NTI Gymnasiet vill driva förnyelse underifrån

Utbildning i innovationsledning för RISE skolpartners

Före sommaren genomförde RISE en nätbaserad utbildning i innovationsledning för skolledare från sina nio skolpartners. Varje skolhuvudman bildade ett team där man gemensamt sökte vägar att utveckla och förnya sin verksamhet. Första steget var att göra en nulägesanalys av hur innovationsklimatet ser ut på skolorna. I nästa steg utgick teamen från de hinder och möjligheter som blivit synliga. De resonerade kring hur ett systematiskt arbete med innovationsledning kan ge bättre förutsättningar att tänka och agera på nya sätt i deras respektive organisationer.

NTI Gymnasiet deltog med ett team som bestod av de tre skolcheferna. Det är viktigt att blicka inåt i organisationen och att analysera vad som krävs för att få igång förnyelsearbetet, berättar skolchefen Ellen Lindqvist.

“De flesta satsningar som vi har genomfört, har kommit uppifrån. Vi som är skolchefer har stakat ut riktningen och sedan har alla börjat bege sig åt samma håll. En av lärdomarna från vårens utbildning handlar om värdet i att ta avstamp i den dagliga verksamheten och att utgå ifrån lärares önskemål och behov.”

Skolledning och lärare ska gemensamt ta makten över innovationsprocessen, påpekar skolchefen Erik Isakson.

“Vi som tillhör skolledningen måste få med oss hela styrkedjan för att kunna leda  arbetet med förändring och nytänkande. Arbetssätten ska frigöra våra lärares kreativa kraft och bidra till att den gemensamma utvecklingen går i en konstruktiv riktning.”

Skapa en innovationskultur som underlättar steget från idé till genomförande

NTI Gymnasiet samarbetar med ZoCom, ett konsultföretag som både arbetar med digital teknikutveckling och med utbildning. ZoCom vill bidra till att skapa en innovationskultur på de 29 skolorna som gör det lättare att ta steget från idé till praktiskt genomförande, säger Johan Kivi, som är regional utvecklingschef.

“Lärare har ofta många bra idéer om hur digital teknik kan hjälpa till i klassrummet. Problemet är att de inte vet hur de ska de göra eller att de inte har den tid som krävs. Det är där vi kommer in. Lärarna står för de ursprungliga idéerna och deltar i utvecklingsarbetet genom att löpande testa och ge återkoppling på de lösningar vi tar fram.”
 

I slutet av augusti lanserade NTI Gymnasiet webbplatsen NTI Inkubator, som fungerar som en gemensam anslagstavla för lärarna. Under den inledande idéfasen delar de med sig av “skav” och “plåster”, säger Sarah Stridfeldt, skolchef på NTI Gymnasiet.

“Ett skav är ett irriterande problem som lärare ofta stöter på och ett plåster är en tänkbar digital lösning. Under de närmaste veckorna kan alla lärare fylla på med skav och plåster på anslagstavlan. De kan också gilla de förslag som de tycker är viktiga att lösa.  I början av november kommer vi att titta närmare på vilka problem och lösningar som har fått flest reaktioner. Därefter fortsätter vi med nästa steg. Innan sommaren nästa år ska vi ha färdiga lösningar på ett par problem.”

Varje fredag förmiddag kan intresserade lärare på de 29 skolorna vara med på en fikastund över nätet  tillsammans med representanter för ZoCom. Genom att låta alla lära känna varandra och att öppna upp för frågor och diskussioner, vill NTI Gymnasiet och ZoCom skapa de förutsättningar som krävs för det gemensamma förnyelsearbetet, tillägger Sarah Stridfeldt.

“ZoCom är tillsammans med lärarna under hela arbetsprocessen, från de första idéerna till urvalet av vilka problem och lösningar som vi ska arbeta vidare med. Det är viktigt att vi ser det här arbetet som en del av den samlade verksamheten och att vi frigör den tid som behövs för att allt ska rulla på.”

