Slam på jordbruksmark – UKWIR kartlägger klimatpåverkan
04 september 2023, 15:09
UKWIR, Storbritanniens forskningsplattform för VA-sektorn, har publicerat en matnyttig rapport om klimatpåverkan från slam som har behandlats med olika metoder och därefter läggs på jordbruksmark.
Läs hela rapporten här.
I Storbritannien återförs 87 % av det slam som avskiljs på reningsverken till jordbruksmark. En av riskerna med slamspridning är utsläpp av klimatpåverkande metan och lustgas. Eftersom både jordbruks- och VA-sektorn strävar efter att minska sin klimatpåverkan har UKWIR genomfört en stor kartläggning över kunskapsläget kring positiva och negativa klimateffekter från slamspridning.
Studien har kartlagt klimatpåverkan från slam som behandlats med kalkstabilisering, kompostering, rötning, avancerad rötning och pyrolys. I studien sammanfattas kunskapsläget gällande:
- Hur länge kol från slam stannar i jorden?
- Hur kan kolinlagringen öka?
- Är dagens emissionsfaktorer för metan- och lustgasutsläpp korrekta?
- Finns det metoder för att minska utsläpp av metan och lustgas från slam som läggs på jordbruksmark?
I rapporten dras slutsatserna att:
Återförsel av slamfraktioner kan öka kolhalten i marken men ökningen är beroende av flera faktorer såsom initial kolhalt i marken, klimat, och hur slammet har behandlats. Inlagringen beror också på hur mycket slam som återförs, vilket regleras av halten kväve och fosfor i slammet.
Långtidsstudier på kolinlagring visar att i genomsnitt så finns 25 % av tillfört kol kvar i marken efter mellan 11 och 35 år. En större andel finns troligen kvar om slammet har genomgått en mer långtgående behandling, såsom rötning, och därmed redan förlorat en del av det lättnedbrytbara kolet. En massbalans visar att runt 11 % av kolet i avskilt primärslam finns kvar i jorden efter 20 år. Det finns ingen konsensus för hur länge kol i slambiokol stannar i jorden, men slambiokols sammansättning indikerar att det kan bli kvar i jorden i hundratals år.
Emissionsfaktorn för lustgas uppgår i medel till 0,62 % av den totala mängden kväve som läggs på jordbruksmark, enligt litteraturstudien i projektet. Detta är lägre än faktorn som idag används i Storbritannien (1 %). Metangasutsläpp från återfört slam är praktiskt taget minimal.
Att använda slam i olika former har potential att minska klimatpåverkan från jordbrukssektorn, bland annat genom att minska behovet av konstgödsel. Klimatavtryck från slam kan minskas vid lagring och behandling genom att adressera metanutsläpp, eller från jordbruket med metoder som ser till att växtbehovet av kväve inte överskrids.
Fler studier behövs för att kvantifiera lustgasutsläpp från mark gödslad med slam och för att kartlägga hur kolinlagringen ser ut över tid och beror på hur slammet har behandlats.
