Restmaterial från skogsindustrin kan bli nytt täckmaterial för gruvavfall

Den främsta målsättningen vid täckning av gruvavfall är att minimera den totala syrenedträngningen genom tätskiktet till det underliggande gruvavfallet och därmed begränsa vittring och urlakning av exempelvis tungmetaller. Inblandningen av grönlutslam i tätskiktet gör att ett restmaterial i framtiden kan få ett nytt användningsområde, samtidigt som gruvindustrin får tillgång till ett material med miljömässigt goda egenskaper – Via massabrukens kemikalieåtervinningsprocess bildas grönlutslam, som har en hög vattenhållande förmåga och dessutom låg genomsläpplighet av vatten. Det är attraktiva egenskaper vid konstruktion av syrebarriärer som är nyckelfunktionen hos gruvindustrins tätskikt, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare på RISE Processum. 

I projektet PaperChain har Boliden, Ragn-Sells, Ecoloop, Luleå Tekniska Universitet och RISE Processum i nära samarbete med ett antal massabruk gemensamt utvecklat den nya gruvtäcknings-tekniken. Det innebär att hela affärskedjan, från leverantör till slutkund, varit en del i samarbetet. Ragn-Sells hanterar idag en rad olika restströmmar, från exempelvis massabruk och har lång erfarenhet inom återvinning och miljö. – I vår affärsverksamhet är en viktig del att hitta värden och användningsområden för material och restströmmar som ofta betraktas som avfall. Tekniken att använda grönlutslam från massabruk för att åstadkomma tätskikt för gruvavfall är ett bra exempel på det, säger Pär Odén, affärsprojektledare på Ragn-Sells.

Samarbetet föddes ur ett konkret behov, vilket gjort att utvecklingen skett mycket industrinära. Ett öppet arbetssätt över branschgränser var också viktigt för att kunna ta steget från tester i labbmiljö till demonstrationstester i fält. – Det identifierades ett behov inom gruvindustrin, samtidigt som det fanns ett material från skogsindustrin med egenskaper som kan testas mot de specifika kraven som finns för att ett material ska anses lämpligt som en syrebarriär. Genom ett Horizon 2020-projekt som PaperChain har vi fått möjligheten att samarbeta genom hela affärskedjan och involvera aktörer ur varje del, vilket inneburit en snabbare utvecklingsprocess och möjlighet att testa den nya tekniken i stor skala, säger Gunnar Westin på RISE Processum.  Han menar att PaperChain-projektet visar att ett öppet arbetssätt skapar nya förutsättningar för utveckling.  – Det vi gjort är industriell symbios i ett skarpt case och vi har lärt oss otroligt mycket av varandra på vägen.

Luleå tekniska universitet kommer nu att följa upp och utvärdera funktionen av det tätskikt som testats – Det är glädjande att kunnat bygga en demonstrationsyta i stor skala som kommer att kunna följas upp och utvärderas. Huvudalternativet till förbättring av morän med grönlutslam är idag inblandning av bentonit, vilket innebär ett högre klimatavtryck och är kostsamt. Ytan kommer att vara tillgänglig under en längre tid, vilket är av stort intresse för våra doktorander. Flera doktorander har arbetat i projektet och utfört laboratorietesterna och materialkarakteriseringen som har legat till grund för val av material och den numeriska modelleringen som utförts för att utforma ytan, säger Chistian Maurice, biträdande professor på Luleå Tekniska Universitet.