Eskilstuna satsar på moderna utbildningar för alla gymnasieelever

Digitaliseringen är en integrerad del av verksamhetsutvecklingen

I Eskilstuna finns tre stora kommunala gymnasieskolor av det klassiska snittet med totalt ungefär 3 600 elever på högskole- och yrkesförberedande program. Digitaliseringen av administration och undervisning har varit en central del av kvalitets- och utvecklingsarbetet sedan våren 2016, berättar Mart Saamel, som är gymnasiestrateg i Eskilstuna kommun. Då presenterade Skolverket sitt förslag till en nationell strategi för skolans digitalisering, och det blev startskottet för en målmedveten och systematisk satsning.

– Det finns en digitaliseringsstrateg centralt på utbildningsförvaltningen som tar ett helhetsgrepp, från förskolan till och med gymnasiet. Men digitaliseringen är förstås inte något parallellt spår, utan en integrerad del av skolans verksamhetsutveckling. På gymnasiet är det enklare rent strukturellt att arbeta med digitaliseringen, eftersom det rör sig om tre stora enheter. Det betyder att det går att skapa en organisation som snabbt kan nå ut.

De tre enheterna ska hålla jämna steg i utvecklingen

I Eskilstuna finns ett digitaliseringsråd för gymnasiet som driver det praktiska utvecklingsarbetet. Mart Saamel är sammankallande, och förutom honom ingår en skolledare och en förstelärare med digitaliseringsuppdrag från var och en av de tre enheterna.

– Digitaliseringsrådet har fått mandat från de tre enheterna att forma strukturer som kan underlätta arbetet med digitaliseringen. Vi har tillsammans gjort en tolkning av den nationella digitala strategin utifrån Eskilstunas behov och förutsättningar. Med hjälp av den har vi sedan tagit fram en plan för hur vi ska arbeta, så att de tre enheterna kan hålla jämna steg i utvecklingen.

Mål och delmål läggs in i enheternas verksamhetsplaner och blir en del av det allmänna kvalitetsarbetet. Alla skolledare och lärare ska således arbeta med de fokusområden som anges i verksamhetsplanen. Det genomförs också en LIKA-skattning varje läsår, som ger ett underlag för planeringen av de insatser som krävs för att målen ska kunna uppnås.

– De tre gymnasieskolorna använder samma lärplattform, och den har efterhand börjat bli en naturlig del av vardagen i skolan. All kommunikation sker i lärplattformen och den är även grunden i lärarnas planeringsarbete och i den formativa delen av undervisningen. Här har det varit viktigt att få all personal på banan, så vi har satsat rejält på kompetensutveckling i hur lärplattformen fungerar och hur den kan användas.

Samarbetet med RISE kan ge en ordentlig skjuts åt utvecklingsarbetet

Eskilstunas kommunala gymnasieskolor ser fram emot att komma igång på allvar med samarbetet med RISE och de andra skolhuvudmännen. Det finns en stor förhoppning om att det här kan ge en ordentlig skjuts åt utvecklingsarbetet, säger Mart Saamel.

– När vi nyligen gick in i samarbetet, gjordes en behovsinventering som även visar hur RISE på olika sätt kan hjälpa till. Ett viktigt område handlar om att utveckla och stärka lärares kompetens när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. RISE erbjuder bland annat en masterclass i digitalt skapande och det ser jag som en bra möjlighet att ta rejäla kliv framåt. Omvärldsbevakningen av digitaliseringen i skolan och i näringslivet är naturligtvis också intressant för oss.

Nätverkandet och erfarenhetsutbytet med de andra skolhuvudmännen är väldigt värdefullt, påpekar Mart Saamel. Alla står inför liknande utmaningar och tillsammans med RISE omfattande kontaktnät kan man hjälpa varandra att hitta nya vägar framåt.

Alla elever behöver en modern utbildning

– Framför allt måste vi få fart på digitaliseringen av yrkesprogrammen. Alltför ofta pratas det bara om den allmänna digitala kompetensen, och då hamnar i regel de högskoleförberedande programmen i fokus. Det är naturligtvis också väldigt viktigt, men alla elever, oavsett program, måste få en utbildning som är modern och speglar utvecklingen i samhället. Just nu sker en snabb digital utveckling i alla branscher, alltifrån byggnad och konstruktion till vård och omsorg. Här måste yrkesprogrammen helt enkelt kunna hänga med.

Det gäller även att tänka på att 23% av eleverna på de kommunala gymnasieskolorna i Eskilstuna går på något av de fem introduktionsprogrammen, tillägger Mart Saamel. Numera är en genomförd gymnasieutbildning den lägsta utbildningsnivå som krävs i samhället. Därför är det naturligtvis avgörande att den här gruppen av elever kan få den hjälp och det stöd de behöver för att komma vidare. Det ger stora individuella vinster för dem själva, men självfallet också för samhället.

– Digitaliseringen gör det möjligt för oss att erbjuda individuella lösningar för de elever som har stora problem. Digitala hjälpmedel som underlättar för elever med läs- och skrivsvårigheter är en del av detta. En annan del handlar om att ge hemmasittare ett stöd som gör det möjligt för dem att komma tillbaka till skolan. Här tror jag att RISE arbete med social robotik, där en uppkopplad robot i klassrummet gör det möjligt för en elev att delta i undervisningen hemifrån, kan vara till stor hjälp.

Digitaliseringen ska bli en naturlig del av skolans vardag

Alla gymnasieelever, även de som går introduktionsprogrammen, har varsin dator och hela den digitala infrastrukturen är plats. Nu handlar det istället om att se till att digitaliseringen kan bli en naturlig och självklar del av undervisning och vardag i skolan. Kompetensutvecklingen av lärare och skolledare är en viktig del av det arbetet.

– Det finns digitala kompetensutvecklingsgrupper på varje enhet som leds av förstelärare med digitaliseringsuppdrag. I varje arbetslag finns också en digital pilot som ingår i enhetens kompetensutvecklingsgrupp och även fungerar som resurs för sina kollegor. För skolledarnas del har flera av Skolverkets moduler varit till stor nytta, inte minst Leda digitalisering. De behöver både bli medvetna om vad som behöver göras och hur de kan gå till väga i praktiken.

En samlad bild av hårda och mjuka värden ger underlag för det fortsatta arbetet

Förstelärarreformen 2013 gör det möjligt för skolhuvudmännen att ge särskilda uppdrag åt lärare vid sidan av sitt ordinarie arbete. En av förstelärarna på Rinmangymnasiet i Eskilstuna analyserar betyg, frånvaro och elevenkäter från de tre enheterna för att ta fram ett underlag som kan ge stöd åt det fortsatta kvalitetsarbetet.

Syftet är att få en samlad bild som såväl rymmer lärarnas prestationer, elevernas resultat som mjuka värden som delaktighet, trygghet och studiero. Skolans uppgift är ju både att utveckla elevernas kunskaper och att bygga fungerande medborgare, konstaterar Mart Saamel. Här får det kompensatoriska uppdraget inte glömmas bort, tillägger han. Genom att utgå ifrån den samlade bilden av hur det faktiskt ser ut, blir det möjligt att skapa en större likvärdighet för eleverna.

– De här analyserna visar styrkor och svagheter i undervisningen ute på skolorna och pekar även på utmaningar som vi måste hantera på ett konstruktivt sätt. Vi får inte glömma lärarprofessionen och de mjuka värden som den vilar på. Det är en grundläggande förutsättning för att höja utbildningens kvalitet och för att driva utvecklingen i en positiv riktning.