Planering, tillit och teamsamverkan hjälpte Kågeskolan klara krisen

Handlingsplan och plan för distansundervisning

Kågeskolan började få problem med sjukfrånvaron bland lärarna under mars månad, och efterhand blev det allt svårare att få tag i lärare som kunde undervisa. Det fanns en misstanke om coronaspridning bland lärarna och oron för en större smittspridning började växa.

Huvudmannen uppmanade oss och kommunen övriga skolor att sätta igång med krisplanering för att kunna hantera en förvärrad situation, berättar Anders Grundström, rektor på Kågeskolan 6-9.

“Ledningsgruppen formulerade gemensamt en handlingsplan som beskriver vilka åtgärder som ska sättas in efterhand som utvecklingen fortskrider, hur ledningen ska se ut och hur vi ska täcka upp för varandra om frånvaron ökar. Vi tog också fram en plan för en övergång till distansundervisning om skolan måste stängas. De båda planerna förankrades bland personalen och alla var förberedda på vad som skulle kunna ske.”

Veckan före påsk blev situationen betydligt värre, men man beslutade att vänta till efter påsk för att se om problemen kanske skulle lätta under lovet, tillägger Anders Grundström.

“När skolan är öppen, är det nödvändigt att det finns lärare som kan undervisa. Nu hade vi i stort sett bara vikarier, och det fanns nästan ingen ordinarie lärare kvar som kunde ge dem vägledning och stöd.”

Läget förbättrades inte – lokalerna stängdes

Läget blev inte bättre efter påsklovet, och 21 april beslutade Skellefteå kommun att Kågeskolan skulle stänga sina lokaler för att istället bedriva undervisningen på distans. När skolan stängdes genomförde Region Västerbotten en smittundersökning bland lärarna, som visade att en knapp fjärdedel av dem testade positivt för coronaviruset.

Det är naturligtvis alltid svårt att veta om beslut fattas för tidigt eller för sent, men in i det sista fanns en förhoppning om en vändning, säger Anders Bergström, förvaltningschef på utbildning och arbetsmarknad i Skellefteå kommun.

“Medierna hade börjat uppmärksamma Kågeskolans problem med sjukfrånvaron och misstankarna om corona. Därför såg vi hela tiden till att först informera om läget för medarbetare och vårdnadshavarna och berättade om vad vi gjorde för att hantera situationen innan medierna fick information. Det var viktigt att vinna deras tillit för att allt skulle kunna fungera.”

Det var ingen som kunde föreställa sig att det skulle gå så snabbt, menar Linda Holmqvist, rektor på Kågeskolan F-5.

“Det var en otrolig tur att varken jag eller Anders Grundström blev sjuka. Resten av ledningsgruppen var frånvarande, liksom vikariesamordnaren och specialpedagogerna. Att leda verksamheten på distans under en krissituation är väldigt svårt. Därför var det värdefullt att vi kunde bolla idéer med varandra och med de medarbetare som fortfarande var friska. Det är nödvändigt att känna verksamheten och personalen och att vara medveten om elevernas olika behov för att allt ska rulla på.”

Planeringen gav en god grund att stå på

Elevernas tillgång till datorer och Internet hade inventerats redan under planeringsfasen. De allra flesta har tillgång till plattor, datorer och Internet hemma. Ibland fanns det bara en dator, vilket skapar problem om flera elever ska studera hemifrån. De som behövde fick därför låna en dator.

Normalt börjar eleverna inte använda skolans lärplattform förrän i årskurs 6, men nu började eleverna i årskurs fem ett år tidigare. Som en förberedelse inför en eventuell skolstängning, hade de fått lära sig hur samarbetsnavet i lärplattformen fungerar, hur de kan se sitt schema, hitta sina uppgifter och hur de kan hålla kontakten med lärarna och med sina klasskamrater. För eleverna i F-4 fanns en plan för hemundervisning med hemskickat material.

Varje morgon höll lärarna ett digitalt upprop i lärplattformen med sina klasser. Eleverna bjöds in till ett digitalt möte, och de som inte närvarade blev kontaktade av sin lärare.

Elever i behov av särskilt stöd fick extra material, men erbjöds också viss undervisning på skolan om de ville ha det. Eftersom specialpedagogerna var sjukskriva, utsågs särskilda kontaktlärare som varje dag kontaktade eleverna för att ta reda på det fanns behov av hjälp och stöd. Det fungerade utmärkt för de allra flesta.

