Förslaget till nytt avloppsdirektiv

Det nya avloppsdirektivet innehåller en rad stora förändringar som kommer få stor påverkan på VA-verksamheter och många andra aktörer. I denna nyhet kommer vi fokusera på hur ett nytt direktiv enligt förslag skulle påverka näringsåtervinning från kommunala avloppsströmmar. Vill man läsa den breda analysen om hur förslaget väntas påverka svenska VA-verksamheter rekommenderas Svenskt Vattens konsekvensanalys.

Remissförfarandet är öppet och alla har möjlighet att lämna in ett remissvar till näringsdepartementet innan den 12:e februari. Man har också möjlighet att spela in sina synpunkter till Svenskt Vatten innan den 11:e januari om man önskar få med sitt inspel i Svenskt Vattens remissvar, läs mer om Svenskt Vattens remissprocess här.

Sett till näringsåterföring är den mest relevanta skrivelsen i lagförslaget artikel 20 som stipulerar att slam ska hanteras enligt avfallshierarkin definierad i avfallsdirektivet och de krav som sätts i slamdirektivet. För att garantera en hög återvinning får EU-kommissionen uppdrag att inom 5 år från att direktivet träder i kraft sätta lägstanivåer på återvinning av kritiska råvaror som fosfor och kväve samt eventuellt andra ämnen. Här är Svenskt Vatten positiva till att ökade krav på återföring och återvinning sätts enligt avfallshierarkins principer, men flaggar för att man ser risker med att återföringskravet är satt i den artikel som handlar om slam. Ett effektivt återvinningskrav från avlopp sätts så att återvinningen kan ske på lämpligast ström vid avloppshanteringen, och att definiera återvinningskravet på endast slam och inte för systemet som helhet ger möjliga inlåsningar i teknikval, något som även representanter från Tyskland har fört fram som kritik mot den fosforåtervinningslag som antogs i landet 2017. Därför vill Svenskt Vatten utöka skrivelsen i artikel 20 till att även omfatta spillvatten.

Relevant är förstås också att konstatera att direktivförslaget innebär stora ändringar för Sveriges del kring kväverening och avancerad rening av läkemedelsrester. Kvävekrav på 6 mg Tot-N/l för alla anläggningar, oavsett recipient och klimat och utan möjlighet att tillgodoräkna sig naturlig retention, innebär stora kostnader för avloppsreningen. Avancerad rening på de reningsverk som släpper avloppsvatten leder till stor förbrukning av elektricitet och/eller aktivt kol men med relativt stor miljönytta i jämförelse med kvävekravet. Svenskt Vatten önskar att kvävekraven ses över ordentligt, men lyfter samtidigt att fosforkravet bör skärpas.

I förslaget till avloppsdirektiv har uppströmsarbete tydliggjorts och möjligheterna förstärkts vilket är bra, och också förbättrar möjligheten till återvinning av resurser. Direktivförslaget syftar också till att minska klimatpåverkan från reningsverk, förbättra energieffektiviteten och öka produktionen av förnyelsebar energi. I artikel 11 beskrivs mekanismen för detta där energirevisioner på reningsverken över en viss storlek föreslås vart fjärde år. Revisionerna ska ha ett särskilt fokus på att identifiera möjligheter att utnyttja potentialen för biogasproduktion samtidigt som metangasutsläppen minskar. Ett medlemsland  ska sammantaget för alla sina reningsverk över 10 000 pe vara energineutrala år 2040 (alltså inte krav på varje individuellt reningsverk). Krav på energineutralitet och uppföljning av växthusgasutsläpp kan få stor påverkan på slamhanteringen.

Det nämndes också i slutet av vår avstämning med Svenskt Vatten att den översyn (evaluation) av EU:s slamdirektiv som flaggats för skulle komma i början av 2022 enligt senaste informationen ska släppas under november 2022. Vi håller ögonen öppna efter beslut om översyn. Vanligen följer ca en månads responstid på den så kallade ”Roadmap” som vanligen medföljer översynen av ett EU-direktiv, så här finns sannolikt ytterligare möjligheter att påverka framöver.