Ny studie om effekter från slamspridning publicerad av JRC

08 november 2022, 11:20

EU-kommissionens organisation för kunskap och vetenskapligt stöd, Joint Research Centre (JRC), har publicerat en sammanfattande studie om fördelar och risker med slamspridning. Studien ska stötta utvecklingen av ett eventuellt nytt slamdirektiv och tar upp slamhanteringens påverkan på klimat och näringsflöden samt presenterar en riskmodell avseende mikroföroreningar, mikroplast och antibiotikaresistens.

Läs studien här.

Riskmodellen visar att ett relativt fåtal organiska föroreningar utgör en betydande risk för människors hälsa och miljö vid slamspridning. Detta med halter av ämnena som normalt återfinns i slam, men vid en relativt stor giva på 5 ton per hektar och år. Bland de ämnen som bedöms kunna utgöra en risk återfinns klorerad dibenzofuran och dioxiner, PAH-ämnen, långkedjiga PFAS-ämnen, klorerade paraffiner och i mindre utsträckning alkylfenoler, klorerande naftalener och ftalater. Läkemedel och kosmetika bedöms utgöra en mindre risk för människors hälsa och miljö, även vid betydande slamspridning. Studien visar också att människor är känsligare än jordorganismer för de prioriterade ämnena vilket innebär att oacceptabla risker för människor inträffar vid lägre koncentrationer än vad som anses kunna påverka jorden. I riskmodellen har fler än 1 350 ämnen inkluderats men för ett antal ämnen saknas ett kunskapsunderlag för en tillräcklig utvärdering.

Studien visar även att slamhantering inte har en någon stor påverkan på klimatet, även om mer avancerad slambehandling såsom förbränning ökar klimatpåverkan. Den stora klimatpåverkan från avloppsektorn sker uppströms slambehandlingen. Mängderna kol i marken som slamspridning kan bidra med är också relativt små jämfört med t ex djurgödsel och annat organiskt avfall, men kolinlagring från slamspridning kan ändå vara av intresse i vissa specifika områden, t ex i områden med mullfattiga jordar. I sådana områden kan slamspridning bidra till en ökad motståndskraft mot klimatförändringarna genom att öka jordens vattenhållande förmåga och förbättra dess struktur.

I Europa klassas fosfor som en kritisk råvara och slamspridning eller fosforåtervinning från slamhanteringen kan bidra med att sluta de biokemiska näringsflödena. Totalt bedöms fosforn som återfinns i avloppsslam utgöra 12 % av den använda mineralgödseln, men idag återförs mindre än hälften av fosforn i avloppsslam. Nya tekniker som återvinning från slamaska används i begränsad omfattning.

Studien drar slutsatsen att det finns avvägningar mellan olika hållbarhetsfrågor när slam hanteras. Begränsad bearbetning och behandling av slam har generellt miljömässiga fördelar relaterade till klimatpåverkan och klimatanpassning, men kan vara otillräckligt för att minska föroreningshalterna i slam, särskilt i områden som tar emot mycket slam. Studien föreslår därför att en palett av slamstrategier behövs som anpassas lokalt för att maximera positiva effekter och minska riskerna.