Undervisning i CNC-programmering och maskinhantering på distans

Distansundervisningen måste vara så konkret och realistisk som möjligt

När regeringen den 17 mars gick ut med sin rekommendation att stänga gymnasieskolans lokaler för undervisning, hade grundkursen i datorstyrd produktion 1, grundläggande CNC, precis satt igång på Västerviks gymnasium. Petter Hedqvist och hans kollegor i arbetslaget började fundera på hur de skulle göra med den praktiska undervisningen. Eleverna måste bli maskinvana och lära sig att programmera datorsystem som styr verkstadsmaskiner som används i industriell produktion. De bestämde sig för att försöka göra distansundervisningen så konkret och realistisk som möjligt.

“Jag undervisar synkront på kursen via videosamtal vid två tillfällen varje vecka. Den ena lektionen har jag en teoretisk genomgång, där jag sitter vid mitt skrivbord och går igenom hur man programmerar en CNC-maskin. På den andra har jag riggat webbkameran vid maskinen, så att eleverna kan se vad jag gör och vad som händer. Jag skriver först in programkoden och kör sedan bearbetningskoden i maskinen.”

“Efter varje genomgång får eleverna teoretiska inlämningsuppgifter som de ska arbeta med på egen hand och därefter lämna in i lärplattformen. Kursen ska betygsättas, och det är viktigt att se till att få ett ordentligt bedömningsunderlag” säger Petter Hedqvist.

“Det finns förstås en viss risk för fusk, och jag kan använda Urkund för att kontrollera att eleverna inte bara har klippt och klistrat. Men annars ser jag inga problem med att eleverna använder nätet och information från andra håll när de löser uppgifterna, bara de anger källorna.”

Distansundervisningen har fungerat bra – men är inte tillräcklig

Petter Hedqvist tycker att undervisningen har fungerat bra efter omständigheterna. Eleverna kommer så nära som det är möjligt utan att stå rent fysiskt vid maskinen. Han har också fått positivt gensvar från eleverna, som han hela tiden för en dialog med kring upplägget. De har tillsammans kommit överens om hur undervisningen skulle gå till, vilket han tror är ett tungt vägande skäl till att det hela har gått bra.

“Det går det alldeles utmärkt att köra en hel del av undervisningen på distans med de programvaror som finns idag. Vi måste tänka kreativt och försöka göra det bästa av situationen. Men det går förstås inte enbart att göra så här. Vi ska utbilda yrkespersoner med handhavandevana, och det kan eleverna bara få om de står vid maskinen och arbetar med den i praktiken. Det kan vi inte hoppa över.”

Produktionsindustrin blir alltmer digital

“Det är samtidigt en fördel att eleverna lär sig att arbeta digitalt – så är det i allt högre grad i produktionsindustrin idag. De senaste tio åren har det talats mycket om Industri 4.0 och smarta fabriker, där all utrustning är uppkopplad. Det här ställer allt högre krav på industriföretagen, liksom på utbildarna. Maskinerna utvecklas minst lika snabbt som smartphones, och det måste skolan ta med sig i sin verksamhet” menar Petter Hedqvist.

“Vi ger eleverna en grundläggande utbildning för deras kommande yrkesliv, men vi tar naturligtvis upp de pågående tekniska förändringarna med eleverna. Det ställer krav på oss lärare att vi är på alerten och hänger med i vad som händer. Utvecklingen innebär även ökade kunskapskrav för eleverna. Industriföretagen behöver medarbetare med goda teoretiska kunskaper, inte minst i matematik, svenska och engelska. Alla elever som börjar hos oss är inte förberedda på det, men vi har börjat samarbeta med grundskolorna så att de får veta vad som gäller.”

Undervisningen har redan digitaliserats – det gav en kortare startsträcka

“Det har skett en föryngring bland lärarna på det industritekniska programmet på senare år. Den äldre stammen av lärare har gått i pension och ersatts av yngre lärare som är uppvuxna med den digitala utvecklingen” säger Petter Hedqvist.

“Vi har under flera år medvetet arbetat med att digitalisera undervisningen. Kursplaner, kursinnehåll, lektionsplaneringar och uppgifter är sedan länge digitala, och lärplattformen och datorn är en naturlig del av vardagen för eleverna. När pandemin bröt ut och vi var tvungna att börja undervisa på distans, var startsträckan därför kort i vårt arbetslag, liksom bland eleverna.”

Eleverna i årskurs 3 fick dispens och har kunnat vara på skolan i mindre grupper för att kunna göra sina gymnasiearbeten och andra uppgifter som kräver att de är på plats och har tillgång till verkstaden. Det har också gjorts undantag för ett mindre antal elever som har haft svårt att klara undervisningen på egen hand hemma, och som därför bett om att få vara på skolan.

APL och de praktiska undervisningsmomenten har skjutis upp

Den största omställningen under våren har varit att eleverna i årskurs 1 och 2 framför allt har arbetat med det teoretiska innehållet i karaktärsämnena. De praktiska momenten har skjutits upp, och förhoppningen är att de kan ta igen de praktiska momenten i höst. Eleverna i årskurs 2 fick sin APL avbruten under våren, eftersom många företag valde att reducera de externa kontakterna. Det handlade inte enbart om elever, utan också om bland annat speditörer och konsulter.

“Hur det blir efter sommaren är det ännu ingen som vet, även om regeringen har sagt att gymnasieskolorna kan öppna sina lokaler 15 juni. Det måste vi ta höjd för redan nu” påpekar Petter Hedqvist.

“Just nu bollar vi de här frågorna med ledningsgruppen. Vad ska vi göra om eleverna inte kan få någon APL på de lokala företagen nästa läsår? Det handlar ju om många timmar och det är en viktig del av utbildningen. Enligt regelverket får man inte bedriva APL inom skolans ramar, men Skolverket öppnade nyligen för att det kan bli tillåtet under pandemin, om det inte finns några andra alternativ. Beslutet kan fattas lokalt, men vi kan använda Skolverket som bollplank, för att säkerställa att vi följer regelverk och styrdokument.”

Dubbel planering inför hösten

Om undervisningen eventuellt måste fortsätta bedrivas på distans i höst, kan det även bli aktuellt att kasta om i schemat. Undervisningen i de gymnasiegemensamma ämnena kan schemaläggas under hösten, så att den praktiska undervisningen kan bedrivas på heltid om skolan kan öppna igen efter årsskiftet.

“Just nu går det åt mycket tid till planering inför nästa läsår, både för den vanliga undervisningen, som förhoppningsvis då kan bedrivas igen, och för en möjlig distansundervisning. Ovissheten gör att det krävs dubbel planering” säger Petter Hedqvist.

“Ju bättre förberedda vi är, desto färre överraskningar får vi förhoppningsvis till hösten. Vi har ett ansvar gentemot eleverna att ge dem en så bra utbildning som möjligt, oavsett om de är på skolan eller om de är hemma. Därför måste vi vara kreativa och bolla idéer och försöka ta fram lösningar som fungerar tillfredsställande. Eleverna ska inte bli lidande om pandemin fortsätter. De måste kunna få den utbildning som de har rätt till.”

Denna artikel är ursprungligen skriven inom ramen för samarbetsprojektet för Skola Hemma.