Röster om förslaget till nationell handlingsplan

Förslag på nationell nivå och en samordning av nationella aktörer

Förslaget bygger på en nulägesanalys och en beskrivning av de behov som finns hos huvudmännen, berättar Annika Agélii Genlott, projektansvarig för handlingsplanen på SKL. Efter att ha brutit mål och delmål i strategin och analyserat behoven, har man efter en lång process kommit fram till konkreta förslag på initiativ och aktiviteter.

Det är är viktigt att komma ihåg att handlingsplanen inte är någon checklista för huvudmän eller för lokalt och regionalt arbete. Här handlar det om att ge förslag på en nationell nivå och att försöka fördela arbetet mellan de olika aktörerna. Det mer handfasta arbetet i regioner, kommuner och skolor sker hela tiden. Stöd i det lokala och regionala arbetet omfattas även inom ramen för några initiativ vi föreslår i handlingsplanen.

Öppen och bred samverkan

Arbetet bygger på en öppen och bred samverkan mellan skola, forskning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. I referens- och arbetsgrupper har det funnits representanter från Skolforskningsinstitutet, universitet och högskolor, edtech-branschen och andra aktörer i näringslivet, statliga myndigheter och stiftelser samt kommunala och fristående huvudmän. Allmänheten har också kunnat delta i arbetet genom de öppna rådslag som anordnats.

– Ungefär 3000 personer har varit med i de fysiska och digitala rådslag som vi har arrangerat från och med Almedalsveckan förra året. Några var öppna för alla medan andra vände sig till bestämda målgrupper. Vi har till exempel haft regionala rådslag för huvudmän och digitala rådslag för landets elever, lärare och rektorer. Det har också arrangerats rådslag på Skolforum i Stockholm och på Learning Forum i Göteborg.

Styrning, projektledning och internationell utblick

En styrgrupp bestående av representanter för Utbildningsdepartementet, Skolverket och SKL har haft det övergripande ansvaret. Annika Agélii Genlott stod i spetsen för projektledningsgruppen, som bestod av representanter för RISE och Skolverket samt projektledarna för de tre fokusområdena: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Projektledningsgruppen har tittat närmare på vad som görs i andra länder och man har också initierat en del samarbeten. Bland annat har man skapat en referensgrupp med representanter för departement och myndigheter i de nordiska och baltiska länderna. Den har fungerat som ledningsstöd och en slags rådgivande grupp, säger Annika Agélii Genlott.

– Det är verkligen viktigt att knyta internationella nätverk i det fortsatta arbetet med skolans digitalisering, precis som Skolverket redan gör. Nu behöver också SKL och liknande organisationer, tillsammans med forskare och näringsliv, ge sig in i en mer formaliserad bredare samverkan med relevanta aktörer i andra länder.

Arton nationella initiativ och aktiviteter

Förslaget till handlingsplan rekommenderar arton nationella initiativ och aktiviteter som är kopplade till de tre fokusområdena. De internationella kontakterna visar att Sverige har betydligt mindre nationell samordning när det gäller digitalisering och annan skolutveckling än andra jämförbara länder. Det måste vi börja ta tag i, menar Annika Agélii Genlott.

– Det mest centrala i förslaget är att verkligen få igång en samordning av det arbete som behöver göras av olika nationella aktörer. Alla initiativ är lika viktiga och det finns inte någon särskild prioriteringsordning. Många av dem behöver pågå samtidigt och en hel del är beroende av varandra.

Förslaget är välkommet bland huvudmännen

Många i skolsverige har väntat på att förslaget ska presenteras, säger Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse.

– Det behövs en nationell handlingsplan som drar igång initiativ som hjälper oss som skolhuvudmän att uppnå de mål som ställs upp i strategin för skolans digitalisering. Mitt första intryck är att både övergripande och mer konkreta mål hålls ihop på ett bra sätt.

Det är viktigt att lyfta fram formerna för hur förslaget till handlingsplan har tagits fram och att öppenhet och transparens hela tiden har varit i främsta rummet, menar Ellen Lindqvist, skolchef på NTI Gymnasiet.

– Jag uppskattar verkligen att vi som enskild skolhuvudman både har fått insyn i och själva kunnat delta i det här arbetet tillsammans med många andra aktörer. Det är avgörande att alla som vill och kan verka för att utveckla elevernas digitala kompetens ges möjlighet att göra detta. Tillsammans kan vi bidra till att Sverige blir ett ledande land när det gäller skolans digitalisering.

