Energieffektiva livsmedelslokaler - Livsmedelsbutiker

Den "Energikloka livsmedelsbutiken" vänder sig till butikschefer och butikspersonal men även till andra intresserade. Med korta informativa filmer och tydliga schematiska förklaringar får du handfasta råd kring hur du kan effektivisera energianvändningen i din butikslokal.

Mätningar har gjorts i två livsmedelsbutiker för att undersöka hur val av ventilationsfilter påverkar elenergianvändningen, luftkvaliteten i frånluft och innemiljön i butiken. Resultaten visar att stora kostnadsbesparingar kan göras både avseende drift och underhåll (kostnader för driftsel till fläktar och kostnader för filter). Elanvändningen för fläktdrift beror på hur systemutformning etc. ser ut. För de studerade butikerna innebär detta en besparing på totalt ca 6 000 kr/år respektive ca 12 000 kr/år.

Det finns flera varor i en livsmedelsbutik som inte behöver kylas men som ofta säljs ifrån en kyldisk ändå. I detta projekt har några varor som kyls i onödan identifierats: ägg, dricka (PET 0,5 l) och snus, och man tog reda på hur mycket energi som gick åt till att kyla dem. Man undersökte även hur försäljningen påverkas om de inte längre kyls.

Några alternativa köldmedier till R404A i en frysapplikation i en livsmedelsbutik har undersökts med hjälp av en teoretisk modell och resultaten indikerar att energiförbrukningen blir bättre med samtliga alternativ.

En butik efterinstallerade dörrar på alla sina kyldiskar. Kyleffektbehovet i kyldiskarna minskade med ca 40 % under dagtid efter att dörrar installerades, medan elbehovet i kylanläggningen minskade med ca 15 % efter dörrinstallationen. Genom att göra förändringar i kylsystemet kan man minska även elbehovet med ca 40 %.

Rapporten beskriver en demonstration om hur energianvändningen i en befintlig livsmedelsbutik kan minskas, genom att återvinna den värme som frigörs från ett av butikens kylsystem. Under mätperioden halverades mängd inköpt fjärrvärme med 50 %, jämfört med samma period förgående år. Värmepumpens COP var under mätperioden omkring 4.

Detta projekt har genom mätningar tagit fram nyckeltal för olika mätområden i butikerna som därefter följdes upp genom ytterligare mätningar. Möjligheten att engagera butikspersonal i arbete med energiuppföljning har utvärderats genom att energiuppföljningssystem har installerats och i detta fall kom man fram till att de installerade uppföljningssystemet måste vara användarvänligt.

Mätningar har utförts i syfte att verifiera energibesparingspotentialen för komfortvärme och komfortkyla vid användandet av ventilation med återluft, i jämförelse med ventilation med uteluft, samtidigt som en god inomhusmiljö uppnås avseende bland annat luftkvalité. Resultatet visar på en stor besparingspotential genom att använda återluft, samtidigt som en god luftkvalité uppnåddes både med och utan återluft.

För att nyttja den energiminskningspotential som efterinstallation av dörrar på kyldiskar för med sig genomfördes andra energieffektiviseringsåtgärder i kylsystemet i en livsmedelsbutik. Efter åtgärderna minskade mjölkrummets kylbehov med hela 60 % och hela kylsystemets behov minskade med 50 %.

Smuts och damm dras in i kylbatterier under drift och ibland går även matvarupaket sönder så att innehållet rinner ner i disken. Försmutsning kan orsaka effektivitetsförsämring i diskens kylbatteri, minskat luftflöde och igensättning av avlopp vilket kan leda till ett förhöjt energibehov för att kyla luften i disken och till förstörda matvaror på grund av bristfällig kyla. En checklista för tvättning av kylbatterier har tagits fram.

Detta är en enkel guide för hur ägaren av kyl- och frysmöblerna skall gå till väga för att på ett säkert och korrekt sätt kunna LED-konvertera sina kyl- och frysmöbler och samtidigt hävda att man fortfarande följer de grundläggande kraven i EU-direktiv som dessa omfattas av. Lagar och direktiv som hänvisas till i rapporten kan ha uppdaterats och ej längre gällande.

