Smart City Lab - MIMs som stöd för interoperabilitet

MIMs, vägen till Interoperabilitet

Interoperabilitet handlar i grunden om att olika system kan fungera tillsammans och kommunicera med varandra. Om man bygger modulära lösningar med interoperabilitet möjliggör man skalbarhet och utbytbarhet av såväl data som subsystem och tjänster. 

Historiskt sett har offentlig sektor varit dålig på att bygga interoperabelt med resultatet att data blir inlåst, man hamnar i leverantörsinlåsningar, lösningar på en plats kan inte återanvändas på andra platser, och så vidare. Så fungerar det i nästan hela Europa vilket har uppmärksammats av EU-kommissionen som nu ”tvingar fram” interoperabilitet genom flera olika instrument.  

Här kommer Minimal Interoperability Mechanisms – eller MIMs – in i bilden. Arbetet på EU-nivå med att göra data från kommuner och regioner enklare att använda drivs till stor del genom MIMs. Dessa är under ständig utveckling, och här kommer vi beskriva det som är viktigast att känna till och förhålla sig till runt de grundläggande MIMs. 

Därför behövs MIMs 

MIMs kan ses på flera olika sätt. Dels som grundläggande designprinciper som föreskriver att data bör separeras från datadelningsplattformar, tjänster och applikationer, och dels som ett strukturerat arbetssätt med datamodeller/specifikationer (hur data representeras) och API(hur data nås i andra system). För IT-arkitekter är detta sunt förnuft, men i offentlig sektor efterlevs det tyvärr sällan.

På så vis representerar MIMs de minimikrav ("minimal") som behövs för att uppnå interoperabilitet. MIMs garanterar inte plug’n’play, men är en nödvändig förutsättning för det.

MIMs kan också betraktas som ett lösningsmönster med specifika krav på exempelvis datamodeller och API (se figuren ovan). Om alla använder samma datamodeller och API kan en tjänst utvecklad i Malmö enkelt implementeras i Skellefteå – oavsett vilka sensorer eller plattformar som används.

MIM-principerna tillämpas i Sverige, särskilt i de mest framstående kommunerna, där centrala IoT-funktioner som tillhandahålls till förvaltningarna bygger på MIM-kompatibla plattformar med modularitet, gemensamma datamodeller och API. Dock är efterlevnaden av dessa centrala strukturer ofta bristfällig inom verksamheterna. Exempelvis finns nationella riktlinjer från Digg för datadelning, samt lokala krav på kommunnivå, men de följs inte alltid – antingen för att de inte är tillräckligt kända och förstådda i verksamheterna eller för att sanktionsmöjligheter saknas.

Hur kopplar MIMs till dataspaces? 

MIMs som en grundläggande designprincip (som beskrevs ovan) är nästan identiskt med tanken bakom alla dataspaces: Dataspaces kräver och förutsätter att man separerar data, datadelningsplattform och applikation, samt att man använder sig av gemensamma datamodeller och APIer. Dock kommer lösningsmönstren och i synnerhet de specifika krav på standarder skilja sig mellan de olika dataspaces. Inom European dataspace for smart communities (och även övriga dataspaces) kommer man även kräva att specifika standarder för datamodeller och API ska användas. Illustration C i bilden kan på det sättet ses som en principskiss för hur ett dataspace ska fungera. 

Hur kan man bli en del av detta? 

I en europeisk kontext utvecklas MIM av Living-in.EU som är EU-kommissionens samverkansyta för smarta städer och regioner. I internationella sammanhang utvecklas MIM av Open & Agile Smart Cities & Communities (OASC). OASC utför i praktiken arbetet inom Living-in.EU och är alltså navet kring vilka MIM som utvecklas. 

Utöver de grundläggande MIMs som beskrivs här håller Living-in.EU och OASC på att utveckla mekanismer för hur olika områden ska kunna fungerar på ett interoperabelt sätt. Det inkluderar AI, cybersäkerhet och digitala tvillingar. Men dessa är inte mogna ännu. 

Det är öppet för alla kommuner och regioner att bidra till utvecklingen – eller bara träffa likasinnade från hela Europa. Gå med i Living-in.EU eller OASC eller prata med någon som redan är medlem som t. ex. RISE. RISE bidrar aktivt till utvecklingen av MIMs med svenska kommuners erfarenheter och behov som grund.