Övergripande ansvar och långsiktig överenskommelse

I förslaget rekommenderas att Skolverket ges det övergripande ansvaret för att samordna det statliga arbetet med skolans digitalisering. Det sägs också att regeringen och SKL behöver teckna en bred och långsiktig överenskommelse för att se till att alla grundläggande förutsättningar faller på plats i hela landet.

Det är rätt och rimligt att Skolverket ges huvudansvaret för att hålla samman och leda statens arbete, konstaterar Per Wikström, som är chef för Digitalisering och innovation på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad.

– För att det ska bli möjligt för alla att nå fram till målen i strategin, är det nödvändigt att samordna och styra hela arbetet på ett bra sätt, så att alla rör sig i samma riktning. Detta försöker vi göra nu i Göteborg efter att ansvaret för skolan flyttats över från de tio stadsdelsförvaltningarna till en central grundskoleförvaltning. På den nationella nivån är det naturligtvis ännu mer angeläget.

Förslaget är en bra kombination av vision, strategiskt tänkande och konkreta åtgärder, säger Viveca Dahl, som är utbildningschef i Lunds kommun.

– Det behövs en handlingsplan som kan ge stöd åt utvecklingen på huvudmannanivå. Tyvärr pågår det fortfarande en diskussion på många håll om hur pass styrande den nationella strategin för skolans digitalisering egentligen är. Många huvudmän fokuserar huvudsakligen på det som står i skollagen. Med andra ord finns det risk för att de förbiser allt som måste göras inom det här området. Nästa steg bör därför bli att skollagen kompletteras med tvingande formuleringar om huvudmännens ansvar. Annars blir det svårt att uppnå målen i den nationella strategin.

Fortsatt kompetensutveckling är nödvändig

I förslaget till handlingsplan rekommenderas att Skolverket ges ett breddat och förstärkt ansvar att arbeta vidare med kompetensutvecklingsinsatser. Det är något som Per Kassman instämmer i.

– Kompetensutveckling är en avgörande förutsättning för att vi ska lyckas med digitaliseringen. Skolverket har redan visat vägen på ett bra sätt. För det fortsatta arbetet är det viktigt att man för en dialog med huvudmännen om vilka behov som finns. De behöver också kunna ta vara på all den kompetens som redan finns ute i landet.

Rektorsutbildningen behöver förändras

Viveca Dahl, som även arbetar med rektorsutbildningen, menar att det är värdefullt att förslaget innehåller en rekommendation om att nuvarande och blivande rektorer ska få den utbildning som krävs för att de ska kunna leda skolans strategiska digitala utvecklingsarbete.

– Det är verkligen avgörande att få in digitaliseringen som en naturlig del av rektorsutbildningen. I strategin sägs att alla delar av skolväsendet ska ha en adekvat digital kompetens. Det gäller förstås även rektorerna, annars kan de inte axla det ansvar som de faktiskt har.

Lärarutbildningarna måste kunna möta en digitaliserad skolas kunskapsbehov

I förslaget rekommenderas också att lärarutbildningarna utvecklas, så att de kan möta de kunskapsbehov som uppstår när hela skolväsendet digitaliseras. Behovet av att öka kunskapen om skolans digitalisering och vidareutveckla samarbetet mellan lärarutbildningarna lyfts också fram.

Här är det tydligt att det verkligen krävs en förbättring, påpekar Per Wikström.

– Många rektorer säger att de förväntar sig att nya lärare har en bra digital kompetens, men de blir ofta väldigt förvånade. Det här är ett problem som måste hanteras snarast för att den den pedagogiska användningen av digitaliseringens möjligheter inte ska bromsas upp.

Det behövs en bättre förståelse av vad digitaliseringen innebär

Per Kassman betonar att det är nödvändigt att det finns en tillräcklig kunskap på alla nivåer i skolan om vad digitaliseringen faktiskt handlar om. Det behövs både uttalade förväntningar på medarbetare och beslutsfattare och kompetenssatsningar som är mer målgruppsanpassade än idag.

