Energieffektiva livsmedelslokaler - Köldmedier
De vanligaste köldmedierna (HFC-köldmedier i luftkonditionering, kylskåp och frysar) utgör några av de kraftigaste växthusgasgaserna, och de har lång livslängd. Om vi ska lyckas uppnå klimatmålen måste vi minska användandet av HFC köldmedier. Den mycket kraftiga och snabba ökningen av alla sorters kylanvändning som kan förutses i utvecklingsländer kommer att innebära en stor ökning av HFC.
Inom EU gäller f-gasförordningen som innebär avveckling av köldmedium som bidrar stort till växthuseffekten, så som de vanligaste HFC. Från och med 2020 är det förbjudet att sälja och installera det vanligaste köldmediet R404A då dess påverkan på växthuseffekten är mycket stor (1 kg R404A motsvarar 3900 kg koldioxid). På sikt skall alla HFC (F-gaser) fasas ut. De köldmedier som kan ersätta R404A utan att ombyggnad av kylsystemen krävs är F-gaser med lägre påverkan på växthuseffekten. Dessa har lägre kylprestanda och kommer på sikt också omfattas av F-gasförordningen och förbjudas i EU. De långsiktiga alternativen är naturliga köldmedium som t.ex. propan (brandfarligt), koldioxid (höga tryck). Ammoniak (giftigt) används mest inom industrin vid kyleffekt över några hundra kW och uppåt.
De livsmedelslokaler som inte byggt om ännu har tillfälle att installera ett energieffektivt kylsystem för att uppnå en låg energiförbrukning i framtiden. Det blir kostnadseffektivt att ta tillfället i akt och bygga rätt från början.
Energieffektiviseringspotentialer i professionella kök – Snabbmatsrestaurang
Energimätningar och energikartläggningen utfördes i en Max Hamburgerrestaurang och nio energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger värmeåtervinning av ventilationsluften som bedöms minska det totala fjärrvärmebehovet med ca två tredjedelar. En elenergibesparing på drygt 10 % kan erhållas genom att minimera drifttiderna för grillarna. Om alla nio åtgärder genomförs blir besparingen cirka 20 % av elen och knappt 90 % av fjärrvärmen, eller 42 % av den totala inköpta energin.
Undersökning av alternativ till R404A – det vanligaste köldmediet i svenska livsmedelsbutiker
Några alternativa köldmedier till R404A i en frysapplikation i en livsmedelsbutik har undersökts med hjälp av en teoretisk modell och resultaten indikerar att energiförbrukningen blir bättre med samtliga alternativ.
Brandfarliga köldmedier – En kartläggning av hinder och hur dessa skall övervinnas
Ett dokument som sammanställer vad som gäller vid säker hantering av brandfarliga köldmedier t.ex. propan och som kan godkännas som riktlinje av berörda svenska myndigheter, samt att driva på utveckling av effektiv energianvändningen i livsmedelslokaler och på så sätt bidra till att nationella energi- och miljömål uppnås har tagits fram. Dokumentet har använts vid framtagandet av Svensk kylnorm för aggregat med brandfarliga köldmedier.
Utformning av kylsystem för butiker utifrån bästa tillgängliga teknik
Syftet med den här förstudien är att undersöka tre olika systemlösningar för livsmedelskyla och hur de på bästa sätt skall konstrueras för att nå högsta möjliga energieffektivitet med fokus på den tekniska potentialen. Resultaten visar att dimensionering av komponenter, och möjligheterna till reglering i ett stort arbetsområde, inverkar mer på energiprestanda än valet mellan de tre optimerade undersökta kylsystemen. Det är viktigt att dimensionera komponenterna optimalt för de driftförhållanden som är vanligast förekommande, sett till timmar/år.
Förbättrat energibeteende i storkök genom digitalt stöd med mätning och återkoppling
Denna förstudie som blev klar i februari 2018 konkretiserar hur ett kommande genomförandeprojekt ska läggas upp vad gäller teknisk lösning (mätning och applikation/gränssnitt) samt test och utvärdering.
