Beprövade ramverk kan underlätta digital skolutveckling

Designa för genomgripande förändring

Webbinariet inleddes med att Annika Agélii Genlott presenterade sin avhandling i informatik – Designing for Transformational change in school – som hon disputerade på i slutet av förra året. Efter presentationen följde en diskussion om vad som behöver göras för att förändringsarbetet ska omfatta hela organisationen och föra den pedagogiska utvecklingen vidare.

Avhandlingens övergripande frågeställning handlar om vad en skolhuvudman kan göra för att främja och sprida en teknikstödd undervisning, som bygger på vetenskaplig grund och som förbättrar elevernas lärande. Annika Agéllii Genlott berättade att hon valde att forska i informatik och inte pedagogik, eftersom hon ville hitta nya perspektiv på hur skolans utvecklingsarbete kan bedrivas inom det digitala området. Ibland måste man helt enkelt kliva ur sina invanda skor för att hitta andra vägar.

Den empiriska undersökningen och analysen fokuserar på skolans organisation och vad som behöver göras för att en framgångsrik förändring ska komma igång, skalas upp och leva vidare på längre sikt. 

Första steget i avhandlingen var att ta fram och testa en teknikstödd pedagogisk modell, baserad på aktuell forskning, som kan fungera som motor i utvecklingsarbetet. Annika Agélii Genlott valde att använda Skriva sig till lärande (STL), som används av en rad skolhuvudmän sedan flera år tillbaka. 

Det andra och avslutande steget bestod av två delar. Den första delen handlade om att ta fram ett ramverk på vetenskaplig grund, som tar hänsyn till de varierande förutsättningarna i skolans organisation och hjälper skolledare att driva utvecklingsarbetet vidare på längre sikt. Del två gick ut på att utveckla en fortbildning som inspirerar lärare att använda STL i sin undervisning.

Ett tydligt ramverk för hur problem kan hanteras

Annika Agélli Genlott bestämde sig för att arbeta med forskningsmetodiken Design Science Research, som ger ett tydligt ramverk för hur olika typer av problem ska hanteras efterhand som de uppstår. Ramverket minskar risken för att förändringarna drivs på för snabbt eller att centrala perspektiv glöms bort.

Skolledare behöver kunna möta lärares frågor kring teknik och arbetssätt. Samtidigt är det viktigt att de förstår de sociala faktorer som avgör hur innovativt tänkande och nya lösningar förstås och bemöts i en organisation. Det gäller också att inse att lärare inte tar till sig förändringarna lika snabbt – och att kunna hantera det. Några är snabba på bollen, vissa är med efter ett tag, medan andra tar längre tid på sig.  

Avhandlingen visar att långsiktig pedagogisk utveckling förutsätter att skolhuvudmannen planerar, leder och driver arbetet. Det behövs ett tydligt och målinriktat ledarskap som tar hänsyn till olika förutsättningar och behov på alla nivåer. Här kan ett ramverk och en tydlig metodik fungera som ett värdefullt stöd. Skolan kan ha stor nytta av att arbeta lika systematiskt som inom vetenskapen när man utvecklar och förändrar sin verksamhet.

Alla måste gå åt samma håll

Det är viktigt att förstå att skolan skiljer sig från näringslivet när det gäller införandet av ny teknik och nya arbetssätt, påpekade Maria Hurtig, digitaliseringsstrateg i Skellefteå kommun. I skolan är det valfrihet som gäller, medan det i näringslivet inte alls gäller samma grad av frihet. Men för att kunna få fart på skolans digitalisering, måste alla gå åt samma håll. Det behövs mer central styrning och här kan nog ett ramverk hjälpa till.

Om skolhuvudmannen bedriver utvecklingsarbetet utifrån ett beprövat ramverk, kan det vara enklare att försvara ny teknik och nya arbetssätt, instämde Annika Agélli Genlott. Det handlar inte längre om att någon tycker si eller så, utan man följer en vetenskapligt förankrad metodik och arbetar systematiskt utifrån den. Til syvende og sidst är det huvudmannen som ansvarar för prestationerna i skolan. Därför borde man också arbeta mer på det här sättet. 

När det finns en uttalad ambition att alla ska med, finns det risk för att man lägger för mycket kraft på de som säger nej, menade Stefan Anderman, skolchef i Lidingö stad. Det gör det ibland svårt att skala upp förändringsarbetet och att driva utvecklingen framåt.  

För att kunna skala upp förändringsarbetet, är det nödvändigt att skolhuvudmannen är tydlig med vad som gäller, och vågar ta konsekvenserna, betonade Annika Agélii Genlott. Ibland leder det till att några lämnar organisationen. Det är förstås långt ifrån enkelt att hantera den här typen av situationer, men det viktiga är att de som stretar emot inte förgiftar de andra och gör det svårare att fortsätta.

Vad behöver göras för att förändringsarbetet ska fortsätta?

En annan viktig fråga är hur en skolhuvudman ska tänka och agera för att bevara förändringsviljan i en organisation som redan har varit igång under flera år. Sara Penje, utvecklingschef i Lidingö stad, berättade att kommunen nu har påbörjat det femte året med STL i undervisningen. Vad behöver göras för att utvecklingsarbetet fortfarande ska ses som relevant och inte bara som en ruta som ska bockas av?

En av de allra svåraste delarna i utvecklingsarbetet är att få det att leva vidare på längre sikt. Fem år är ofta en kritisk punkt i det här avseendet, svarade Annika Agélli Genlott. Det gäller särskilt om de som en gång var med och startade projektet inte längre finns kvar i organisationen.  Men det finns ingen given väg.

En möjlighet kan vara att “byta kostym” och att börja prata om förändringarna på nya sätt, tillade Lars Lingman, enhetschef för Livslångt lärande på RISE. Så är det inom teknikbranschen, och det gäller nog också i skolan. Det här kan bidra till att tända gnistan igen och skapa förutsättningar för att utvecklingen fortsätter.

Har skolan blivit bättre på att driva utveckling och förändring?

I oktober är det fyra år sedan riksdagen antog regeringens förslag om en nationell strategi för skolans digitalisering. Ett av syftena med den är att underlätta ett strategiskt, systematiskt och kostnadseffektivt utvecklingsarbete i hela den svenska skolan. Men hur ser det ut i praktiken? Har skolan blivit bättre på att driva utveckling och förändring? 

Enligt Annika Agélli Genlott har skolan faktiskt blivit bättre, åtminstone ur ett huvudmannaperspektiv. Här har den digitala strategin haft en viss betydelse. Skolorna känner i högre grad än tidigare att de är en del av den samlade svenska skolan, och att man strävar mot ett gemensamt mål.

Sannolikt skulle skolan bli ännu bättre på utveckling och förändring om skolhuvudmännen i högre grad drog nytta av vetenskapliga och andra beprövade ramverk i sitt arbete, konstaterade Annika Agélii Genlott. Ett ramverk ska inte uppfattas som en manual som visar hur man ska göra. Den ska ses som en karta som visar hur landskapet ser ut och som gör det lättare att hitta en väg som leder i den riktning man vill gå.