Sammandrag från Svenskt Vattens fosfornätverksdag 2020

Svenska Näringsplattformen berättade om plattformens arbete och i presenterade i korthet ett axplock av olika projekt. Övriga presentationer redovisas kort nedan.

Lars Jederlund, mötets moderator, började med att hälsa välkommen till dagen. Sedan inledde Anders Finnson från Svenskt Vatten med att berätta vad som nu händer med regeringsutredningen Hållbar slamhantering SOU2020:3 och vad som är på gång inom EU.

Gällande regeringsutredningen så har den under våren 2020 varit på remiss och nästa steg är lagrådsremiss för miljöbalksändringar följt av en proposition för miljöbalksändringar. Enligt en optimistisk tidsuppskattning kan en föreskrift vara remissad och beslutad av Naturvårdsverket någon gång under 2022. Svenskt Vattens åsikt är att det i utredningen givna förslaget, att Naturvårdsverket ska koordinera det nationella uppströmsarbetet och säkra en central kompetens- och stödfunktion för avloppsfrågor och resurser i kretslopp, redan nu kan påbörjas och inte behöver invänta någon legal bestämmelse.

På EU-nivå har EU-kommissionen lanserat den europeiska gröna given (The European Green Deal) vilket är en stor satsning mot en systemomställning för mer hållbara ekonomier inom EU. Inom satsningen finns flertalet strategier som på något sätt inkluderar avloppsvatten och kretslopp av näringsämnen. Anders berättade också att EUs slamdirektiv från 1986 just nu ses över och troligtvis kommer att revideras och att även EUs avloppsvattendirektiv kommer att revideras inom de närmsta åren. Läs mer om Eus Green Deal här.

Därefter tog Ulrika Dyrlund Martinsson från Hushållningssällskapet vid. Hon berättade om de långtidsförsök med slamspridning på åkermark som nu pågått i Skåne i snart 40 år. Försöken utvärderar bland annat växtnäring och metaller i jord och i växternas ätliga delar, och skördens storlek. Slutsatser efter snart 40 år av försök innefattar bland annat att skörden ökar i värde, mullhalten ökar och bördigheten stiger för de jordar där slamtillförsel skett. De kan också se att halter av koppar, kvicksilver och zink stiger i jordar med slamtillförsel men att upptaget i skördeprodukterna inte ökar.

Anders Finnson fortsatte sedan med att berätta om arbetet inom regeringens delegation för cirkulär ekonomi, där en expertgrupp för hållbar och cirkulär VA precis publicerat en slutrapport. I slutrapporten föreslås bland annat att regeringen bör utreda införandet av ett stöd för utveckling och investering av ny teknik för återföring av kväve, andra näringsämnen och återvunnet renat avloppsvatten samt att regeringen bör besluta om ett etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve samt andra växtnäringsämnen till livsmedelsproduktion. Läs mer om delegationen för cirkulär ekonomi samt expertgruppen för hållbar och cirkulär VA här.

Baltic Stewardship Initiative är ett nystartat projekt som leds av Världsnaturfonden i samarbete med Lantmännen och LRF. Kristina Atkisson från WWF är projektledare och hon berättade att projektets huvudfokus är att bidra till minskad övergödning i Östersjön och att skapa en cirkulär livsmedelskedja. 87% av Östersjön är drabbad av övergödning. Trots stora minskningar i belastning sedan 1980-talet måste belastningen av exempelvis fosfor minska med ytterligare minst 40%. Projektet kommer att arbeta mycket med samverkan och dialog och tre fokusgrupper är tillsatta; 1. Möjliggöra en bredare spridning av Östersjövänliga och cirkulära lösningar inom lantbruket, 2. Marknadens premiering av det Östersjövänliga och cirkulära lantbruket samt 3. Driva på policy för en hållbar återföring av växtnäring tillbaka till lantbruket. Projektet börjar nationellt med målet att vidga sig mot alla Östersjöländer. Läs mer om BSI här.

Som traditionen bjuder så följde därefter tre korta teknikpitchar från tre olika teknikleverantörer. Denna gång var det C-Green, Kemira och HTCycle från Tyskland som kort presenterade sina näringsåtervinningtekniker och sedan fick samtliga mötesdeltagare medverka i minde gruppdiskussioner med respektive teknikleverantör.

Mötet avslutades sedan med en paneldebatt bestående av en panel med samtliga ovan nämnda presentatörer. I panelen rådde en enighet om att mat och vatten behöver få kosta mer och att social acceptans för återvunna näringsprodukter är extremt viktigt för att vi ska kunna skapa hållbara kretslopp av näringsämnen.