Scenarioplanering på NTI Gymnasiet och i Halmstads kommun

Vad behöver göras och vilka konsekvenser kan det få?

I scenariomatrisen ges rekommendationer om vad huvudmännen behöver tänka på för att i möjligaste mån säkerställa att undervisningen kan bedrivas med bibehållen kvalitet. Det handlar om en mängd olika saker, alltifrån att anpassa schemaläggningen så att kollektivtrafiken inte överbelastas, till att hantera budgetfrågor, digital infrastruktur och digitala lärresurser samt tillgången till behöriga lärare. De måste följa med i uppdateringen av gällande regler och riktlinjer och snabbt kunna anpassa planeringen efter hur förutsättningarna förändras.

Vad som behöver göras, beror på hur situationen ser ut. I scenario A är skolan öppen och undervisningen bedrivs ungefär som vanligt, men det finns en beredskap för att läget kan förvärras. I scenario B har det införts restriktioner för att hindra smittspridning och hela eller delar av undervisningen sker över nätet. Scenario C ser i stort sett ut som scenario B, men här handlar det om mer kraftfulla restriktioner som gäller under en längre tid.

Scenarierna kan skapa olika konsekvenser för bland annat elevhälsan och likvärdigheten. Det finns till exempel risk för att skolan får en utbildningsskuld till elever som inte ges tillräckliga förutsättningar att följa med i undervisningen när skolans lokaler är stängda. En långvarig coronapandemi kan också leda till att samhällsekonomin påverkas och att skolan inte får tillräckliga resurser. Allt det här måste tas med i beräkningen under planeringen.

Scenarioplanering ger en tydligare bild och underlättar ett gemensamt fokus

“I Halmstads kommun har utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen använt scenariomatrisen för att få en tydligare bild av vilket läge man just nu befinner sig i,” berättar Arja Holmstedt-Svensson, som är kvalitetschef.

“Vi hamnade på scenario A och B, men vi måste vara redo för att scenario C kan bli aktuellt. Varje delverksamhet har under en tid använt scenariomatrisen för att kartlägga nuläget och planera framåt. Nu är vi färdiga med en sammanställning för hela förvaltningen, som ska göra det lättare att ta nästa steg när förutsättningarna förändras. Det handlar om att försöka vara proaktiv och om att kunna förhålla sig till att vi inte alls vet hur det blir. Därför måste vi planera för flera olika möjliga utvecklingar och föra en ständig dialog om hur vi bäst kan gå vidare.”

“En ny styrmodell är på gång för Halmstads kommun, och även här kan scenarioplanering fungera som ett bra verktyg på huvudmannanivå tillsammans med de olika cheferna. Det blir enklare att skapa ett gemensamt fokus,” menar Arja Holmstedt-Svensson.

“Scenarioplanering ger oss en bättre bild av nuläget och hjälper oss att identifiera områden som vi behöver samverka kring. Det är en enkel och bra modell som gör det lättare att bli överens om utgångsläget och att få en samsyn kring det fortsatta arbetet. Framför allt är det viktigt att förstå det inte finns några snabba och enkla lösningar. Vi måste vara öppna för omvärlden och kunna agera rörligt utifrån vad som händer.”

Perspektiven vidgas och det blir möjligt att se nya saker

Ellen Lindkvist är skolchef på NTI Gymnasiet, som är en av RISE skolpartners. Det var på den vägen hon fick veta att scenariomatrisen var på gång.

“Rektorerna på NTI Gymnasiet hade tidigare fått centrala direktiv från Academedias koncernledning om att det kanske kunde bli en skolstart på distans till hösten, och de var igång med att planera inför flera möjliga situationer. När vi i ledningsgruppen fick tillgång till scenariomatrisen, var det som att se med nya glasögon. Den gav oss andra perspektiv, och vi rekommenderade våra rektorer att använda den i sin planering inför det nya läsåret.”

Ellen Lindqvist berättar att ledningsgruppen särskilt fastnade för begreppet utbildningsskuld. Det fångar något som man tidigare inte riktigt hade tänkt på.

“Det hade gått bättre än förväntat under våren ute på skolorna, men när vi problematiserade den undervisningen som bedrivits, såg vi att det fanns en del som vi och rektorerna behöver vara vaksamma på. Har alla elever fått den utbildning som de har rätt till, eller är det något som saknas för vissa elevgrupper? Vad behöver vi göra för att kompensera dem för detta?”

Analysera nuläget och rita om kartan efter hur verkligheten ser ut

“Scenariomatrisen ger en seriös ingång till hela coronasituationen,” säger Sarah Stridfeldt, skolchef på NTI Gymnasiet.

“Innehållet och metodiken ger en närmast ovärderlig hjälp både för oss och för rektorerna. Den ger ett gemensamt språk och en samlad utgångspunkt och tar fasta på värdet av kontinuitet och betydelsen av en ständig diskussion. Vi befinner oss i scenario A och B och behöver vara redo för nästa steg om pandemin skulle öka. En planering på skolan som sträcker sig två till fyra veckor framåt och som tar hänsyn till flera möjliga händelseförlopp, är ett viktigt stöd för lärarna. Det gäller att hela tiden ligga före i planeringen, så att man kan reagera direkt.”

“Ledningsgruppen på NTI Gymnasiet och rektorerna på de olika skolorna analyserar situationen varje vecka och ritar om kartan efter hur verkligheten ser ut,” tillägger Sarah Stridfeldt.

“Problemet är att vi inte vet hur länge det här läget kommer att fortsätta. Det är nödvändigt att kunna växla om, men det gäller också att se till att undervisningen håller en tillräckligt hög kvalitet och att personalen har en hållbar vardag. Om lärare behöver vara hemma och kan fjärrundervisa, behöver det finnas handledare i klassrummet. Rektorer och lärare kämpar på, men vardagen är komplex och den närmaste framtiden är oviss.”

