Växtbädd för träd

Skelettjords-konstruktion

Skelettjord är ett lager med makadam där växtjord spolas ner i hålrummen som uppstår mellan stenskärven. I skelettjordens hålrum kan trädens rötter få möjlighet att breda ut sig. Ett kraftigt rotsystem ger mer vitala träd och växtbäddskonstruktionens hela uppbyggnad minskar riskerna för skadlig markpackning i till exempel trafikerade miljöer.

En förutsättning för trädens etablering och tillväxt är tillgång till vatten. Skelettjorden kan fungera som ett magasin för lokalt omhändertagande av dagvatten. Genom att leda dagvatten från omgivande hårdgjorda ytor, eller från näraliggande byggnaders tak, till trädens växtbäddar, blir vattnet en resurs för träden. 

Luftigt förstärkningslager

Makadam kan också benämnas som luftigt förstärkningslager. Genom att ta bort de allra minsta partiklarna i lagret skapar man hålrum för både dagvatten och växternas rötter. Ovanpå ett luftigt förstärkningslager kan man applicera olika typer av grönblåa konstruktioner. Exempel på konstruktioner som kan kopplas samman med ett luftigt förstärkningslager är regnbäddar, bevattningsbäddar, dränbäddar och trädgropar. 

I flera svenska städer har man med bra resultat använt sig av ett luftigt, dränerande, förstärkningslager och därmed kunnat plocka bort de traditionella dagvattenbrunnarna i gatan. Det luftiga förstärkningslagret kan magasinera stora volymer dagvatten vid längre regn. Ett förstärkningslager som vattenfylls vid regn ger ett marginellt ökat spårdjup över tiden vilket visar att trafik, växter och vatten kan samspela.

Biokol

Park- och trädgårdsavfall kan användas till att producera biokol i en process med syrefri förbränning, så kallad pyrolys. Resultatet av förbränningen blir energi och biokol. Energin kan användas i stadens fjärrvärmenät och biokolet kan användas som jordförbättringsmedel. Genom processen minskar också koldioxidmängden som återgår till atmosfären vilket motverkar klimatförändringarna. Det finns alltså flera fördelar med både produktion och användning av biokol.

Som jordförbättringsmedel har biokol använts i tusentals år i hela världen (sök på Terra preta). Kolets yta är, exempelvis i förhållande till granitens, väldigt stor och biokolet har stor kapacitet att hålla vatten, luft och näring. I svenska försök har biokol blandats med makadam och kompostjord med goda resultat.