Samlade remissvar till slamutredningen

Åsikterna varierar mellan slamutredningens remissvar och bjuder miljödepartementet på en full pallet av aspekter att ha i åtanke i processen framåt mot ny lagstiftning. Det verkar finnas en viss röd tråd dock vad gäller att ett nytt regelverk behövs i sig och att det är bra att detta är på gång. En annan gemensam nämnare verkar ändå vara att aktörerna bakom remissvaren oavsett mening, har mål om kretslopp och lyfter värdet av recirkulering av produkter från livsmedelskedjans restströmmar tillbaks till ny produktion.

Men sen går rösterna kors och tvärs, från påpekande om att direktivets utformning var för snävt och att det behövs ökat systemperspektiv för en hållbar livsmedelskedja (ex. WWF, SLU och RISE) till fullt stöd för alternativ 1 om totalförbud för slamspridning (ex YARA, Kemikalieinspektionen, Uppsala kommun, Läkare för miljön) och däremellan stöd för alternativ 2 och att skydda och utveckla den verksamhet för kvalitetssäkrad slamspridning som finns idag (ex Ragn-Sells, Ekologiska Lantbrukarna, Avfall Sverige, Svenskt Vatten och Chalmers) till att inte ha någon åsikt i frågan alls och mer däremellan.

Exempel på vad aktörerna meddelar:

YARA skriver att "Även om vi skulle nå 2700 ton P / år (vilket motsvarar fosfor från reningsverk med mer än 20 000 PE) i recirkulation är det ingen avgörande del av svenskt jordbruks fosforförsörjning. För att slam-fosfor skall kunna ersätta mineralgödsel-fosfor krävs också att växttillgängligheten i slammet är på motsvarande nivå vilket den inte är enligt jämförande studier" för att underbygga sin mening. 

Uppsala Vatten skriver att .."Det är också angeläget att det nya regelverket ger tillräckliga krav och incitament för att återföra fosfor från avloppsslammet och ger ett ramverk för utveckling av kretsloppanpassade system för vatten- och avloppsförsörjning framöver, i både stor och liten skala." och är därmed en av de som trycker på att småskaliga avloppsanläggningar i exempelvis ekobyar ska kunna fortsätta slamspridning som en del av kretsloppet. 

SLU skriver angående alternativ 1 att.. "Ett sådant totalt förbud mot spridning av avlopploppsslam på åkermark är också helt oproportionerligt mot det faktum att andra organiska gödselmedel som biokol, rötrest och stallgödsel innehåller jämförbara mängder föroreningar (sidan 430) och trots detta helt oreglerat får spridas på åkermark." 

Medan Läkare för miljön skriver: "LfM anser att utredningen förminskar riskerna och då med en grund argumentering om försiktighetsprincipen och proportionalitet (sida 396). Utredningen gör en tolkning av EU:s regelverk som utmynnar i att förbud inte är möjligt, vilket är en ren och skär gissning!" och menar på att utredningen inte tillräckligt beaktat hälsa och miljö.

Arvidsjaurs kommun skriver att de "förespråkar alternativ 2 av de alternativ som utredningen har tagit fram. Dock anser kommunen inte att alternativ 2 är helt anpassat efter alla de olika förhållanden som finns i Sverige." och berättar att ett totalförbud mot slamspridning skulle medföra stora ekonomiska följder för liten miljömässig vinning, en röst för de kommuner i norra i Sverige som inte har förutsättningar för de alternativ som lyfts i utredningen. 

Ja, det var enbart några axplock och Svenska Näringsplattformen uppmanar er som är intresserade att själva läsa och skapa er en uppfattning. Det är ett viktigt skede vi är inne i vad gäller en omställning till näringsämnen i hållbara och rena kretslopp. Vi fortsätter följa utvecklingen och driver vidare de samverkansprojekt och aktiviteter vi har för att vetenskapligt och genom erfarenhet och lärdom underbygga beslut och val.