Det behövs en långsiktig hållbar organisation som kan möta alla elevers behov

“Resursfördelningen till skolan är redan pressad på många håll, och om kommuner sänker skolpengen kan läget i värsta fall bli riktigt ansträngt. Kanske får skolan mindre resurser samtidigt som det behövs mer personal. Då blir det svårt,” menar Ellen Lindqvist.

“En långsiktigt hållbar organisation, där det finns struktur och det är ordning och reda, har nog aldrig varit viktigare än nu. Det här kommer att gälla ett bra tag till, kanske till och med i ett par år. Men det krävs tillräckliga resurser för att det här ska fungera. Nu är det kommunerna som har ansvaret, genom skolpengen. Kanske behöver staten gå in för att bevara alla elevers rätt till en likvärdig utbildning om kommunernas ekonomi försämras?”

“Halmstads kommun och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans gjort en konsekvensanalys av hur coronapandemin i påverkade ungas rätt till utbildning, hälsa och utveckling i våras,” säger Arja Holmstedt Svensson. Med utgångspunkt i den, har SKR tagit fram en lista över vad skolhuvudmän behöver tänka på. Tanken är att den ska fungera som en nationell modell.

“Vad händer när eleverna inte längre får gå till skolan? Hur ser den övergripande bilden ut? Vad har skolan gjort för att hålla koll på och hjälpa eleverna när de måste vara hemma? Det gäller både att undersöka vilka grupper som har gynnats av den ökade friheten och att ta reda på vilka som har missgynnats. Här finns det viktiga lärdomar att dra. Det handlar också om att tänka på elevernas psykiska hälsa och att se till att elevhälsan kan fånga upp de som behöver extra hjälp och stöd.”

På NTI Gymnasiet arbetar man med ett slags varningssystem, för att snabbt kunna upptäcka vilka elever som är i riskzonen. “Lärarna dokumenterar elevernas frånvaro och studieresultat, och resultatet analyseras månadsvis, både lokalt och på huvudmannanivå,” säger Ellen Lindqvist.

“Om frånvaron ökar och det sker nedåtgående förändringar i studieresultaten, måste vi snabbt reagera för att ta reda på vad beror på och hur vi kan lösa problemet. Handlar det om coronarelaterade skäl eller rör det sig om något annat? Elevernas hälsa och välmående är en central del av deras skolgång. Därför måste vi hela tiden diskutera det här och se hur vi kan ge så bra psykosociala förutsättningar som möjligt för alla elever. Den hjälp som behövs, måste finnas tillgänglig.”

Se inte bakåt, utan framåt – och tänk på uthålligheten

“Nu är det viktigt att undvika en retorik som går ut på att skolan ska återvända till hur det såg ut och fungerade innan coronapandemin,” betonar Arja Holmstedt Svensson. “Skolan behöver ta tillvara det som fungerat bättre under pandemin och bygga vidare därifrån.”

“Vi kan inte nöja oss med att distansundervisningen inte har fungerat bra för alla elevgrupper. Istället måste vi börja ta reda på hur vi kan arbeta för att ge dem det stöd de behöver. Handlar det kanske om mindre grupper, andra kommunikationsvägar eller en tydligare och bättre uppföljning? Här finns det mycket att ta tag i! Det är också nödvändigt att inse att elevernas lärande inte bara sker när de är i skolan. Lärandet pågår hela tiden. Det får vi inte glömma bort.”

“Skolan måste kunna anpassa sig till snabba förändringar, men det förutsätter att skolledare och lärare orkar hålla ut under lång tid framöver,” säger Ellen Lindqvist.

“Vi som arbetar på huvudmannanivån måste ge oss själva tid att tänka igenom nuläget ordentligt och att verkligen analysera vad som behöver göras. Vilka organisatoriska förändringar krävs? Hur ska resursfördelningen se ut de närmaste veckorna? Här har vi stor hjälp och nytta av scenariomatrisen. Den ger oss det stöd som krävs när vi tillsammans med rektorerna försöker se framåt och vara långsiktiga.”

“Den senaste veckan har många lärare på NTI Gymnasiets skolor varit hemma för vård och barn. När det är hög frånvaro bland lärarna, blir det ibland svårt att få det att fungera,” säger Ellen Lindqvist. “Därför är det ibland nödvändigt att tänka om. Vi måste kunna skapa luft och utrymme.”

“Vi kommer antagligen att befinna oss i den här situationen längre än vi tror. Det är jobbigt, utmanande och spännande på samma gång. Jag tror att vi har goda möjligheter att göra mycket som är bra för den fortsatta verksamheten, men den beprövade erfarenheten får vi själva skapa efterhand. Lärarna är verkligen grymma! De gör allt de kan för att nätverka och fortbilda sig själva. Men för att de ska orka hålla ut i längden, måste de tänka maraton och inte sprint. Det går inte att hålla full fart hela tiden.”

“Information och kommunikation är bland de nyckelfaktorer som krävs för att det här ska fungera,” konstaterar Sarah Stridfeldt. “På huvudmannanivån gäller det att ta det hela bit för bit och hjälpa rektorerna att planera och att prioritera.”

“Det finns mycket som rektorerna inte hinner med. Det betyder att vi måste se över våra krav och förväntningar på dem. Alla måste kunna komma till jobbet med en bra känsla i magen. Än så länge har det gått ganska bra. Nu ska vi göra vårt bästa för att alla elever verkligen ska få en så bra undervisning som möjligt!”

Denna artikel är ursprungligen skriven inom ramen för samarbetsprojektet för Skola Hemma.