Energieffektiva livsmedelslokaler - Installationsteknik

Energimätningar och energikartläggningen utfördes i en Max Hamburgerrestaurang och nio energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger värmeåtervinning av ventilationsluften som bedöms minska det totala fjärrvärmebehovet med ca två tredjedelar. En elenergibesparing på drygt 10 % kan erhållas genom att minimera drifttiderna för grillarna. Om alla nio åtgärder genomförs blir besparingen cirka 20 % av elen och knappt 90 % av fjärrvärmen, eller 42 % av den totala inköpta energin.

Mätningar har gjorts i två livsmedelsbutiker för att undersöka hur val av ventilationsfilter påverkar elenergianvändningen, luftkvaliteten i frånluft och innemiljön i butiken. Resultaten visar att stora kostnadsbesparingar kan göras både avseende drift och underhåll (kostnader för driftsel till fläktar och kostnader för filter). Elanvändningen för fläktdrift beror på hur systemutformning etc. ser ut. För de studerade butikerna innebär detta en besparing på totalt ca 6 000 kr/år respektive ca 12 000 kr/år.

Några alternativa köldmedier till R404A i en frysapplikation i en livsmedelsbutik har undersökts med hjälp av en teoretisk modell och resultaten indikerar att energiförbrukningen blir bättre med samtliga alternativ.

Ett dokument som sammanställer vad som gäller vid säker hantering av brandfarliga köldmedier t.ex. propan och som kan godkännas som riktlinje av berörda svenska myndigheter, samt att driva på utveckling av effektiv energianvändningen i livsmedelslokaler och på så sätt bidra till att nationella energi- och miljömål uppnås har tagits fram. Dokumentet har använts vid framtagandet av Svensk kylnorm för aggregat med brandfarliga köldmedier.

Rapporten beskriver en demonstration om hur energianvändningen i en befintlig livsmedelsbutik kan minskas, genom att återvinna den värme som frigörs från ett av butikens kylsystem. Under mätperioden halverades mängd inköpt fjärrvärme med 50 %, jämfört med samma period förgående år. Värmepumpens COP var under mätperioden omkring 4.

Detta projekt har genom mätningar tagit fram nyckeltal för olika mätområden i butikerna som därefter följdes upp genom ytterligare mätningar. Möjligheten att engagera butikspersonal i arbete med energiuppföljning har utvärderats genom att energiuppföljningssystem har installerats och i detta fall kom man fram till att de installerade uppföljningssystemet måste vara användarvänligt.

Mätningar har utförts i syfte att verifiera energibesparingspotentialen för komfortvärme och komfortkyla vid användandet av ventilation med återluft, i jämförelse med ventilation med uteluft, samtidigt som en god inomhusmiljö uppnås avseende bland annat luftkvalité. Resultatet visar på en stor besparingspotential genom att använda återluft, samtidigt som en god luftkvalité uppnåddes både med och utan återluft.

För att nyttja den energiminskningspotential som efterinstallation av dörrar på kyldiskar för med sig genomfördes andra energieffektiviseringsåtgärder i kylsystemet i en livsmedelsbutik. Efter åtgärderna minskade mjölkrummets kylbehov med hela 60 % och hela kylsystemets behov minskade med 50 %.

Smuts och damm dras in i kylbatterier under drift och ibland går även matvarupaket sönder så att innehållet rinner ner i disken. Försmutsning kan orsaka effektivitetsförsämring i diskens kylbatteri, minskat luftflöde och igensättning av avlopp vilket kan leda till ett förhöjt energibehov för att kyla luften i disken och till förstörda matvaror på grund av bristfällig kyla. En checklista för tvättning av kylbatterier har tagits fram.

Möjligheten att vid större livsmedelsbutiker etablera en småskalig biogasanläggning för att hantera det matavfall som uppstår i butiker har undersökts. Om tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter vägs in så är bedömningen att det är bättre att transportera livsmedelsbutikens matavfall till en rötningsanläggning i närheten.

Förstudien har sett över olika aktörers perspektiv på hur en ökad energieffektivisering kan uppnås mellan hyresgäst och fastighetsägare avseende energiavtal eller energiöverenskommelse. Det kan leda till energieffektivitet, bättre nyttjande av energin och minskad miljöbelastning.

Syftet med den här förstudien är att undersöka tre olika systemlösningar för livsmedelskyla och hur de på bästa sätt skall konstrueras för att nå högsta möjliga energieffektivitet med fokus på den tekniska potentialen. Resultaten visar att dimensionering av komponenter, och möjligheterna till reglering i ett stort arbetsområde, inverkar mer på energiprestanda än valet mellan de tre optimerade undersökta kylsystemen. Det är viktigt att dimensionera komponenterna optimalt för de driftförhållanden som är vanligast förekommande, sett till timmar/år.