– Det verkar finnas ett slags paket som anses rymma digital kompetens, och som alla som jobbar i skolan får ta del av. Om du är samhällskunskapslärare eller skolchef verkar vara oväsentligt. Alla får bland annat höra om framtidens nya jobb, hur media konsumeras på andra sätt än tidigare och hur man ska arbeta med delakulturen i skolan. Här behövs det mer riktade satsningar för att vi ska få fart på utvecklingen.

Det allra viktigaste är sannolikt att satsa på en höjning av kompetensen på den beslutande nivån bland huvudmännen, anser Viveca Dahl.

– Yrkesverksamma lärare är inte den svagaste länken, utan har ofta ganska bra koll på vad som gäller. Men när det gäller beslutsfattare och tjänstemän återstår det en hel del att göra för att de ska förstå sin samtid bättre. Deras kunskapsnivå måste höjas, annars finns det risk för att de väljer bort digitaliseringen när budgeten behöver minskas.

En väl fungerande infrastruktur är en nödvändig förutsättning

Infrastrukturfrågorna får naturligtvis inte heller glömmas bort. Förslaget pekar på behovet av att samordna standardiseringsarbetet och att ta fram gemensamma tjänster som gör det enkelt och säkert att komma åt och använda digitala lärresurser i undervisningen. Det är även av stort värde att det finns ett samlat nationellt stöd för upphandling och tekniska lösningar samt vägledningar för pedagogisk och teknisk support. En intensifiering av arbetet med att förenkla överföringen av pedagogisk dokumentation och annan elevinformation är också nödvändig.

Standardisering och enklare tillgång till digitala lärresurser

Per Wikström menar att det arbete som Skolfederation bedriver kring teknisk standardisering är väldigt viktigt. Bland annat har det blivit möjligt att införa single sign-on-lösningar som gör det möjligt att komma åt alla tillgängliga digitala lärresurser på skolans nät utan extra inloggningar. Fast här skulle det även behövas en sammanhållen innehållstjänst för alla skolor och en smidigare licenslösning än idag, tillägger han. En sådan tjänst är på gång inom Göteborgsregionen, men det här är ett behov som finns i hela landet och som borde ges en gemensam lösning.

Ellen Lindqvist instämmer i att gemensamma standarder och en enklare tillgång till lärresurser är särskilt värdefulla. Det behövs också en standardisering och en bättre nationell samordning när det gäller informationsöverföring mellan skolor. Idag ligger en alltför stor del av ansvaret på den enskilde huvudmannen, och det är inte hållbart.

Datainsamling och datadriven utveckling

Förslaget innehåller även en rekommendation om ett nationellt initiativ kring systematisk datainsamling som kan underlätta uppföljningen av skolans digitalisering. Det här är ett initiativ som Ellen Lindqvist välkomnar. Datadriven utveckling hjälper oss att dra slutsatser om vad som de facto funkar och vad vi faktiskt vet istället för det vi tror oss veta. Då kan vi på allvar börja använda digitaliseringen som en hävstång för att främja elevernas lärande. Det är enormt viktigt för att kunna säkerställa och främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i skolan, konstaterar hon.

Ellen Lindqvist tillägger att den praktiknära forskningen är värdefull i det här sammanhanget. Hon menar därför att det är bra att behovet av att på olika sätt främja samverkan mellan forskarvärlden och skolan lyfts fram i förslaget. Detsamma gäller rekommendationen att ge Skolverket ett förstärkt uppdrag att sprida och tillgängliggöra forskning och beprövad erfarenhet.

Det behövs andra forskningsperspektiv för att öka nyttan för skolan

Viveca Dahl menar också att det är viktigt att knyta tätare band mellan forskning och skola. Därför är det förstås positivt att det tas upp i förslaget, men det behövs också andra forskningsperspektiv för att öka nyttan för skolan och ge ett bättre underlag för den fortsatta pedagogiska utvecklingen.

– Jag efterlyser forskning som verkligen tittar närmare på hur barn och unga uppfattar och förhåller sig till sin omvärld. De växer upp med skärmen och nätet som en naturlig del av tillvaron. Därför är det förstås nödvändigt att de förstår och kan hantera det digitala medielandskapet och de möjligheter som öppnar sig på kritiska och utvecklande sätt. Idag har vi ett kluster av forskare som säger att skärmtiden ska begränsas och ett som säger att digitaliseringen enbart är positiv. Här behövs en forskning som kan se med fräscha ögon!

Hur går skolhuvudmännen vidare?