Alternativ till R404A
Denna rapport presenterar möjliga alternativ för att avveckla R404A, eftersom R404A får säljförbud år 2019 och serviceförbud från 2020 – det idag vanligaste köldmediet i butiker, storkök och mindre livsmedelsindustri.
Alternativ till R 404A (pdf, 860.16 kB)
Differentierade frystemperaturer i butikernas frysdiskar
Temperaturen i frysdiskar i livsmedelsbutiker skall vara -18 °C, som är en passande temperatur för många varor men inte alla. Den låga temperaturen gör att kvalitetsförsämrande processer bromsas.
Målet med detta projekt är att föreslå lämpliga livsmedel för och beräkna elbesparingen vid en höjning av frysförvaringstemperaturen från - 18 till -12 °C i olika butikskoncept och nationellt. Sammanfattningsvis kan man genom en höjning av frysförvaringstemperaturen på frysta grönsaker göra besparingar men dessa är måttliga och bör föregås av studier av livsmedelskvaliteten.
Differentierade frystemperaturer i butikernas frysdiskar (pdf, 1.03 MB)
Prioriterade åtgärder i befintliga livsmedelslokaler för ökad energieffektivisering
Målet med förstudien har varit att ta fram en prioriterad sammanställning av de viktigaste åtgärderna för energieffektivisering i livsmedelslokaler. Resultatet visar att energieffektivisering inte behöver vara dyrt – mycket kan göras snabbt och till en låg kostnad. Oftast behövs inga större investeringar i komponenter eller utrustning.
Plug-in jämfört med central kylanläggning
Syftet med den här förstudien är att jämföra och definiera nya plug-inlösningar för butikskyla med centralkyla. Avvecklingen av köldmedier som har stor klimatpåverkan, bl.a. R404A, är en drivkraft för att välja en hybrid plug-inlösning. Det finns en risk att utfasningen av R404A resulterar i investeringar i kyldiskar med sämre energiprestanda. Här har arbetet med Ekodesignkrav och energimärkning en viktig uppgift att fylla.
Plug-in jämfört med central kylanläggning (pdf, 890.06 kB)
Möjligheten att höja frysförvaringstemperaturen för djupfrysta varor i butiker
I Sverige förbrukas årligen cirka 7 TWh för kylning av livsmedel, vilket utgör cirka fem procent av Sveriges totala elförbrukning. Butikernas andel av elförbrukningen är mindre än hushållens, men är ändå av storleksordningen TWh. Det motsvarar årliga kostnader i miljardklassen. Därför finns det alltså anledning att undersöka denna förbrukning och huruvida den kan minskas.
Dörrar på butikens kyldisk påverkar konsumenten
Dörrar på kylar i affärer minskar energiförbrukningen drastiskt. Men gör det att kunderna handlar mindre? Ulla Lindberg, doktorand vid SIIR, Swedish Institute for Innovative Retailing, vid Högskolan i Borås, undersöker kundernas upplevelser och beteenden i butiker när de köper kyld mat.
Energieffektiva kylsystem i livsmedelsbutiker
RISE Research Institutes of Sweden har undersökt hur tre olika systemlösningar för livsmedelkyla ska konstrueras för att nå högsta möjliga energieffektivitet med fokus på teknisk potential. Dessa har definierats som "Best Available Technology" (BAT). Målet är att ökade kunskaper om systemet ska leda till att energiprestandan ökar i framtidens kylsystem.
Energieffektiva kylsystem i livsmedelsbutiker (pdf, 891.38 kB)
Energieffektiviseringspotentialer i professionella kök - Restaurangkök
Energimätningar och energikartläggningen utfördes i restaurang och kök på IKEA och sex energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger en ombyggnation av kylsystemet som kan minska elförbrukningen med 40 MWh/år eller 6 % av kökets totala elförbrukning. Om alla analyserade åtgärder genomförs beräknas restaurangen kunna spara 14 % av elen till kök och restaurang.