Fiskbranschens Riksförbund möter påståenden med evidens

Hänger svensk efterfrågan på norsk lax ihop med utvecklingen från småskaligt till storskaligt fiske i Östersjön, där fångsten blir foder? 

– Lax är den största konsumtionsfisken i Sverige, så det är väldigt viktigt för oss att förstå hur vi kan äta den med gott samvete. Finns det problemställningar behöver vi förstå dem för att kunna agera tillsammans med berörda aktörer, säger Krishan Kent, styrelseordförande för Fiskbranschens Riksförbund.  

Oberoende genomgång av forskningsresultat 

Branschorganisationen representerar över 165 företag från hav till bord, som tillsammans omsätter nära 18 miljarder kronor och samlar 5 000 anställda. Fiskbranschens Riksförbund verkar för en hållbar “blå” livsmedelskedja. I det uppdraget ingår att säkerställa att det finns fungerande regelverk, riktlinjer och handelspolitiska instrument som gör råvaruförsörjningen för svenska företag kvalitativ och kvantitativ. Att svara på frågor som riktas mot branschen är också en viktig del av arbetet.   

– Jag tror att alla branscher skulle ha nytta av att gå från diskussioner baserade på åsikter till en gemensam faktaplattform. När jag ser till vår bransch upplever jag att faktabasen kring sjömat generellt sett är ganska svag, och dialogen är fragmenterad med många intressenter i olika kanaler, säger Krishan Kent. 

 – I det här fallet hade det blivit diskussioner kring om norsk odling av lax hade en negativ ekosystempåverkan på Östersjön, och då ville vi förstå mer om detta. 

Tar ägandeskap om problematiken 

RISE har vid två tillfällen gjort sammanställningar och analys av tillgängliga data, industriuppgifter och publika rapporter. Detta har resulterat i rapporter som Fiskbranschens Riksförbund nu använder som kunskapsunderlag. Dels om näringsinnehåll, oönskade ämnen och klimatavtryck av odlad lax, dels om huruvida svensk konsumtion av odlad lax driver svenskt industrifiske i Östersjön. 

– Att vi tog hjälp av just RISE är för att vi upplever dem som den starkaste oberoende aktören som kopplar samman näring och forskning, säger Krishan Kent. 

Friederike Ziegler, forskare och projektledare inom hållbar sjömat på RISE: 

– Sjömat är ganska komplext, det handlar om många olika produktionssystem och många aktörer med olika uppfattningar. Det kan vara svårt att navigera. Fiskbranschens Riksförbund kan inte vara insatta i alla teknikaliteter. Därför ville de ha en oberoende genomgång av vad forskningen säger om de påståenden som cirkulerar. 

– Jag tycker att det är imponerande att en branschorganisation som Fiskbranschens Riksförbund förutsättningslöst vill ta reda på hur det ligger till och lägger fram korten öppet på bordet. 

Krishan Kent: 

– Vi väljer att vara transparenta för att ta ägandeskap om eventuell problematik, så att frågorna kommer till oss snarare än att flyta runt i sociala medier. Vi vill visa att vi följer frågan om odlad lax, vi ser den och tar den på allvar. 

– Nu visade ju den senaste rapporten att det finns ett väldigt litet samband mellan konsumtion av norsk lax och industrifisket av sill i Östersjön, men det är fortsatt så att det finns saker som vi behöver jobba med för att säkerställa en långsiktigt hållbar svensk marknad. 

Vill jobba mer proaktivt 

I debatten kring fiske och sjömat dyker det upp nya frågeställningar kontinuerligt. Därför har Fiskbranschens Riksförbund tagit hjälp av RISE för att planera för vilka frågor som organisationen bör leverera svar på framåt. Tanken är att gå från att vara reaktiva på saker som blossar upp i media till att tänka till kring vilken kunskap som behövs för att kunna leverera tydlig och robust information, och därmed skapa den faktaplattform som i dag saknas. 

– Under våra Sjömatsforum där vi möter intressenter belyser vi de stora frågorna och bubblare som inte slagit igenom ännu. Det här förhållningssättet vill vi utveckla. Våra medlemmar och intressenter ska kunna känna trygghet i att vi som branschförening har faktaunderlag och trovärdighet, och inte bara tycker saker, säger Krishan Kent.