BONUS RETURN har haft slutseminarium - vi har pratat med projektets koordinator

Den 8 september i år hölls BONUS RETURN:s slutseminarium och en massa intressanta presentationer och slutsatser från denna dag finns att återuppleva här: https://www.bonusreturn.eu/bonus-return-final-conference-presentations/

Svenska näringsplattformen har varit i kontakt med BONUS RETURN:s projektkoordinator, Karina Barquet på SEI, för att få ännu lite djupare insikter i vad detta projekt har bidragit till. 

Vad var det roligaste med att leda ett sådant stort internationellt samverkansprojekt?

BONUS RETURN byggde på ett antal arbetspaket vars resultat på något sätt matade in i en annan del av projektet. Varje sådan del baserades på sina egna metoder, forskningsperspektiv och kulturer. Detta sätt att verkligen jobba transdisciplinärt var en utmaning men också en fantastisk möjlighet för mig som koordinator att hålla ett fågelperspektiv och få se expertisen inom så många fält och skapa mig en förståelse hur de olika trådarna vävs samman. Jag lärde mig en massa från denna upplevelse och fick lära känna många fantastiska människor, många som vi nu fortsätter ett partnerskap med i nya projektkonstellationer. 

Vilka är de huvudsakliga barriärerna inom recirkulering av näringsämnen idag som du tror inte längre kommer vara något hinder om säg, 10 år?

Utvecklingen och den teknisk mognadsgrad hos "end-of-pipe"-lösningar går snabbt just nu och denna kategori lösningar har kanske den tydligaste utvecklingen som vi kan se. Lösningar för att minska farliga ämnen och mikroplaster i avloppsvatten, och lösningar för att återvinna, bearbeta och förädla näringsämnena till nya produkter, kommer troligtvis göra det möjligt att producera marknadsmässiga "recirkulerade" gödselprodukter (som lever upp till EU:s standarder!) inom det kommande decenniet. Detta känns väldigt positivt eftersom det kommer att hjälpa oss att minska vårt beroende på ändliga naturresurser från andra delar av världen och på samma gång sluta cirkeln med mängden näringsämnen som strömmar till Östersjön. Men hur som, så är det bra att vara medveten om att "end-of-pipe"-lösningar är lågt hängande frukter (även om de kanske inte de mest hållbara lösningarna) på grund av tre aspekter: 

1. Det finns bra exempel som underlättar att följa efter: utvecklingen av tekniker för "end-of-pipe"-lösningar har följts av regelverksmässig utveckling i flera olika fall i Europa. Dessa fall blir som "socio-tekniska" testbäddar för andra länder som funderar på att följa i samma spår, såsom Sverige.
2. Det finns starka "push-faktorer": flera privata aktörer ser en stark affärspotential idag i "end-of-pipe"-lösningar. Dessa aktörer är de som driver den tekniska utvecklingen, regelverksförändringar och påverkar den allmänna uppfattningen i samhället. 
3. De mer hållbara alternativen är för dyra: ett mer varierat utbud av lösningar, inklusive lösningar vid källan, som bättre återspeglar lokala behov och minimerar risker kopplade till klimat- och demografiska förändringar, kräver en med grundläggande omställning i styrning på alla nivåer, en helt annan strategi för stads- och landsbygdsplanering, och nya sätt att kvantifiera och dela på kostnader och fördelar. 

Vilka tycker du är de viktigaste bedrifterna i projektet?

Jag tror att BONUS RETURN lyckades åstadkomma på ett eller annat sätt alla de målsättningar som vi hade framför oss när projektet påbörjades 2017. Å alla projektpartners vägar, kan jag tryggt säga att vi lyckades skapa och fortsätter att skapa, viktiga bidrag till:

- policy-utvecklingen där vi har föreslaget åtgärder som kan förbättra hanteringen av näringsämnen runt Östersjön;

- forskningen genom systematisk syntetisering av bevis, att identifiera forskningsgap, att kartlägga de barriärer och möjligheter som cirkulära lösningar möter, och att lyfta fram det lokala perspektivet när man bedömer lösningarnas hållbarhet;

- att accelerera innovation där vi har stöttat start-ups för att närma sig kommercialisering och koppla dem till den regionala marknaden i Östersjöregionen; 

- att koppla samman människor och kunskap genom att stötta befintliga plattformar och aktörer i Östersjöregionen för att underlätta samarbete. 

Var det något projektresultat som verkligen förvånade dig?

Jag har jobbat med vatten- och kustfrågor runt Östersjön de senaste sex åren. Innan dess arbetade jag med beslutsfattande och styrning relaterat till vatten och kustområden i Latinamerika. För mig var det verkligen en positiv överraskning att inse att politiker runt Östersjön är underrättade med bevis i den utsträckning som den finns, och att forskningsaktörer låts spela en viktig roll i det regionala beslutsfattandet, till exempel genom HELCOM. 

Även om styrningen av Östersjön inte är perfekt, och man skulle verkligen önska sig ännu mer systematisk reglering, så är de starka kopplingarna mellan forskning och politik i regionen unik och inte en självklarhet i andra delar av världen där politiker och intressenter spelar en större och mer avgörande roll i styrning av vatten och kustområden. Denna evidensbaserade styrning, tillsammans med en stark innovationskultur i de nordiska länderna, skapar en stabil grund för att inte bara lösa den enorma utmaning vi har i regionen - 97% av Östersjön är övergödd - utan också skapa nya värden när vi gör det. I den andan är fallet Östersjön relevant även bortanför Östersjön.