Energieffektiva livsmedelslokaler - Ventilation

Energimätningar och energikartläggningen utfördes i en Max Hamburgerrestaurang och nio energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger värmeåtervinning av ventilationsluften som bedöms minska det totala fjärrvärmebehovet med ca två tredjedelar. En elenergibesparing på drygt 10 % kan erhållas genom att minimera drifttiderna för grillarna. Om alla nio åtgärder genomförs blir besparingen cirka 20 % av elen och knappt 90 % av fjärrvärmen, eller 42 % av den totala inköpta energin.

Mätningar har gjorts i två livsmedelsbutiker för att undersöka hur val av ventilationsfilter påverkar elenergianvändningen, luftkvaliteten i frånluft och innemiljön i butiken. Resultaten visar att stora kostnadsbesparingar kan göras både avseende drift och underhåll (kostnader för driftsel till fläktar och kostnader för filter). Elanvändningen för fläktdrift beror på hur systemutformning etc. ser ut. För de studerade butikerna innebär detta en besparing på totalt ca 6 000 kr/år respektive ca 12 000 kr/år.

Mätningar har utförts i syfte att verifiera energibesparingspotentialen för komfortvärme och komfortkyla vid användandet av ventilation med återluft, i jämförelse med ventilation med uteluft, samtidigt som en god inomhusmiljö uppnås avseende bland annat luftkvalité. Resultatet visar på en stor besparingspotential genom att använda återluft, samtidigt som en god luftkvalité uppnåddes både med och utan återluft.

Förstudien har sett över olika aktörers perspektiv på hur en ökad energieffektivisering kan uppnås mellan hyresgäst och fastighetsägare avseende energiavtal eller energiöverenskommelse. Det kan leda till energieffektivitet, bättre nyttjande av energin och minskad miljöbelastning.

Målet med förstudien har varit att ta fram en prioriterad sammanställning av de viktigaste åtgärderna för energieffektivisering i livsmedelslokaler. Resultatet visar att energieffektivisering inte behöver vara dyrt – mycket kan göras snabbt och till en låg kostnad. Oftast behövs inga större investeringar i komponenter eller utrustning.

Stora mängder energi försvinner i smutsig frånluft från storkök. Energibesparingen i storkök, där många energikrävande apparater samsas på en begränsad yta, kan vara i storleksordning 500 kWh per m2 och år. För att kunna tillvarata denna energi kan det krävas att luften rengörs. Förstudien tittar på olika typer av utrustning för värmeåtervinning och tekniker för luftrening. 

Frågeställningen i denna utredning har varit hur val av filterkvalitet i ventilationsaggregaten påverkar partikelhalten i butiken. Funktionen på ventilationsaggregaten är viktigare än valet av filterklass avseende partikelnivåerna i butiken. Lägre filterklass ger en minskad elenergianvändning, som uppförstorat skulle kunna motsvara ca 45 GWh el i Sverige.

Syftet med projektet har varit att sammanställa kunskap om hur en befintlig livsmedelsbutik kan renoveras för att sänka dess energianvändning så att denna närmar sig noll. Förslag på energieffektiviserande åtgärder togs fram i kategorierna livsmedelskyla, ventilation och uppvärmning samt belysning. Om samtliga förslag genomfördes var den teoretiska besparingspotentialen 60-65 procent.

Läs mer om Konceptbutiken som närmar sig noll

Det finns en stor energibesparingspotential i att använda ventilationssystem med återluft i butiker. Förstudien visar en energibesparing på 66 % för värme, 36 % för komfortkyla och 2 % för en vertikal kyldisk vid användandet av återluft jämfört med enbart uteluft.

Fettreduceringssystem i storköksventilation har blivit vanligare i nya projekt och även i befintliga fastigheter. Fördelar för fastighetsägare med dessa är flera. Främst innebär behandlingen av fettet i imkanalen minskad brandrisk och luktbortagning. Men ur energieffektiviseringssynpunkt kan fettreducering även vara avgörande för att möjlighetgöra för värmeåtervinning i ventilationssystemet.

Denna delrapport beskriver hur en testmetodik tagits fram utifrån studiebesök vid olika storköksutrustningar med olika belastning och olika kombinationer fettreduceringssystem, möten med olika tillverkare och intressenter, mätning i fält, framtagande av förslag till uppbyggnad av provuppställning, provning och utvärdering av ett antal olika system.

Fettreduceringssystem i storköksventilation har blivit vanligare i nya projekt och även i befintliga fastigheter. Fördelar för fastighetsägare med dessa är flera. Främst innebär behandlingen av fettet i imkanalen minskad brandrisk och luktbortagning. Men ur energieffektiviseringssynpunkt kan fettreducering även vara avgörande för att möjlighetgöra för värmeåtervinning i ventilationssystemet.

Syftet med projektet var att ta fram en testmetodik för att mäta och utvärdera hur fettavskiljningssystem i storköksventilation kan öka möjligheten till värmeåtervinning. Syftet var kunna underlätta jämförelser av fettavskiljningssystem med avseende på effektivitet men även ta hänsyn till underhållsbehov och säkerhetsaspekter genom framtagande av riktlinjer för dessa. Denna branschrekommendation syftar till att uppnå detta senare delmål.

Energimätningar och energikartläggningen utfördes i restaurang och kök på IKEA och sex energibesparande åtgärder föreslogs. Störst energibesparing ger en ombyggnation av kylsystemet som kan minska elförbrukningen med 40 MWh/år eller 6 % av kökets totala elförbrukning. Om alla analyserade åtgärder genomförs beräknas restaurangen kunna spara 14 % av elen till kök och restaurang.