Hydrokol från slam ersätter torv i jord

C-Green har utvecklat en process för hantering av blött slam och restströmmar från exempelvis pappersindustrin och reningsverk. Genom så kallad hydrotermisk karbonisering, HTC, utvinns det nya materialet hydrokol. Samtidigt letar jord- och trädgårdsföretaget Econova alternativ till torv, mineralgödsel och sand i sin produktion av jord. Båda företagen har ett aktivt fokus på hållbarhet och cirkularitet.

Recept för jord

Att använda biokol i jordprodukter är inget nytt, men med HTC-tekniken kan också blötare restmaterial bli till en kolrik råvara. Econova ville testa om hydrokol kunde fungera som ersättning för torv och dessutom tillföra goda egenskaper till jorden som gör att växter växer bättre.

– Många blir förvånade över att man tillverkar jord, de tänker att det bara är att ta upp den ur marken och paketera den. Vi blandar till jord av olika råvaror så att den får rätt egenskaper. Jordens huvudsyfte är att vara en plats där rötterna kan hålla sig kvar och en plats som kan hålla vatten och näring Vi har recept som består av bland annat torv, kol, sand, kalk och mycket mer, beroende på vad jorden ska användas till, säger Elsa Bertils, hållbarhetsintegratör på Econova.

Hydrokol av slam

C-Greens idé är att konvertera slam, från till exempel skogsindustrin, till hydrokol i en mer hållbar HTC-process där ingen värme behöver tillföras genom att behandla det separerade vattnet med syrgas som genereras från luft.

– Man kan jämföra processen med en tryckkokare. Vi behandlar slam vid 200 grader under en timme och får då en karbonisering av slam som kan komma från olika källor. Karbonisering resulterar i bildning av en fast produkt, hydrokol. Genom att låta syrgas reagera med organiska ämnet i det separerade vattnet genereras all den värme vi behöver genom våtoxidation. Utöver hydrokol, får vi både värme och vattenrening på köpet, säger Peter Axegård, Chief Technology Officer på C-Green.

I processen utvinns en fast substans, hydrokol som är ett kolrikt material Det ser ut ungefär som bryggmalet kaffe.

– Idag blir hydrokolet i första hand bränsle till en biobränslepanna och vi tittar nu efter nya användningsområden. Vi tror att det är intressant kommersiellt att ersätta torv i olika produkter i och med att torv är en jungfrulig råvara. Där hittade vi ett gemensamt intresse med Econova att utvärdera om det går att ersätta torv med hydrokol i deras jordprodukter, säger Peter Axegård

Finansiering från FoU-rådet

Med finansiering och hjälp från RISE Processums FoU-råd som är en aktivitet inom ramen för IB:ACCEL kunde C-Green och Econova undersöka hydrokolets potential som ersättning för torv i jord.

– Vi har därmed främst kunnat täcka kostnaderna för de odlingsförsök som utförts av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp i Skåne. Vi fick även mycket hjälp av RISE Processum med projektplanering och administration. Det samarbetet har varit informellt och smidigt på ett sätt som jag uppskattar mycket, säger Peter Axegård.

Potential finns

Sveriges lantbruksuniversitet testade grobarhet för basilikafrön och omplantering av Pak Choi som redan grott.

– Resultatet visar att det finns en potential att använda hydrokol från HTC-processen som jordråvara, det finns en anledning att gå vidare med det, och det finns en skillnad på olika typer av slam. Nu är projektet avslutat och vi har visat att det fungerar, frön gror och plantor växer i den nya jorden. Det blev startskottet för ett fortsatt samarbete där vi nu fått ytterligare finansiering via FoU-rådet för att ta nästa steg för att till slut kunna skapa kommersiella produkter, säger Elsa Bertils.