Poängen med minskat matsvinn måste bli tydligare

Upp till en tredjedel av all världens mat slängs. Många gånger helt i onödan. Hushållen står för det mesta matsvinnet, men i de tidigare leden finns mycket att göra för att minska konsumenternas matsvinn.
– Det är ett stort problem som ingen klarar på egen hand, säger Maria Nehme O’Neill på RISE.

Ingen vill egentligen slänga mat. Trots det uppskattas att uppemot en tredjedel av all mat som odlas i världen slängs bort. I Sverige står hushållen för 70 procent av det totala matsvinnet– omkring 33 kilo mat och dryck per person och år.

Omkring en tredjedel av all mat som odlas slängs bort

Karin Östergren, senior forskare och projektledare på RISE, beskriver matsvinn som ett resultat av flera handlingar och ogenomtänkta beslut som fattas vid olika steg i livsmedelskedjan.

– Relativt små förändringar kan ge stor effekt. Skulle alla spara bara lite mer mat än vad vi gör nu skulle det få en väldigt stor påverkan på det totala matsvinnet.

Hon menar att hushållen påverkas av olika livsmedelsaktörers förhållningssätt till mat. Vilka produkter erbjuds? Hur marknadsförs de? Är förpackningarna eftertänksamt designade med ett minskat matsvinn i åtanke?

– I de tidigare leden handlar det mycket om ekonomiska aspekter och att göra fler medvetna val, medan det för konsumenter snarare handlar om tillfälligheter i kombination med brist på kunskap och motivation.

Livsmedelsproducenterna har makten att förändra beteenden

Interna åtgärder och en djupare förståelse för hur och varför matsvinn uppstår behöver komma på plats i alla delar av livsmedelskedjan. Maria Nehme O’Neill är projektledare på RISE:

– På högre nivå har man helt enkelt inte nått fram. Arbetet med att åtgärda matsvinnet genom nationella policys har ännu inte nått dit vi vill, rent krasst. Det finns många aktörer inom systemet som gör mycket gott och växlar upp med fina resultat, bland annat genom den nationella plattformen Samarbetet för minskat matsvinn (SAMS). Men många inom livsmedelskedjan har behov av fler operativa och strategiska verktyg för att tillämpa de bästa, mest effektiva förändringarna.

Det är fortfarande socialt accepterat att svinna mat, vilket vi behöver motverka på alla sätt

Matsvinn fortfarande en del av vardagen

Livsmedelsaktörer behöver ett dedikerat ledarskap, investering i tid och engagemang, men också stöd genom handlingsplaner, att visualisera en röd tråd och att se det faktiska värdet i att få ned matsvinnet.

– Det är fortfarande socialt accepterat att svinna mat, vilket vi behöver motverka på alla sätt. Det bör vara en förlustaffär både för varumärke och ekonomi att kassera ätliga livsmedel, säger Maria Nehme O’Neill.

Syftet med minskat matsvinn måste kommuniceras

Att justera attityden gentemot matsvinn är ett förändringsarbete som tar tid. Maria Nehme O’Neill menar att man i de offentliga köken i Sverige kommit långt. Men behovet av att utbilda personal inom både offentlig och privat sektor om varför svinnet måste minska kvarstår, något RISE gör genom Klimat 2030, Skolmatsakademin och Måltid Sverige.

– Det går inte att bara införa en rutin och hoppas på det bästa, utan det krävs ledarskap och kunskap om matsvinn och matavfall. När vi har utbildningar för olika livsmedelsaktörer vill vi att man ska ställa sig själva frågan “varför gör vi det här?”. Det är inte bara för identitet och varumärke. Man tar också ett större samhällsansvar som organisation, och bidrar till grön omställning. Idag vill många stötta de som tar den typen av hållbarhetsansvar.

Stöttning kring matavfall hos kommuner och företag

Maria Nehme O’Neill är samordnare inom bland annat Klimat 2030, som stöttar kommuner och företag som vill växla upp den egna klimatomställningen. Matsvinnsfrågan är då med som konkret klimatmål.

– Vi stödjer även små eller medelstora företag som har begränsade egna medel. Vi hjälper dem att komma igång och identifiera en startpunkt som passar just deras organisation. Det är nästan omöjligt att utveckla en patentlösning på det här komplexa problemet.

Så blir du en del av kampen mot matsvinnet

Identifiera var matsvinn uppstår i värdekedjan. Genom att identifiera var i värdekedjan livsmedelsförluster uppstår, och varför, kan man ta sig vidare.
Alla inom livsmedelskedjan måste bidra. Samverkan och nätverk är en viktig pusselbit för att vara i framkant.
Följ den nya avfallsförordningen. Med avstamp i den nya avfallsförordningen (2020:614) undersöker IVL, RISE och branschaktörer hur man kan minska matsvinn i detaljhandeln via hållbara sätt att ta tillvara på livsmedel.
Ta ett omtag med förpackningsdesign. Inom det nya EU-projektet, MICROORC, kommer, med RISE som deltagare, förpackningslösningar att utvecklas.
Prioritera inte bara efter kilo. Matsvinn handlar inte bara om mängder utan även om kostnader och ökad miljöpåverkan. Med hjälp av RISE klimatdatabas kan olika lösningar för att minska matsvinn jämföras.
Tänk innovativt. Ta fram skräddarsydda lösningar för att minska matsvinnet. RISE kan med sin breda tekniska kompetens och erfarenhet av livsmedel fungera som bollplank.

Avfall, svinn eller förlust? Här är begreppen att hålla koll på

Det finns en utbredd begreppsförvirring kring matsvinn och avfall. Här reder vi ut vad de mest förekommande termerna betyder.

Matavfall. Biologiskt nedbrytbart avfall som främst består av livsmedel. Matavfall är det ord som används vid instruktioner för källsortering. I den kontexten omfattar begreppet matavfall även biologiskt nedbrytbart köksavfall som papperspåsar och blommor.

Matsvinn. Livsmedel som har producerats som mat men som av olika anledningar inte går vidare i livsmedelskedjan och därför inte äts upp av människor.

Livsmedelsavfall. Alla livsmedel, både fasta och flytande, som har blivit avfall. Avfall omfattar alla föremål eller ämnen som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Utgörs dels av matsvinn som hade kunnat ätas eller drickas, som matrester och överblivna produkter som kasseras. Även oundvikligt avfall som skal, ben och kaffesump räknas in här.

Livsmedelsförluster. En benämning för det matsvinn som uppkommer framför allt i de tidigare leden av livsmedelskedjan och som inte klassas som livsmedelsavfall. Det kan röra sig om grönsaker eller potatis och bröd som tas omhand som foder istället för att bli mat.