Denna rapport presenterar möjliga alternativ för att avveckla R404A, eftersom R404A får säljförbud år 2019 och serviceförbud från 2020 – det idag vanligaste köldmediet i butiker, storkök och mindre livsmedelsindustri.

Denna förstudie har undersökt förutsättningarna för en frivillig, ej ackrediterad certifiering av energikonsulter för livsmedelsbutiker. Den generella slutsatsen är att certifieringen av energikonsulter för livsmedelsbutiker är genomförbar, men beställarna behöver efterfråga certifieringen i sina upphandlingar av konsulter om denna skall slå på marknaden.

Målet med förstudien har varit att ta fram en prioriterad sammanställning av de viktigaste åtgärderna för energieffektivisering i livsmedelslokaler. Resultatet visar att energieffektivisering inte behöver vara dyrt – mycket kan göras snabbt och till en låg kostnad. Oftast behövs inga större investeringar i komponenter eller utrustning.

Att få ner den totala kostnaden för energi är en viktig fråga för alla livsmedelsbutiker. Det absolut viktigaste är att arbeta med att minska energianvändningen genom olika typer av effektiviseringar. I denna förstudie har vi tittat på olika alternativ för egen energiproduktion och beräknat deras lönsamhet. Resultaten visar att det är lönsamt för stora livsmedelsbutiker att producera egen el. Om elpriserna skulle stiga och/eller installationskostnaderna sjunka förbättras potentialen snabbt, även vid måttliga förändringar.

Stora mängder energi försvinner i smutsig frånluft från storkök. Energibesparingen i storkök, där många energikrävande apparater samsas på en begränsad yta, kan vara i storleksordning 500 kWh per m2 och år. För att kunna tillvarata denna energi kan det krävas att luften rengörs. Förstudien tittar på olika typer av utrustning för värmeåtervinning och tekniker för luftrening

Syftet med den här förstudien är att jämföra och definiera nya plug-inlösningar för butikskyla med centralkyla. Avvecklingen av köldmedier som har stor klimatpåverkan, bl.a. R404A, är en drivkraft för att välja en hybrid plug-inlösning. Det finns en risk att utfasningen av R404A resulterar i investeringar i kyldiskar med sämre energiprestanda. Här har arbetet med Ekodesignkrav och energimärkning en viktig uppgift att fylla.

Syftet med projektet har varit att sammanställa kunskap om hur en befintlig livsmedelsbutik kan renoveras för att sänka dess energianvändning så att denna närmar sig noll. Förslag på energieffektiviserande åtgärder togs fram i kategorierna livsmedelskyla, ventilation och uppvärmning samt belysning. Om samtliga förslag genomfördes var den teoretiska besparingspotentialen 60-65 procent.

Läs mer om Konceptbutiken som närmar sig noll

Det produceras stora mängder värme vid matlagning i storkök. Energianvändning och driftkostnader för storkök kan minska genom att installera system som möjliggör värmeväxling mellan olika energiflöden i köken, Syftet med denna förstudie var att undersöka möjligheten att täcka kyl- och/eller värmebehov internt hos storkök.

Oftast är det ägandemässiga förhållanden som hindrar lösningar med värmeåtervinning i livsmedelslokaler. Ventilationssystem inklusive värmeproduktion och distribution ägs av fastighetsägaren, medan system för kylning och värme av livsmedel ägs av hyresgästen. Om båda parter anser att de kan vinna på energieffektiviserande åtgärder kommer fler energiavtal kunna slutas.

Det finns en stor energibesparingspotential i att använda ventilationssystem med återluft i butiker. Förstudien visar en energibesparing på 66 % för värme, 36 % för komfortkyla och 2 % för en vertikal kyldisk vid användandet av återluft jämfört med enbart uteluft.

Fettreduceringssystem i storköksventilation har blivit vanligare i nya projekt och även i befintliga fastigheter. Fördelar för fastighetsägare med dessa är flera. Främst innebär behandlingen av fettet i imkanalen minskad brandrisk och luktbortagning. Men ur energieffektiviseringssynpunkt kan fettreducering även vara avgörande för att möjlighetgöra för värmeåtervinning i ventilationssystemet.

Denna delrapport beskriver hur en testmetodik tagits fram utifrån studiebesök vid olika storköksutrustningar med olika belastning och olika kombinationer fettreduceringssystem, möten med olika tillverkare och intressenter, mätning i fält, framtagande av förslag till uppbyggnad av provuppställning, provning och utvärdering av ett antal olika system.

