Om FINEST doktorander och postdoks

Linus Thomson

Linus Thomson är postdoc vid FINEST och fokuserar på arbetspaket 2 vars syfte är att utöka förståelse för innovationsledning inom livsmedelssektorn. Linus har en flerårig yrkesbakgrund som civilingenjör i Storbritannien samt som konsult i Sverige.

Han disputerade från Entreprenörskap och Innovation vid Luleå Tekniska Universitet i juni 2023. Hans avhandling, centrerad kring digital affärsmodellsinnovation, utmanade den etablerade akademiska synen på digitala affärsmodeller. I sin avhandling problematiserade han den akademiska diskursen om digitala affärsmodeller som har haft svårt att förklara det väsentliga med digital teknik. Genom hans forskning framhäver han de kritiska mekanismerna som utgör den verkliga nyttan av digital teknologi inom affärsmodellsinnovation.

Inom ramen för FINEST arbetar Linus inom Arbetspaket 2 – innovationsledning i livsmedelssektorn. Han ägnar särskild uppmärksamhet åt att förstå hur linjärt tänkande, som leder till överproduktion och överkonsumtion i den ekonomiska domänen, kan omfördelas till att gynna både den sociala och den miljömässiga domänen. Med andra ord, Linus utforskar hur företag kan skapa och tillvarata värde genom sina affärsmodeller på ett mer hållbart sätt. Denna forskning betonar vikten av att förstå samspelet mellan olika aktörer inom livsmedelssektorn och hur deras interaktioner kan främja en cirkulär logik.

Paul Plummer

Paul Plummer är en av doktoranderna som arbetar inom FINEST arbetspaket 1 - Ett hållbart livsmedelsystem. Här undersöker han hur värdekedjeutveckling kan bidra till hållbarhetsmål inom den svenska livsmedelssektorn.

Paul Plummer är doktorand vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, Avdelningen för industriell teknik, på Uppsala universitet, Han har en akademisk bakgrund inom hållbar utveckling och filosofi. Pauls tidigare forskningsarbete har handlat om urban hållbar omställning med fokus på alternativa livsmedelssystem samt policyskapande för utbildning för hållbar utveckling (ESD) i de nordiska länderna.

Pauls nuvarande doktorandprojekt är kopplat till FINEST Arbetspaket 1 - Ett hållbart livsmedelssystem, och fokuserar på hur värdekedjeutveckling kan bidra till hållbarhetsmål inom den svenska livsmedelssektorn. I detta arbete hoppas han kunna generera en förståelse på systemnivå för värdekedjor för svenska vilda bär och experimentella livsmedelsprodukter samt förklara hur innovationsverksamhet formar deras utveckling.

Pauls nuvarande fokus ligger på värdekedjan för vilda bär och dess omgivande innovationssystem. Genom att bättre förstå de faktorer som formar innovationsprocesser relaterade till vilda bär hoppas han kunna identifiera möjligheter och barriärer för utveckling samt diskutera denna utvecklingspotential i relation till hållbarhetsmålen.

Forskningen kommer att bidra till en framväxande litteratur som studerar innovationssystem i relation till samhälleliga mål, eller så kallade ’missions’. Resultaten är av intresse för aktörer inom de studerade värdekedjorna, forskare och beslutsfattare med intresse av deras utveckling, och akademiker med ett generellt intresse av hållbar omställning inom jordbruk och livsmedel.

Helena Fornstedt

Helena Fornstedt är postdok och arbetar inom FINEST arbetspaket 1 - Ett hållbart livsmedelsystem och hennes fokus är på det gröna proteinskiftet, främst svenska baljväxter, från ett systemperspektiv.

Helena är i grunden civilingenjör i System Teknik och Samhälle med ett par år som konsult på Accenture bakom sig. Hon disputerade 2021 i Industriell Teknik med en avhandling om Innovationsmotstånd.I den avhandlingen problematiserade hon den rådande synen på innovation som något odelat positivt och innovationsmotstånd som något negativt. I motsats till det visade avhandlingen att innovationsmotstånd bör förstås som en annan process med ett annat mål än det som den, ofta företagsdrivna, innovationsprocessen vill uppnå. Detta kastade nytt ljus på innovationsutveckling som något som sker i konflikt mellan olika viljor och visioner för hur samhället ska utvecklas. Helena tyckte själv att det var jätteroligt och spännande att skriva denna avhandling och 2022 belönandes den med Scandinavian Academy of Industrial Engineering and Managements (ScAIEM) avhandlingspris samt ett Wallanderstipendium.