Skolutveckling förutsätter ett ständigt pågående pedagogiskt samtal

Anslagstavlan fungerar som en öppen kanal för lärarna och ger det diskussionsunderlag som är nödvändigt för det fortsatta arbetet, menar Johan Kivi.

“Redan nu kan vi se att det finns ett brett spektrum av problem som lärare efterlyser digitala lösningar på. Utgångspunkten är att det ska röra sig om rutinartade uppgifter som alla lärare stöter på och som tar onödigt mycket tid från undervisningen. Det kan till exempel handla om att dela in elever i grupper, att hålla koll på ljudnivån och den allmänna arbetsmiljön i klassrummet eller att hitta enkla sätt att kontrollera att eleverna har förstått det som lektionen handlade om.”

Utveckling och innovation i skolan bygger på att det hela tiden pågår ett pedagogiskt samtal. Det är ofta en utmaning, men det måste till, konstaterar Måns Hansson, marknadschef på ZoCom.

“Jag har tidigare arbetat med Skolverkets satsning Lärarlyftet. Där var den stora vinsten att lärare fick möjlighet att prata med kollegor om sin undervisning. Det var ett enkelt grepp som gjorde att lärare kunde mötas och hjälpa varandra att komma vidare. Men det gäller att det är högt i tak och att man vågar prova nya sätt att göra saker på. Om det inte fungerar första gången, får man ta det en vända till.”

Att arbeta med innovationsledning är långt ifrån enkelt. Ett problem är att det här sättet att tänka och agera riskerar att krocka med skolans linjära strukturer, påpekar Måns Hansson.

“Det gäller att utmana de här strukturerna, att våga bryta mönster och att visa att man kan skapa lösningar som ger nya möjligheter. Då finns det goda förutsättningar få fart på utvecklingen. Men det handlar inte enbart om att öka effektiviteten, utan det är minst lika viktigt att visa att förändring är möjlig, att man inte måste fortsätta i gamla hjulspår.”

Vad skaver mest för flest – och vilka plåster hjälper?

Tre kriterier är avgörande när det är dags att välja vilka problem som ska få en teknisk lösning, säger Johan Kivi.

“Först och främst måste lösningen förstås vara tekniskt genomförbar, men det krävs också att det finns en pedagogisk tanke bakom som ger en tydlig vinst i klassrummet. Dessutom är det viktigt att lösningen är skalbar. Så många som möjligt ska ha nytta av den. Allra helst ska den kunna användas på alla utbildningsnivåer, från förskoleklass till och med högskola och universitet. Då har vi lyckats ett plåster på ett skav som riktigt många kan ha glädje av.”

Innan det skarpa utvecklingsarbetet sätter igång, är det viktigt att testa prototyper i klassrummet och att ta fram tydliga kravspecifikationer för utvecklarna, betonar Johan Kivi.

“I det här tidiga skedet är det en bra idé att engagera elever i utvecklingsarbetet. En lämplig målgrupp är de som går fjärde året på teknikprogrammet. De är som klippta och skurna för det här. Eleverna får testa att arbeta med riktiga projekt, som ska användas i skolans dagliga verksamhet. Det är en värdefull erfarenhet som också ger ett plus i deras cv.”

Ellen Lindqvist hoppas att innovation som drivs underifrån, grundat i klassrummets konkreta verklighet, kan bidra till ett viktigt paradigmskifte för arbetet med att utveckla skolans verksamhet.

“Det finns alltid några early adopters som driver på, men det räcker inte för att hela verksamheten ska följa med. Vi måste frigöra tid för alla i kollegiet, så att de kan delta i utvecklingsarbetet. Det här är inte bara viktigt för NTI Gymnasiet, utan för alla skolor. När vi har kommit lite längre i processen, är vi därför öppna för diskussioner och samarbete med andra huvudmän kring innovationsledning och nytänkande i skolan. Vi letar alla efter svar på den avgörande frågan: Hur kan du bli en bättre lärare och undanröja hinder, så att dina elever får en bättre undervisning?”