I årskurs F-5 går särskoleeleverna kvar i sin grundskoleklass som integrerade elever. Här hjälpte elevassistenter och fritidspedagoger till med att fram stödmaterial, så att allt kunde fungera ungefär som vanligt under skoldagen.

Viktigt med tydlig struktur, återkoppling och efterarbete

Linda Holmqvist konstaterar att allt fungerade över förväntan. Till exempel höll eleverna i årskurs fem kontakten över nätet. De chattade och hjälpte varandra med uppgifterna när det behövdes.

“Men många av de yngre eleverna längtade förstås tillbaka och ville ha det som vanligt. De kunde inte riktigt definiera vad det var som de längtade efter, men det pekar mot att de saknade ett gemensamt sammanhang och att inte få träffa de klasskamrater som de inte ser på fritiden.”

Eleverna i årskurs 6-9 tyckte det var kul att vara hemma i några dagar, men sedan började många tycka att det blev tråkigt, säger Anders Grundström. De går miste om en stor del av det sociala livet när de är hemma och det är lätt att skola och fritid flyter samman.

“Det krävs en tydlig struktur, så att eleverna vet vad ska göra och när de ska göra det. De behöver också känna att de får en meningsfull återkoppling på det som de gör. I början var det ganska jobbigt att få ihop det, men det är en erfarenhet vi inte vill vara utan. Vi känner inte heller att vi har gjort något fel, utan allt har gått över förväntan.”

Det är tur att skolan bara var stängd i två veckor, särskilt för de yngre eleverna, menar Linda Holmqvist. I årskurs F-5 handlar undervisningen mycket om dialog, och den försvinner i hög grad när eleverna studerar på egen hand. Det är också svårt för lärarna att bedöma hur mycket uppgifter som eleverna ska få.

“Det gäller att inte glömma bort efterarbetet när skolan öppnar igen. Lärarna måste snabbt skaffa sig en bild av nuläget för att kunna planera den fortsatta undervisningen. Det hade vi tänkt på när vi planerade, och det är vi glada för.”

Ett bra sätt att förbereda sig inför den här typen av krissituationer, är att föreställa sig ett värsta scenario, säger Anders Grundström. Om alla med ledningsuppdrag är frånvarande, vem ska då ta ansvar för arbetet i skolan? Det är också viktigt att träna skolstängning tillsammans med eleverna.

“Man kan till exempel låtsas att skolan har stängt en dag och arbeta med distansundervisning i klassrummet. Hur skriver läraren tydliga instruktioner till vikarier, vårdnadshavare och elever? Hur fungerar ett digitalt upprop? Har eleverna förstått hur de får tag i uppgifterna?”

Hela styrkedjan fungerade som ett team med ömsesidig tillit

Ordet tillsammans är nog det viktigaste nyckelordet när man ska beskriva en god hantering av en krissituation, understryker Linda Holmqvist.

“Huvudmannen, skolledningen och lärarna har hela tiden fungerat som ett team där alla har tilltro till varandra. Vi litade på att huvudmannen skulle fatta genomtänkta beslut och huvudmannen litade på att vi gjorde vad vi skulle på skolan. När vi i skolledningen fattade ett beslut, hade lärarna tilltro till att det var genomtänkt.”

I en krissituation är det självklart att allt inte alltid kan fungera till hundra procent, men det är ändå svårt att klaga på hur medarbetarna på Kågeskolan hanterade detta, slår Anders Bergström fast. Alla har gjort mer än vad man kan förvänta.

“Det var en helt ny situation för alla, men det har skötts magiskt bra och det visar att vi är bra på att hjälpas åt när det brinner till. Ingen har klagat, utan alla har hjälpts åt med att hitta konstruktiva lösningar på de problem som dykt upp. Ofta har det varit närmast obegripligt stressande, men ändå har fokus hela tiden legat på elevernas bästa. Här vill jag ändå ge en särskild eloge till de båda rektorerna. Alla medarbetare i skolan är viktiga i en sådan här situation, men rektorerna är extremt viktiga för att verksamheten ska hänga ihop och fungera.”

Denna artikel är ursprungligen skriven inom ramen för
samarbetsprojektet för Skola Hemma.