Möjligheten att vid större livsmedelsbutiker etablera en småskalig biogasanläggning för att hantera det matavfall som uppstår i butiker har undersökts. Om tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter vägs in så är bedömningen att det är bättre att transportera livsmedelsbutikens matavfall till en rötningsanläggning i närheten.

Förstudien har sett över olika aktörers perspektiv på hur en ökad energieffektivisering kan uppnås mellan hyresgäst och fastighetsägare avseende energiavtal eller energiöverenskommelse. Det kan leda till energieffektivitet, bättre nyttjande av energin och minskad miljöbelastning.

Syftet med den här förstudien är att undersöka tre olika systemlösningar för livsmedelskyla och hur de på bästa sätt skall konstrueras för att nå högsta möjliga energieffektivitet med fokus på den tekniska potentialen. Resultaten visar att dimensionering av komponenter, och möjligheterna till reglering i ett stort arbetsområde, inverkar mer på energiprestanda än valet mellan de tre optimerade undersökta kylsystemen. Det är viktigt att dimensionera komponenterna optimalt för de driftförhållanden som är vanligast förekommande, sett till timmar/år.

Denna rapport presenterar möjliga alternativ för att avveckla R404A, eftersom R404A får säljförbud år 2019 och serviceförbud från 2020 – det idag vanligaste köldmediet i butiker, storkök och mindre livsmedelsindustri.

Temperaturen i frysdiskar i livsmedelsbutiker skall vara -18 °C, som är en passande temperatur för många varor men inte alla. Den låga temperaturen gör att kvalitetsförsämrande processer bromsas.

Målet med detta projekt är att föreslå lämpliga livsmedel för och beräkna elbesparingen vid en höjning av frysförvaringstemperaturen från - 18 till -12 °C i olika butikskoncept och nationellt. Sammanfattningsvis kan man genom en höjning av frysförvaringstemperaturen på frysta grönsaker göra besparingar men dessa är måttliga och bör föregås av studier av livsmedelskvaliteten.

Denna förstudie har undersökt förutsättningarna för en frivillig, ej ackrediterad certifiering av energikonsulter för livsmedelsbutiker. Den generella slutsatsen är att certifieringen av energikonsulter för livsmedelsbutiker är genomförbar, men beställarna behöver efterfråga certifieringen i sina upphandlingar av konsulter om denna skall slå på marknaden.

Ett sätt att minska matsvinnet kan vara att sänka temperaturen i kylkedjan så att temperaturerna blir optimala. Livsmedelsverkets förslag är att förvaringstemperaturen för kylda varor ska vara max 4°C. Denna förstudie har utrett och belyst vilka konsekvenser det skulle kunna medföra avseende ökad energianvändning och behov av investeringar. Resultaten visar, bland annat, på vikten av att alla branscher längs livsmedlens kylkedja/värdekedja behöver arbeta mer och bättre tillsammans mot gemensamma mål.

Målet med förstudien har varit att ta fram en prioriterad sammanställning av de viktigaste åtgärderna för energieffektivisering i livsmedelslokaler. Resultatet visar att energieffektivisering inte behöver vara dyrt – mycket kan göras snabbt och till en låg kostnad. Oftast behövs inga större investeringar i komponenter eller utrustning.

Att få ner den totala kostnaden för energi är en viktig fråga för alla livsmedelsbutiker. Det absolut viktigaste är att arbeta med att minska energianvändningen genom olika typer av effektiviseringar. I denna förstudie har vi tittat på olika alternativ för egen energiproduktion och beräknat deras lönsamhet. Resultaten visar att det är lönsamt för stora livsmedelsbutiker att producera egen el. Om elpriserna skulle stiga och/eller installationskostnaderna sjunka förbättras potentialen snabbt, även vid måttliga förändringar.

Syftet med den här förstudien är att jämföra och definiera nya plug-inlösningar för butikskyla med centralkyla. Avvecklingen av köldmedier som har stor klimatpåverkan, bl.a. R404A, är en drivkraft för att välja en hybrid plug-inlösning. Det finns en risk att utfasningen av R404A resulterar i investeringar i kyldiskar med sämre energiprestanda. Här har arbetet med Ekodesignkrav och energimärkning en viktig uppgift att fylla.

