Genom ett hållbarhetsfokus på råvaror och förpackningar, visar Klädesholmen Seafood hur ett företag kan kombinera tradition med framtidstänk. Företaget, med sina djupa rötter i sillfiskets historia, visar på hur det är möjligt att navigera i dagens klimatutmaningar och samtidigt bevara sin starka identitet.
Ön Klädesholmen har en lång tradition av fiske med rötter i de flertalet sillperioder som haft stor inverkan på öns ekonomi och utveckling. Idag sker produktionen i närbelägna Rönnäng och förutsättningarna vad gäller sillbestånden är långt ifrån lika blomstrande som de har varit historiskt. Detta till trots har Klädesholmen Seafood lyckats bevara sin tradition och sitt starka varumärke, med trovärdighet och lokal förankring.
En annan av Klädesholmen Seafoods kärnfråga är hållbarhet och under två års tid har företaget deltagit i utvecklingsprojektet ”Livsmedelsproducenternas viktigaste klimatåtgärder”, tillsammans med fem andra livsmedelsföretag i Västra Götalandsregionen. Experter från RISE har stöttat deltagande företag med klimatkartläggning, formulering av mål och handlingsplan, samt fokuserad rådgivning kring områden som råvaror, svinn, förpackningar och transporter.
Störst klimatavtryck från råvaran
Precis som för många andra livsmedelsproducenter är det råvaruproduktionen som utgör den största andelen av Klädesholmen Seafoods totala klimatutsläpp. Därmed är det också där företaget ser potential att göra störst skillnad. Förutom hållbarhetsaspekten är råvaruvalet dessutom en nyckelfråga för hela företagets affärsmodell.
- Det är grundläggande för oss att råvaran är hållbar, att det fortsatt finns sill i haven. Det är hela vår affär, säger Johanna Karldén, kvalitets- och produktutvecklingschef.
Förutom att föra dialog med leverantörer och köpa så stor andel MSC-certifierad sill som möjligt, har de också arbetat med avfallshanteringen för att minimera onödigt svinn, vilket är både miljömässig och ekonomiskt fördelaktigt. Johanna förklarar:
- Det är en ständig läroprocess – att göra rätt från början, så att det inte uppstår matsvinn, och fortsätta utbilda och uppmuntra personalen i driften.
Nyligen inleddes dessutom ett samarbete med Matmissionen, dit företaget donerar livsmedelsprodukter som av olika indelningar inte får säljas, men är säkra att konsumera.
Det finns ingen självklar lösning för klimatsmarta förpackningar idag, man får lösa mycket själv. Det gäller att ha koll på vilken typ av material man ska fråga efter och att det fungerar ihop med andra. Det är en hel vetenskap!
Cirkulära förpackningar med bibehållen sillkvalitet
Förutom råvarufrågan har företaget valt att fokusera allt mer på hållbara förpackningar och material, genom att kartlägga det befintliga sortimentet och testköra nya förpackningslösningar.
- Det är något vi kan påverka fullt, genom förändringar och beslut som kan styras internt, säger Annie Adeskog som är inköpsansvarig på Klädesholmen Seafood.
Men det har bitvis varit en krånglig och snårig process. Samspelet och dialogen med leverantörer är avgörande men inte alltid helt självklar. Annie fortsätter:
- Det finns ingen självklar lösning för klimatsmarta förpackningar idag, man får lösa mycket själv. Det gäller att ha koll på vilken typ av material man ska fråga efter och att det fungerar ihop med andra. Det är en hel vetenskap!
Trots utmaningar har arbetet dock gett resultat och en viktig katalysator har enligt Annie varit DLFs Plastinitiativ. På gång för tillfället är testkörning av byte från svarta till transparenta hinkar och tråg av monomaterial, som möjliggör en enklare sortering och återvinning. För en sådan övergång är utmaningen att inte kompromissa med produktens hållbarhet, vilket för Klädesholmen Seafoods råvara främst handlar om att begränsa genomträngligheten av syre.
- Därför är det viktigt att välja rätt plast i förpackningen för bäst motståndskraft, förklarar Johanna.
Det gäller att börja där man själv kan påverka
Klimatarbetet är förknippat med ständiga läroprocesser på Klädesholmen Seafood. Med sin begränsade storlek har de inte haft möjlighet att avsätta en hel tjänst åt hållbarhetsarbetet – istället ser de till att samtliga kompetenser genomsyras av ett hållbarhetstänk.
Fokus framöver kommer fortsatt vara det minskade matsvinnet, ökad andel MSC-märkt råvara och att komma i mål med pågående förpackningsprojekt.
Till andra små- och medelstora livsmedelsföretag som vill komma till handling med klimatförbättrande åtgärder, tipsar Johanna om att prioritera områden där rådigheten är störst.
- Lägg tid på att göra en bra analys av vad som kan förbättras och välj sedan ut några fokusområden där ni vet att ni kan påverka. Som exempel avfallssorteringen – det kan man helt och hållet styra internt. Börja i rätt ände!