På Stadsmissionens skolstiftelse ska man läsa förslaget till en handlingsplan noga och titta närmare på vad som behöver göras framöver, säger Per Kassman. Det gäller både att se vad som krävs rent allmänt på huvudmannanivån och att bryta ner till varje skolas lokala handlingsplan.

Utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad ska göra på ett liknande sätt. Det finns redan ett uppdrag från beslutsfattarna att ta fram ett digitaliseringsprogram som sträcker sig från förskolan till gymnasiet, säger Per Wikström. Nu ska man arbeta vidare med det.

– Vi kommer att utgå ifrån de initiativ och aktiviteter som rekommenderas i förslaget och analysera i vilken grad de täcker in vad som behöver göras i Göteborg. Vilka typer av insatser behövs för att våra skolor ska kunna uppnå målen i den nationella strategin? När vi har en bättre uppfattning av vad som gäller, kommer vi att ta fram konkreta handlingsplaner för varje skolform.

I Lund kommer man att fortsätta med att integrera digitaliseringen i undervisningen och att utveckla arbetssätt som främjar elevernas kunskapsutveckling och förståelse av världen och samhället, säger Viveca Dahl. Vårt mantra är: skapa mer och konsumera mindre! Vi vill så långt som möjligt arbeta med värdeskapande undervisning, från förskolan till gymnasiet.

– Mer och mer ska vara på riktigt och bygga på samarbete med företag och andra verksamheter i verkligheten utanför skolan. Organisationer och företag tycker att det är spännande, och det är både utvecklande och motiverande för eleverna. Digitaliseringen innebär att det är enklare än någonsin att arbeta så här. All kommunikation och allt arbete kan ske på skolan, via nätet. Genom att arbeta med delade dokument, kan eleverna snabbt få återkoppling direkt från sina uppdragsgivare.

NTI Gymnasiets skolor arbetar redan systematiskt och målmedvetet med digitaliseringen, konstaterar Ellen Lindqvist. Det gäller inte minst inom ramen för partnerskapet med RISE och andra skolhuvudmän. Om rekommendationerna i förslaget genomförs, kommer det att underlätta och sätta fart på den fortsatta utvecklingen.

– Jag hoppas och tror att hela den svenska skolan kommer att utmanas att tänka mer agilt och att våga testa sig fram. Det kräver ett nyfiket förhållningssätt och ett visst mått av mod, men det blir lättare om det skapas nationella strukturer som ger hjälp och stöd. Om vi arbetar smart och dokumenterar allt vi gör, kan vi genom att analysera den insamlade datan både dra nytta av misslyckanden och framgångar för att komma vidare.

Nu krävs handling och beslut

Många har engagerat sig i arbetet med att ta fram ett förslag till handlingsplan och utvecklingsarbetet pågår redan hos en rad huvudmän, säger Annika Agélii Genlott. Men för att vi ska komma i mål, måste både staten och de nationella aktörer som berörs ta sitt ansvar.

– Det här är i hög grad kostnadsdrivande frågor för huvudmännen och de påverkar också hur organisationen ser ut och fungerar. Därför är det viktigt att regeringen gör en konsekvensanalys av digitaliseringsstrategin som både omfattar ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för huvudmännen.

Från 18 mars till 1 april hålls ett digitalt rådslag där de aktörer som har varit delaktiga delar med sig av sina synpunkter på arbetsprocessen och på innehållet i det slutliga förslaget. Även de som tidigare inte har deltagit i processen kan vara med i det här rådslaget. Ett annat syfte med rådslaget är att undersöka intresset för att delta i det fortsatta arbetet.

Vissa delar av det det inledande samarbetet kring de lokala förutsättningarna är redan igång, trots att det ännu inte har fattats något formellt beslut om en överenskommelse mellan regeringen och SKL. Här kommer även fristående skolhuvudmän att ges möjlighet att vara med, avslutar Annika Agélii Genlott.

– Nu krävs det ett regeringsbeslut om handlingsplanen och en ny överenskommelse mellan SKL och regeringen för att alla bitar ska falla på plats och för att vi snabbt ska kunna komma igång. Det är en oerhörd styrka att det finns ett så starkt engagemang i det här arbetet. Om det inte händer något nu, kommer väldigt många att bli besvikna och kanske även mista intresset för att engagera sig i de här frågorna framöver.