Frågeställningen i denna utredning har varit hur val av filterkvalitet i ventilationsaggregaten påverkar partikelhalten i butiken. Funktionen på ventilationsaggregaten är viktigare än valet av filterklass avseende partikelnivåerna i butiken. Lägre filterklass ger en minskad elenergianvändning, som uppförstorat skulle kunna motsvara ca 45 GWh el i Sverige.

Syftet med projektet har varit att sammanställa kunskap om hur en befintlig livsmedelsbutik kan renoveras för att sänka dess energianvändning så att denna närmar sig noll. Förslag på energieffektiviserande åtgärder togs fram i kategorierna livsmedelskyla, ventilation och uppvärmning samt belysning. Om samtliga förslag genomfördes var den teoretiska besparingspotentialen 60-65 procent.

Läs mer om Konceptbutiken som närmar sig noll.

Oftast är det ägandemässiga förhållanden som hindrar lösningar med värmeåtervinning i livsmedelslokaler. Ventilationssystem inklusive värmeproduktion och distribution ägs av fastighetsägaren, medan system för kylning och värme av livsmedel ägs av hyresgästen. Om båda parter anser att de kan vinna på energieffektiviserande åtgärder kommer fler energiavtal kunna slutas.

Avfuktning av butiksluften har identifierats som ett spår när det gäller att minska energianvändningen i butiker. Resultatet visar att de större livsmedelsbutikerna i Sverige använder idag komfortkyla i sina lokaler för klimathållning. Detta i kombination med att allt fler diskar utrustas med dörrar och lock samt en större andel återluft i ventilationssystemen bidrar till att avfuktning inte längre ses som något större problem.

Förstudien syftar till att ge underlag till en projektansökan där man tar fram en allmän kravspecifikation för energiuppföljningssystem i butiker. Vilka nyckeltal och andra parametrar är intressanta att mäta och för vem mäter man de olika talen? En mätning ska ha en mottagare och resultatet ska presenteras så att mottagaren förstår den

Denna förstudie resulterade i projektet Energieffektiva butiker med ökad kunskap och energiuppföljning

Energi till kylar och frysar utgör en betydande andel av livsmedelsbutikers totala energianvändning. Denna förstudie visar bland annat att förutsättningarna skiljer sig bland annat beroende på storlek på butik. Stora livsmedelsbutiker har ofta kyla på tilluften sommartid medans det inte förekommer någon kyla i mindre butiker. Detta innebär att flera driftsfall bör undersökas.

Mätningar i butikens kyldiskar har utförts för att kontrollera om butikens givare mäter rätt. Resultatet visar att temperaturer i kyldiskar är en komplicerad fråga. Det finns stora variationer från punkt till punkt. 

En ny innovativ typ av luft-till-vätska-värmeväxlare har testats och demonstrerats i en öppen kyldisk i en livsmedelsbutik. Resultaten från denna fältstudie visar att det finns en potential för energibesparing genom att installera den nya värmeväxlaren i livsmedelsbutikernas kyldiskar.

I Sverige förbrukas årligen cirka 7 TWh för kylning av livsmedel, vilket utgör cirka fem procent av Sveriges totala elförbrukning. Butikernas andel av elförbrukningen är mindre än hushållens, men är ändå av storleksordningen TWh. Det motsvarar årliga kostnader i miljardklassen. Därför finns det alltså anledning att undersöka denna förbrukning och huruvida den kan minskas. 

RISE har utvärderat en innovativ värmeväxlare i kyldisk för effektivare energianvändning i butiker. Utvärderingen visar på att det finns stora besparingspotentialer genom att ersätta de befintliga konventionella kylbatterierna i butikernas kyldiskar med denna ny typ av värmeväxlare. 

Med värme som tillvaratas från livsmedelsbutikernas kylanläggningar är det möjligt att minska energianvändningen, öka hållbarheten och minska
kostnader för handlaren och fastigheten där livsmedelsbutiker finns som hyresgäster. I samhället, mellan aktörerna, krävs effektivare sätt att projektera, bygga och förvalta fastighetsbeståndet.

Projektet visar på stora besparingspotentialer såväl energimässigt som ekonomiskt. Det intressanta är att besparingarna är tänkta att uppnås genom att (energi-)hushålla med den befintliga energianvändningen som respektive användare har i dagsläget.

