Energieffektiva livsmedelslokaler - Matsvinn

Smuts och damm dras in i kylbatterier under drift och ibland går även matvarupaket sönder så att innehållet rinner ner i disken. Försmutsning kan orsaka effektivitetsförsämring i diskens kylbatteri, minskat luftflöde och igensättning av avlopp vilket kan leda till ett förhöjt energibehov för att kyla luften i disken och till förstörda matvaror på grund av bristfällig kyla. En checklista för tvättning av kylbatterier har tagits fram.

Möjligheten att vid större livsmedelsbutiker etablera en småskalig biogasanläggning för att hantera det matavfall som uppstår i butiker har undersökts. Om tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter vägs in så är bedömningen att det är bättre att transportera livsmedelsbutikens matavfall till en rötningsanläggning i närheten.

Temperaturen i frysdiskar i livsmedelsbutiker skall vara -18 °C, som är en passande temperatur för många varor men inte alla. Den låga temperaturen gör att kvalitetsförsämrande processer bromsas.

Målet med detta projekt är att föreslå lämpliga livsmedel för och beräkna elbesparingen vid en höjning av frysförvaringstemperaturen från - 18 till -12 °C i olika butikskoncept och nationellt. Sammanfattningsvis kan man genom en höjning av frysförvaringstemperaturen på frysta grönsaker göra besparingar men dessa är måttliga och bör föregås av studier av livsmedelskvaliteten.

Ett sätt att minska matsvinnet kan vara att sänka temperaturen i kylkedjan så att temperaturerna blir optimala. Livsmedelsverkets förslag är att förvaringstemperaturen för kylda varor ska vara max 4°C. Denna förstudie har utrett och belyst vilka konsekvenser det skulle kunna medföra avseende ökad energianvändning och behov av investeringar. Resultaten visar, bland annat, på vikten av att alla branscher längs livsmedlens kylkedja/värdekedja behöver arbeta mer och bättre tillsammans mot gemensamma mål.

I Sverige förbrukas årligen cirka 7 TWh för kylning av livsmedel, vilket utgör cirka fem procent av Sveriges totala elförbrukning. Butikernas andel av elförbrukningen är mindre än hushållens, men är ändå av storleksordningen TWh. Det motsvarar årliga kostnader i miljardklassen. Därför finns det alltså anledning att undersöka denna förbrukning och huruvida den kan minskas. 

Varje år slänger vi i Sverige 1,2 miljoner ton mat. En del fullt ätbar, bara det att bäst före-datumet är passerat. SIK (Institutet
för livsmedel och bioteknik) är en lösning på spåren – ett chip på förpackningen som ger maten rätt status.

Varje år uppkommer ungefär en miljon ton matavfall i den svenska livsmedelskedjan. En del av detta är matsvinn, d.v.s. matavfall som hade kunnat undvikas, mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Målet med detta projekt är att utreda hur matsvinnet i butiks- och konsumentledet skulle påverkas av en sänkt temperatur i kylkedjan. Projektet delas upp i tre delar, en beräkningsmodell, en litteratursammanställning och en intervjustudie.