Analyser av kolhydrater och anjoner

Att noggrant övervaka nivåerna av dessa ämnen bidrar till att optimera användningen av kemikalier i processen. Till exempel kan kunskapen om oxalatjoner bidra till att förhindra bildning av kalkavlagringar i utrustningen, vilket kan leda till driftstörningar och produktionshinder. På samma sätt är övervakning av klorid-, sulfit-, sulfat- och tiosulfatjoner viktigt för att säkerställa korrekta kemikalieblandningar och för att undvika oönskade reaktioner som kan påverka produktkvaliteten eller processens effektivitet.

Genom att ha en tydlig förståelse för den kemiska balansen i processen kan företaget fatta välgrundade beslut och vidta åtgärder för att optimera produktionen och minska driftstopp. Detta kan leda till ökad effektivitet, minskade produktionskostnader och förbättrad produktkvalitet, vilket i sin tur bidrar till ökad konkurrenskraft och lönsamhet för företaget.

Exempel på anjoner:

• halogenider (ex klorid, jodid, bromid)
• sura oxider (ex sulfat, karbonat, vätekarbonat, fosfat)
• organiska syror (ex acetat)
• sulfid
• borat
• klorat
• oxalat

Vi mäter kolhydratsammansättning i massan: arabinos, galaktos, glukos, mannos and xylos.

Inkruster är allvarliga problem, inte minst när massabruken ökar slutningsgraden. Det är vanligt att kontrollera totalhalt av oxalat och andelen fria oxalatjoner för att få en uppfattning om risken för inkruster. Exempel på vanliga analyser är sulfit-, sulfat- och tiosulfatjoner vilka finns i bland annat kokvätskor. Det är också vanligt att analysera innehållet av klorat i samband med miljöanalyser för blekerier.

I papper och massaprover analyseras bland annat totalhalten av klor, totalhalten av svavel, organiskt klor och uttvättbar klorid och sulfat. För dessa analyser används jonkromatografi för slutbestämning av klorid och sulfat.