I FINEST arbetar Helena i FINEST Arbetspaket 1 - Ett hållbart livsmedelssystem och forskar på gröna proteinskiftet, främst svenska baljväxter, från ett systemperspektiv. En drivande fråga har inledningsvis varit "Hur kommer det sig att vi nu har så stort utbud av växtbaserade produkter i hyllorna i mataffärerna?" För bara 10 år sedan såg det helt annorlunda ut. Veganism sågs som något extremt och det fanns i huvudsak två varumärken som erbjöd vegetariska köttsubstitut. Nu har både utbudet och antalet flexitarianer ökat markant. För att, bland annat, förstå kartlägger Helena och hennes kolleger utvecklingen av innovationssystemet kring det gröna proteinskiftet i Sverige. De identifierar viktiga skeenden som drivit utvecklingen och länkar mellan de olika aktörer som varit inblandade. Studien pekar på att ett viktigt skifte skedde 2006 när rapporterna "Livestocks long Shadow" och "the Stern Review" samt Al Gores film "An inconvenient truth" kom. Ett annat viktigt år är 2016 när 'proteinskifte' blev ett av årets nyord i Sverige. Studien fokuserar inte bara på modern historieskrivning utan även på hur läget är idag, hur värdekedjan ser ut och vad som möjligtvis hindar utvecklingen mot en minskad köttkonsumtion.

Forskningen är viktig eftersom den beskriver modern och samhällsrelevant industrihistoria som ännu inte nedtecknats. Denna historia är värdefull att notera då den kan inspirera till ökat engagemang för det gröna proteinskiftet. Studien belyser att en minskning av köttkonsumtion är värdefull för samhället och inte nödvändigtvis behöver innebär en fullständig övergång till växtbaserat alla dagar i veckan. En minskning av köttätandet är värt mycket - särskilt om många gör det. Den utgör också ett exempel på hur en bransch har börjat ställa om och visar på nyckelfaktorer som drivit på den utvecklingen. För industriella, offentliga och civila aktörer som verkar för ett proteinskifte där kött spelar en allt mindre roll i den Svenska konsumtionen, belyser studien viktiga knäckpunkter som kan behöva fokus, kreativitet och satsningar för att accelerera omställningen.

Just nu har Helena avslutat en större intervjustudie omfattande ca 60 intervjuer som kommer utgöra underlag för vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer. Ledtiderna är långa i akademin så de vetenskapliga publikationerna kan väntas komma ut först om ett par år. Dock kan materialet redan nu användas för inspirerande föreläsningar och som diskussionsunderlag för FINEST partner-organisationer samt eventuella andra som är intresserade av en ökad förståelse för det gröna proteinskiftet.

Robin Meijer genomför nu en studie tillsammans med RISE, ICA och Hushållningssällskapet i syfte är att skapa en bättre förståelse för hur olika aktörer inom livsmedelssystemet arbetar med innovation. Bakgrunden är att det behövs mer kunskap om hur olika aktörer både kan samverka och utveckla sina interna processer för att möjliggöra fler innovationer i livsmedelssystemet.

Robin är utbildad agroekolog och trädgårdsingenjör vid Sveriges Lantbruks Universitet i Alnarp där han också jobbat som verksamhetsledare inom universitetets innovationsstöd riktat mot studenter, och även arbetat som lärare. Den gemensamma nämnaren för Robin har alltid varit innovation och utveckling, ett spår han nu fortsätter på i rollen som doktorand på Chalmers och han är verksam inom FINEST arbetspaket 2 - Innovationsledning i livsmedelssektorn.

Läs en intervju med Robin Meijer här där han berättar mer om sin forskning inom FINEST.