2024-11-11
2024-11-11
2024-10-15
2024-09-19
2024-09-09
2024-09-09
2024-09-09
2024-09-09
2024-09-09
2024-07-08
2024-07-08
2024-07-08
2024-07-08
2024-07-08
2024-07-08
2024-05-31
2024-05-31
2024-05-31
2024-05-31
2024-05-30
2024-05-13
2024-04-05
2024-04-05
2024-04-03
2024-04-03
2024-03-27
2024-03-25
2024-03-01
2024-02-28
2024-02-22
2024-02-22
2024-02-01
2024-01-16
2024-01-12
2024-01-12
2024-01-11
2023-12-11
2023-12-05
2023-11-23
2023-11-23
2023-10-26
2023-10-26
2023-10-10
2023-10-09
2023-10-09
2023-09-29
2023-09-29
2023-09-25
2023-09-22
2023-09-22
2023-09-08
2023-09-04
2023-09-04
2023-08-29
2023-08-25
2023-08-15
2023-08-09
2023-07-11
2023-07-10
2023-07-05
2023-07-04
2023-07-04
2023-07-04
2023-07-04
2023-07-03
2023-06-28
2023-06-22
2023-06-14
2023-06-09
2023-06-09
2023-06-08
2023-06-07
2023-06-02
2023-05-31
2023-05-31
2023-05-31
2023-05-26
2023-04-27
2023-04-27
2023-04-26
2023-04-17
2023-04-05
2023-04-05
2023-04-05
2023-03-31
2023-03-31
2023-03-31
2023-03-27
2023-03-08
2023-03-08
2023-03-03
2023-03-02
2023-03-02
2023-03-02
2023-02-20
2023-02-20
2023-02-07
2023-02-07
2023-02-07
2023-02-07
2023-02-03
2023-01-24
2023-01-23
2022-12-01
2022-11-28
2022-11-23
2022-11-16
2022-11-14
2022-11-08
2022-11-08
2022-11-02
2022-10-24
2022-10-24
2022-10-24
2022-10-24
2022-10-19
2022-09-27
2022-09-27
2022-09-23
2022-09-21
2022-09-16
2022-09-15
2022-09-09
2022-09-09
2022-09-06
2022-09-05
2022-08-30
2022-08-30
2022-08-10
2022-07-14
2022-07-13
2022-07-11
2022-07-04
2022-06-30
2022-06-28
2022-06-28
2022-06-27
2022-06-27
2022-06-13
2022-06-10
2022-06-09
2022-06-09
2022-06-09
2022-06-09
2022-06-08
2022-05-24
2022-05-24
2022-05-20
2022-05-20
2022-05-19
2022-05-16
2022-05-16
2022-05-06
2022-05-03
2022-05-02
2022-04-26
2022-04-22
2022-04-11
2022-04-11
2022-04-08
2022-04-07
2022-04-07
2022-04-04
2022-03-29
2022-03-29
2022-03-29
2022-03-29
2022-03-25
2022-03-15
2022-03-15
2022-03-15
2022-03-15
2022-03-14
2022-03-11
2022-03-09
2022-03-07
2022-03-07
2022-02-28
2022-02-28
2022-02-25
2022-02-25
2022-02-14
2022-02-14
2022-02-08
2022-02-08
2022-02-07
2022-02-03
2022-01-26
2022-01-24
2022-01-24
2022-01-14
2021-12-22
2021-12-22
2021-12-13
2021-12-13
2021-12-13
2021-12-13
2021-12-13
2021-12-03
2021-11-30
2021-11-04
2021-11-02
2021-10-25
2021-10-12
2021-10-12
2021-09-28
2021-09-20
2021-09-20
2021-08-16
2021-07-15
2021-07-06
2021-07-05
2021-06-21
2021-06-11
2021-06-11
2021-06-10
2021-06-10
2021-06-02
2021-05-18
2021-05-17
2021-05-06
2021-04-28
2021-04-27
2021-04-27
2021-04-06
2021-03-31
2021-03-15
2021-03-12
2021-03-11
2021-02-25
2021-02-23
2021-02-15
2021-02-12
2021-02-11
2021-02-11
2021-02-10
2021-02-09
2021-02-04
2021-01-28
2021-01-25
2021-01-25
2021-01-22
2021-01-15
2020-12-22
2020-12-18
2020-12-17
2020-12-16
2020-12-15
2020-12-15
2020-12-03
2020-12-02
2020-12-01
2020-11-30
2020-11-27
2020-11-26
2020-11-25
2020-11-25
2020-11-24
2020-11-23
2020-11-20
2020-11-19
2020-11-13
2020-11-12
2020-11-11
2020-11-09
2020-10-22
2020-10-13
2020-10-12
2020-10-08
2020-09-11
2020-09-08
2020-06-24
2020-06-03
2020-05-19
2020-04-03
2020-03-27
2020-03-19
2020-03-18
2020-03-17
2020-03-12
2020-03-12
2020-03-12
2020-03-11
2020-03-11
2020-03-11
2020-03-11
2020-03-11
2020-03-11
2020-03-11
2020-03-11
2020-02-04