Fettreduceringssystem i storköksventilation har blivit vanligare i nya projekt och även i befintliga fastigheter. Fördelar för fastighetsägare med dessa är flera. Främst innebär behandlingen av fettet i imkanalen minskad brandrisk och luktbortagning. Men ur energieffektiviseringssynpunkt kan fettreducering även vara avgörande för att möjlighetgöra för värmeåtervinning i ventilationssystemet.

Syftet med projektet var att ta fram en testmetodik för att mäta och utvärdera hur fettavskiljningssystem i storköksventilation kan öka möjligheten till värmeåtervinning. Syftet var kunna underlätta jämförelser av fettavskiljningssystem med avseende på effektivitet men även ta hänsyn till underhållsbehov och säkerhetsaspekter genom framtagande av riktlinjer för dessa. Denna branschrekommendation syftar till att uppnå detta senare delmål.

Med värme som tillvaratas från livsmedelsbutikernas kylanläggningar är det möjligt att minska energianvändningen, öka hållbarheten och minska
kostnader för handlaren och fastigheten där livsmedelsbutiker finns som hyresgäster. I samhället, mellan aktörerna, krävs effektivare sätt att projektera, bygga och förvalta fastighetsbeståndet.

Projektet visar på stora besparingspotentialer såväl energimässigt som ekonomiskt. Det intressanta är att besparingarna är tänkta att uppnås genom att (energi-)hushålla med den befintliga energianvändningen som respektive användare har i dagsläget.

Det finns många energieffektiviserande åtgärder som kan genomföras i livsmedelsbutiker för en lägre energianvändning i större eller mindre utsträckning. Vilka åtgärder som är attraktiva att genomföra beror på olika faktorer t.ex. lagar, regler, energipriser, ägandeformer, butikens ålder, tillgänglig teknik och ekonomi mm.

Syftet med projektet var att utföra en demonstrationsanläggning för att energieffektivisera en existerande livsmedelsbutik i två delar. Första delen var att utföra en rad olika energieffektiviserande åtgärder i ett av butikens kylsystem, för att sänka kylbehovet samt behöver av köpt el för att driva systemet. Andra delen var att energieffektivisera butiken genom att återvinna värmen som frigörs från det ombyggda kylsystemet för uppvärmning av lokalen och tappvarmvatten.

Dörrar på kyldiskar och smart användning av spillvärme har minskat energiåtgången i Ica City Knalleland med nära 80 procent. Snart kan fjärrvärmen strypas helt i systemet som är överförbart till de flesta butiker.

Uppgiften inom det här BeLivs-projektet är att demonstrera hur energianvändningen i en befintlig livsmedelsbutik kan minskas genom att sätta dörrar på befintliga kyldiskar. Butiken som ingår i demonstrationen har mätts upp noggrant både före och efter vidtagna åtgärder för att få verklig fakta kring hur mycket energi som faktiskt har sparats. Den ursprungliga uppskattningen om en minskning av energibehovet med cirka 30% skulle visa sig överträffas i verkligheten.

RISE Research Institutes of Sweden har undersökt hur tre olika systemlösningar för livsmedelkyla ska konstrueras för att nå högsta möjliga energieffektivitet med fokus på teknisk potential. Dessa har definierats som "Best Available Technology" (BAT). Målet är att ökade kunskaper om systemet ska leda till att energiprestandan ökar i framtidens kylsystem. 

This thesis is multidisciplinary, and the research has been broadened from studying measured and perceived comfort parameters in supermarkets to incorporating qualitative studies with a clearer and deeper interest in consumers’ perceptions and behaviors. In this thesis, findings from the cold environment of chilled food display cabinets, either with doors or
without, are discussed and tangible commodities are used to illustrate how ‘details’ such as doors on cabinets matter to consumers. The consumers are of the main interest since they make up the businesses. The aim of this thesis is to gain knowledge of how to improve energy efficiency and the store layout for chilled groceries by adding consumer insights. Four specific papers contribute to this thesis’ aim of overcoming specific challenges faced by retail grocery stores as regards energy efficiency.

Energimätningar och energikartläggningen utfördes i restaurang och kök på IKEA och sex energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger en ombyggnation av kylsystemet som kan minska elförbrukningen med 40 MWh/år eller 6 % av kökets totala elförbrukning. Om alla analyserade åtgärder genomförs beräknas restaurangen kunna spara 14 % av elen till kök och restaurang.