Energieffektiva livsmedelslokaler - Beteende, design och layout

Energimätningar och energikartläggningen utfördes i en Max Hamburgerrestaurang och nio energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger värmeåtervinning av ventilationsluften som bedöms minska det totala fjärrvärmebehovet med ca två tredjedelar. En elenergibesparing på drygt 10 % kan erhållas genom att minimera drifttiderna för grillarna. Om alla nio åtgärder genomförs blir besparingen cirka 20 % av elen och knappt 90 % av fjärrvärmen, eller 42 % av den totala inköpta energin.

Det finns flera varor i en livsmedelsbutik som inte behöver kylas men som ofta säljs ifrån en kyldisk ändå. I detta projekt har några varor som kyls i onödan identifierats: ägg, dricka (PET 0,5 l) och snus, och man tog reda på hur mycket energi som gick åt till att kyla dem. Man undersökte även hur försäljningen påverkas om de inte längre kyls.

Ett dokument som sammanställer vad som gäller vid säker hantering av brandfarliga köldmedier t.ex. propan och som kan godkännas som riktlinje av berörda svenska myndigheter, samt att driva på utveckling av effektiv energianvändningen i livsmedelslokaler och på så sätt bidra till att nationella energi- och miljömål uppnås har tagits fram. Dokumentet har använts vid framtagandet av Svensk kylnorm för aggregat med brandfarliga köldmedier.

En butik efterinstallerade dörrar på alla sina kyldiskar. Kyleffektbehovet i kyldiskarna minskade med ca 40 % under dagtid efter att dörrar installerades, medan elbehovet i kylanläggningen minskade med ca 15 % efter dörrinstallationen. Genom att göra förändringar i kylsystemet kan man minska även elbehovet med ca 40 %.

Detta är en enkel guide för hur ägaren av kyl- och frysmöblerna skall gå till väga för att på ett säkert och korrekt sätt kunna LED-konvertera sina kyl- och frysmöbler och samtidigt hävda att man fortfarande följer de grundläggande kraven i EU-direktiv som dessa omfattas av. Lagar och direktiv som hänvisas till i rapporten kan ha uppdaterats och ej längre gällande.

Möjligheten att vid större livsmedelsbutiker etablera en småskalig biogasanläggning för att hantera det matavfall som uppstår i butiker har undersökts. Om tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter vägs in så är bedömningen att det är bättre att transportera livsmedelsbutikens matavfall till en rötningsanläggning i närheten.

Förstudien har sett över olika aktörers perspektiv på hur en ökad energieffektivisering kan uppnås mellan hyresgäst och fastighetsägare avseende energiavtal eller energiöverenskommelse. Det kan leda till energieffektivitet, bättre nyttjande av energin och minskad miljöbelastning.

Denna förstudie som blev klar i februari 2018 konkretiserar hur ett kommande genomförandeprojekt ska läggas upp vad gäller teknisk lösning (mätning och applikation/gränssnitt) samt test och utvärdering.

Denna förstudie har kartlagt vilka mätdata och information som är relevant för storkökspersonal att ta del av samt hur detta bör tillgängliggöras i en digital lösning (applikation) för att stödja och motivera till ett förbättrat beteende för en minskad energianvändning i det dagliga arbetet. Det är viktigt för brukarna att det digitala verktyget är lätt att använda. En önskan från brukarna är att verktyget ska ge en preciserad information om vad enskilda maskiner/zoner drar. Man vill lätt kunna härleda vart man kan justera arbetsrutiner. Brukarna vill även få direkta påminnelser vid den plats i köket där man arbetar, samt kunna få informationen samlad i en rapport/översikt som kan presenteras på dag/veckomöte och arbetslagsträffar.

Ett sätt att minska matsvinnet kan vara att sänka temperaturen i kylkedjan så att temperaturerna blir optimala. Livsmedelsverkets förslag är att förvaringstemperaturen för kylda varor ska vara max 4°C. Denna förstudie har utrett och belyst vilka konsekvenser det skulle kunna medföra avseende ökad energianvändning och behov av investeringar. Resultaten visar, bland annat, på vikten av att alla branscher längs livsmedlens kylkedja/värdekedja behöver arbeta mer och bättre tillsammans mot gemensamma mål.

Målet med förstudien har varit att ta fram en prioriterad sammanställning av de viktigaste åtgärderna för energieffektivisering i livsmedelslokaler. Resultatet visar att energieffektivisering inte behöver vara dyrt – mycket kan göras snabbt och till en låg kostnad. Oftast behövs inga större investeringar i komponenter eller utrustning.

Oftast är det ägandemässiga förhållanden som hindrar lösningar med värmeåtervinning i livsmedelslokaler. Ventilationssystem inklusive värmeproduktion och distribution ägs av fastighetsägaren, medan system för kylning och värme av livsmedel ägs av hyresgästen. Om båda parter anser att de kan vinna på energieffektiviserande åtgärder kommer fler energiavtal kunna slutas.

Dörrar på kylar i affärer minskar energiförbrukningen drastiskt. Men gör det att kunderna handlar mindre? Ulla Lindberg, doktorand vid SIIR, Swedish Institute for Innovative Retailing, vid Högskolan i Borås, undersöker kundernas upplevelser och beteenden i butiker när de köper kyld mat.

Behovet av att rengöra kyl- och frysmöbler har varit föremål för en BeLivs-studie, där man fokuserat på lönsamheten i att tvätta diskarnas batterier. Direkta och indirekta nyttor har analyserats tillsammans med serviceföretag och butiksägare.

Med tillgänglig kylteknik har vi kunnat skapa en handel av färskvaror som inte tidigare varit möjlig. Men det ställer höga krav på våra resurser, globalt används 17 % av all elektricitet till kylsektorn som även innefattar luftkonditionering. Frågan är, hur kan vi energieffektivisera, med konsumenten i fokus?

This thesis is multidisciplinary, and the research has been broadened from studying measured and perceived comfort parameters in supermarkets to incorporating qualitative studies with a clearer and deeper interest in consumers’ perceptions and behaviors. In this thesis, findings from the cold environment of chilled food display cabinets, either with doors or
without, are discussed and tangible commodities are used to illustrate how ‘details’ such as doors on cabinets matter to consumers. The consumers are of the main interest since they make up the businesses. The aim of this thesis is to gain knowledge of how to improve energy efficiency and the store layout for chilled groceries by adding consumer insights. Four specific papers contribute to this thesis’ aim of overcoming specific challenges faced by retail grocery stores as regards energy efficiency.

Energimätningar och energikartläggningen utfördes i restaurang och kök på IKEA och sex energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger en ombyggnation av kylsystemet som kan minska elförbrukningen med 40 MWh/år eller 6 % av kökets totala elförbrukning. Om alla analyserade åtgärder genomförs beräknas restaurangen kunna spara 14 % av elen till kök och restaurang.