Dörrar på kylar i affärer minskar energiförbrukningen drastiskt. Men gör det att kunderna handlar mindre? Ulla Lindberg, doktorand vid SIIR, Swedish Institute for Innovative Retailing, vid Högskolan i Borås, undersöker kundernas upplevelser och beteenden i butiker när de köper kyld mat.

Syftet med projektet var att utföra en demonstrationsanläggning för att energieffektivisera en existerande livsmedelsbutik i två delar. Första delen var att utföra en rad olika energieffektiviserande åtgärder i ett av butikens kylsystem, för att sänka kylbehovet samt behöver av köpt el för att driva systemet. Andra delen var att energieffektivisera butiken genom att återvinna värmen som frigörs från det ombyggda kylsystemet för uppvärmning av lokalen och tappvarmvatten.

Dörrar på kyldiskar och smart användning av spillvärme har minskat energiåtgången i Ica City Knalleland med nära 80 procent. Snart kan fjärrvärmen strypas helt i systemet som är överförbart till de flesta butiker.

I många kyl- och frysmöbler sitter idag konventionella lysrör av T8-typ som ljuskällor. På marknaden finns idag utbyteslysrör av LED-typ som passar i de befintliga armaturerna i kyl- och frysmöbler. Ett utbyte av befintliga lysrör till de av LED-typ ger en energibesparing både vad avser direkt elenergi för belysning med också indirekt då LED-lysrören alstrar mindre värme och således minskar kylbehovet i kyl- och frysmöbeln. 

Varje år slänger vi i Sverige 1,2 miljoner ton mat. En del fullt ätbar, bara det att bäst före-datumet är passerat. SIK (Institutet
för livsmedel och bioteknik) är en lösning på spåren – ett chip på förpackningen som ger maten rätt status.

Uppgiften inom det här BeLivs-projektet är att demonstrera hur energianvändningen i en befintlig livsmedelsbutik kan minskas genom att sätta dörrar på befintliga kyldiskar. Butiken som ingår i demonstrationen har mätts upp noggrant både före och efter vidtagna åtgärder för att få verklig fakta kring hur mycket energi som faktiskt har sparats. Den ursprungliga uppskattningen om en minskning av energibehovet med cirka 30% skulle visa sig överträffas i verkligheten.

Behovet av att rengöra kyl- och frysmöbler har varit föremål för en BeLivs-studie, där man fokuserat på lönsamheten i att tvätta diskarnas batterier. Direkta och indirekta nyttor har analyserats tillsammans med serviceföretag och butiksägare.

Varje år uppkommer ungefär en miljon ton matavfall i den svenska livsmedelskedjan. En del av detta är matsvinn, d.v.s. matavfall som hade kunnat undvikas, mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Målet med detta projekt är att utreda hur matsvinnet i butiks- och konsumentledet skulle påverkas av en sänkt temperatur i kylkedjan. Projektet delas upp i tre delar, en beräkningsmodell, en litteratursammanställning och en intervjustudie.

RISE Research Institutes of Sweden har undersökt hur tre olika systemlösningar för livsmedelkyla ska konstrueras för att nå högsta möjliga energieffektivitet med fokus på teknisk potential. Dessa har definierats som "Best Available Technology" (BAT). Målet är att ökade kunskaper om systemet ska leda till att energiprestandan ökar i framtidens kylsystem. 

Med tillgänglig kylteknik har vi kunnat skapa en handel av färskvaror som inte tidigare varit möjlig. Men det ställer höga krav på våra resurser, globalt används 17 % av all elektricitet till kylsektorn som även innefattar luftkonditionering. Frågan är, hur kan vi energieffektivisera, med konsumenten i fokus?

This thesis is multidisciplinary, and the research has been broadened from studying measured and perceived comfort parameters in supermarkets to incorporating qualitative studies with a clearer and deeper interest in consumers’ perceptions and behaviors. In this thesis, findings from the cold environment of chilled food display cabinets, either with doors or
without, are discussed and tangible commodities are used to illustrate how ‘details’ such as doors on cabinets matter to consumers. The consumers are of the main interest since they make up the businesses. The aim of this thesis is to gain knowledge of how to improve energy efficiency and the store layout for chilled groceries by adding consumer insights. Four specific papers contribute to this thesis’ aim of overcoming specific challenges faced by retail grocery stores as regards energy efficiency.