Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

Stadsmissionens skolstiftelse är en idéburen organisation som driver sex gymnasieskolor i Mälardalen, en folkhögskola samt en yrkeshögskola. Totalt har utbildningarna ungefär 3000 studerande, varav 2600 i gymnasieskolan.

Stadsmissionens skolstiftelse är icke-konfessionell och politiskt obunden. Skolstiftelsen delar Stockholms stadsmissions värdegrund, vars humana människosyn genomsyrar utbildningsverksamheten, berättar Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig sedan hösten 2018. Grundtanken är att alla ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att bli fullt delaktig i samhället.

På gymnasiet är omvärldssamtal, där lärare och elever tillsammans kritiskt analyserar och diskuterar aktuella frågor, en viktig del av undervisningen. Förutom att främja allmänbildningen, är målet att eleverna ska utveckla en förståelse för andras livssituation. Man arbetar också med värdeskapande lärande, vilket betyder att eleverna lär och utvecklas genom att skapa värde för andra, exempelvis genom att frisörelever klipper håret på hemlösa. Dessutom genomgår alla som studerar på gymnasiet och i folkhögskolan en volontärutbildning som en del av sin utbildning.

Utmaningar och möjligheter

Eftersom Stadsmissionens skolstiftelse är en ganska liten aktör, står man inför en del utmaningar med digitaliseringen som kan vara svåra att lösa på egen hand, tillägger Per Kassman. Till skillnad från kommunala skolor har man inte tillgång till den kommunala förvaltningsprocessen och dess olika stödstrukturer. Partnerskapet med RISE och de andra skolhuvudmännen är ett sätt att både få ett större stöd och att vidga perspektiven.

– Partnerskapet kan ses som ett slags kollegialt lärande för skolhuvudmän. Att vara partner innebär att ha en levande dialog och att kunna stöta och blöta tankar och idéer med sina kollegor. På huvudmannanivå är det ofta svårt att få igång ett erfarenhetsutbyte med andra som bedriver samma slags verksamhet. Därför är det väldigt viktigt för oss att vara en del av det samarbete som finns inom ramen för partnerskapet.

Det finns också en trygghet i att samarbeta med RISE, eftersom hela verksamheten bottnar i forskning och vilar på en vetenskaplig grund, säger Per Kassman. Omvärldsbevakningen har också ett stort värde, eftersom man skulle ha väldigt svårt att utföra den här sortens utblickar och analyser på egen hand. Det är avgörande att kunna ta del av nya sätt att tänka och arbeta i skolan, inte minst med teknikens hjälp.

Även när det gäller kompetensutvecklingen kommer partnerskapet att ha en central roll, säger Per Kassman. Det är värdefullt att skolorna och lärarna får ta del av de möjligheter som finns.

– Nyligen var ett gäng lärare och deltog i en masterclass i digitalt skapande på RISE i Göteborg. Vi fick ett mycket positivt gensvar både när det gäller innehåll och form. Allt var flexibelt och gick att anpassa till förkunskaper och individuella önskemål. Förhoppningsvis kommer det att arrangeras en masterclass kring naturvetenskap lite senare i år.

Bortom lärplattformarna

På Stadsmissionens skolstiftelse funderar man sedan en tid tillbaka på om lärplattformar kanske kan ersättas med andra sätt att sprida och ge tillgång till information. Det rör sig fortfarande om en statisk kommunikationsform där medarbetaren själv ska hämta den information som hen behöver. Smarta högtalare som bygger på maskinlärande och artificiell intelligens pekar på att det finns andra och bättre möjligheter.

– Det vore bättre om informationen kunde bli mer behovsanpassad och att det gick att komma åt den snabbt och enkelt genom att ställa några frågor. Nu börjar vi vänja oss med att prata med Alexa och Siri där hemma, och det borde gå att arbeta på liknande sätt i skolan. Det vill vi gärna undersöka tillsammans med RISE och övriga partners. Här finns förstås också en ekonomisk aspekt. Lärplattformar är dyra att köpa in, men används mest som ett slags intranät. Det känns inte alls optimalt när tekniken kan ge helt andra möjligheter.

Möjligheter med IoT

Stadsmissionens skolstiftelse är en av de partners som deltar i IoT-hubb Skola. Här har man flera olika ingångar, berättar Per Kassman. Dels kan IoT presenteras som ett viktigt kunskapsområde i undervisningen, till exempel på El- och energiprogrammet. Det sker en snabb utveckling inom området som eleverna behöver få en inblick i. Men IoT kan också ge nya perspektiv på hur gemensamma utrymmen och lärmiljöer kan utformas på skolan. Insamling av data genom sensorer och ansiktsigenkänning kan ge en bättre bild av vilka behov som finns.

– Det är många som pratar om hur fysisk rörelse, motion och hälsa kan ge bättre ordning i klassrummet och förbättra elevernas resultat. Här har vi ett skarpt förslag från vår skola i Eskilstuna som går ut på att samla hälsodata genom sensorer för att visa i vilken mån elevers koncentration och kunskapsprogression påverkas av hälsofrämjande fysiska aktiviteter.

Referensgrupper och en gemensam handlingsplan för digitalisering

Just nu arbetar de sex gymnasieskolorna med att ta fram lokala handlingsplaner som sedan ska ligga till grund för en stiftelseövergripande handlingsplan. Den grundläggande tanken är att det digitala utvecklingsarbetet ska utgå ifrån de behov och önskemål som finns på skolorna. För att underlätta detta, har man börjat sätta samman referensgrupper med representanter för skolledare, lärare och annan personal. Förhoppningen är att väcka en lust bland medarbetarna att tänka i nya banor när de ser att det faktiskt finns kanaler där idéer och önskemål kan föras fram.

– Vi kommer bland annat att ha en central ikt-grupp där samtliga rektorer är med och där det finns lärarrepresentanter från skolorna. Varje skola har förstelärare med inriktning mot digital utveckling, så det är sannolikt de som kommer att delta i det här arbetet. Det är meningen att den här referensgruppen ska vara beslutande instans för alla övergripande digitaliseringsfrågor, alltifrån fortbildning till vilket utbud som leverantörerna ska presentera vid upphandlingarna.

Vid sidan av den här referensgruppen finns även ett specialpedagogiskt nätverk som fungerar som remissinstans för alla frågor som rör kompensatoriska hjälpmedel. Det kommer också att skapas en referensgrupp för it-administratörerna ute på skolorna, så att de kan föra en direkt dialog med hårdvaru- och teknikleverantörerna.

Ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan

Det är viktigt att lärarna får se att det finns mer konstruktiva och framåtblickande perspektiv nu när en stor del av diskussionerna om digitalisering handlar om restriktioner och förbud, konstaterar Per Kassman. Lärare måste ges möjlighet att upptäcka alla positiva möjligheter som finns, långt bortom kraven på porrfilter och mobilförbud.

– Tyvärr har det goda Internet hamnat i skymundan på senare år. Det pratas till exempel väldigt sällan om Internets demokratiska möjligheter och om hur de som är ensamma i samhället kan hitta andra gemenskaper och sammanhang på nätet som gör dem delaktiga. Min förhoppning är att vi kan arbeta mer med ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan och börja lyfta fram de intressanta möjligheter som finns. Dessutom berör det flera av de kärnvärden som vi jobbar utifrån. Det handlar både om att förstå andras livssituation och om att ge alla möjlighet att delta i samhället fullt ut.