Framgångsrikt forskningsprojekt för rening av PFAS

- Tack vare en mycket omfattande testverksamhet kan vi nu visa vilka metoder som är både realistiska, hållbara och effektiva för rening av vatten från PFAS-föroreningar. Nu är det dags för alla aktörer som behöver rena vatten att börja använda metoderna, säger Tove Mallin, enhetschef på RISE och projektledare för Testbed PFAS.

Testbed PFAS, som startade 2020, har haft två tydliga mål, att hitta fungerande reningstekniker för förorenad mark och vatten samt att utvärdera PFAS-fria släckmedel för att ersätta PFAS-baserade brandskum.  Resultaten från testverksamheten har varit kunskapshöjande för FMV:s arbete, bland annat inför upphandlingen av PFAS-fri släckvätska till Flygvapnet.

- Testbed PFAS var ett givande projekt. FMV har gått från att ha teoretiska kunskaper till att få dem bekräftade i testverksamheten vilket ger myndigheten goda möjligheter att hantera risker vid design av försvarsmateriel och system, säger Systemingenjör Dennis Norin från FMV.

- Projektet har gett ökad kunskap kring PFAS för samhället i stort och för Försvarsmaktens del har det bidragit till att Flygvapnet idag har släckmedel utan tillsatt PFAS, det är ett viktigt och konkret exempel på Försvarsmaktens miljö- och hållbarhetsarbete, säger generalmajor Stefan Sandborg, chef för Försvarsstabens Stödenhet.

Test av släckvätskor hos RISE i Borås. Foto: RISE

De tidiga testerna i projektet genomfördes vid RISE laboratorier i Borås och de slutliga storskaliga fältförsöken för rening av PFAS-förorenat vatten gjordes vid Tullinge vattenverk i Botkyrka kommun samt vid Ängelholms flygfält.

Vid testerna på RISE laboratorier användes samma vatten och jord för samtliga tester för att få en vetenskaplig och rättvis jämförelse mellan reningsteknikerna.

Vid vattenverket i Tullinge var vattnet förhållandevis rent, i princip ett dricksvatten med för höga halter av PFAS-ämnen, medan vattnet vid Ängelholms flygfält innehöll många andra föroreningar och partiklar samt mycket högre PFAS-halter jämfört med Tullinge. Detta ställde helt olika krav på reningsteknikerna.

- Detta är en viktig slutsats från våra utvärderingar att olika reningstekniker passar för olika typer av vatten eller jordar och föroreningssituationer. Vissa tekniker fungerar i princip bara om vattnet är relativt rent från annat än PFAS-ämnen medan andra tekniker fungerar bättre om vattnet är riktigt smutsigt och förorenat, säger Tove Mallin.

De omfattande testerna som genomförts inom Testbed PFAS har gett tillfredsställande data och därmed ett gott underlag till kommande upphandlingar av reningstekniker.

- Resultaten av Testbed PFAS är intressanta och kommer att användas i Fortifikationsverkets fortsatta upphandling av PFAS-hantering på våra fastigheter. Vi genomför redan nu ett antal pilottester vid Karlsborgs flygplats där forskningsprojektet gett vägledning i vilka metoder som är mest lämpliga att utvärdera där, säger Gunnar Edlund, specialist på Fortifikationsverket.

Projekt Testbed PFAS pekar också på ytterligare en utmaning. När man övergår till PFAS-fria släckmedel behöver den tidigare släckningsutrustningen renas från PFAS, alternativt bytas ut helt. De försök som genomförts har bland annat visat att pH-värdet på rengöringsmedlet är en viktig faktor.

- Vi har tagit stora och viktiga steg framåt både gällande reningstekniker och PFAS-fria släckvätskor, men det finns utmaningar kvar. Rening av jord har genomförts i laboratorieskala med goda resultat men här behövs fortfarande både utveckling av nya tekniker samt fler och större tester, säger Tove Mallin.

Länk till slutrapport för Testbed PFAS:

 Testbed PFAS (ri.se)

Presskontakt:

Tove Mallin, RISE, projektledare Testbed PFAS, tove.mallin@ri.se

Fakta - vad är PFAS?

• PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och är ett samlingsnamn för en stor ämnesgrupp med fler än 10 000 identifierade ämnen.
• Många PFAS-ämnen är fett-, smuts- och vattenavvisande och/eller har ytaktiva egenskaper. På grund av dessa egenskaper förekommer PFAS i många typer av varor och kemiska produkter som exempelvis kläder, skor och matförpackningar men återfinns även i brandskum, skidvalla, kosmetika, möbler och elektronik.
• PFAS-ämnena är persistenta, dvs de är extremt svårnedbrytbara och stannar kvar när de släpps ut i naturen. PFAS-ämnena är dock en stor och komplex grupp kemikalier som har olika egenskaper och de beter sig därför olika naturen och i människokroppen.
• PFAS-ämnen delas ibland in i kortkedjiga respektive långkedjiga. Till de långkedjiga PFAS-ämnena hör PFOA (perfluoroktansyra) och PFOS (perfluoroktansulfonsyra).
• Enskilda PFAS-ämnen regleras genom lagstiftning på såväl global nivå, EU-nivå samt på nationell nivå. Det finns i dagsläget ingen övergripande lagstiftning som gäller för alla PFAS-ämnen som grupp. Sverige har tillsammans med flera andra länder inom EU föreslagit en bred begränsning i Reach-förordningen som omfattar alla PFAS-ämnen, förutom de som redan är reglerade idag. Förslaget utvärderas just nu av den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa.