Vad är på gång i Falköpings kommun?

Ingen innovatör, men en bra early adopter

Arbetet med skolans digitalisering har pågått ganska länge i Falköpings kommun, berättar Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot IKT. I gymnasieskolan har alla elever varsin dator sedan 2011 och i grundskolan, årskurs 7-9, har eleverna varsin dator sedan 2014. Skolorna i Falköping arbetar också, sedan åtta år tillbaka, med Att skriva sig till läsning i årskurs 1-3. 2015 började man arbeta med Skriva sig till lärande i årskurs 4-6.

Det vore knappast rättvisande att beskriva Falköpings kommun som en innovatör inom det digitala området, menar Björn Broberg. Däremot är kommunen en bra early adopter, tillägger han.

– Samarbetet med RISE och de andra huvudmännen vidgar vår vy och ger ett betydligt vidare spektrum än tidigare. Den typ av omvärldsbevakning som RISE klarar, kan en kommun av vår storlek bara göra stötvis. Vi har redan fått ett fantastiskt stöd med behovsinventering och det kommer att bli en intressant utmaning att formulera möjliga projekt utifrån den.

Partnerskapet hjälper också till med att sätta viktiga satsningar på agendan. När kommunen som organisation går med i ett projekt och skriver under på kostnader och åtaganden, får man den tydlighet som behövs för att arbetet verkligen ska genomföras.

Robbit och IoT-hubb Skola

Falköpings kommun har precis gått med som partner i projektet Robbit, där uppkopplade sociala robotar gör det möjligt för elever som inte är i skolan att delta i undervisningen. Det finns ett stort intresse från skolorna att vara med. Många arbetar redan framgångsrikt med hemmasittare, och det här kan både bli ett komplement för dem och ge nya möjligheter för andra grupper.

– När IoT-hubb Skola öppnar för nya deltagare kommer vi även att bli partner i det projektet. Insamling av data med hjälp av bland annat sensorer i fysiska utrymmen på skolan, kan ge ett gott underlag för en analys av hur lärmiljöerna kan utvecklas och förändras. Det är ett område som vi arbetar mycket med just nu, bland annat på grund av att det pågår en hel del ombyggnation i kommunen.

Ny- och ombyggnation av förskolor och skolor

2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det är ett väldigt stort byggnadsprojekt för en kommun av Falköpings storlek, säger Björn Broberg. Det pågår också ett antal ombyggnader på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera. De här funktionerna kan anpassas efter ekonomiska förutsättningar, behov och andra faktorer.

– Digitaliseringen är det område där vi stolpat ner allra hårdast. Här reviderar vi också varje år, eftersom utvecklingen går så snabbt. Tanken är att vi så tydligt som möjligt ska kunna visa leverantörerna vad vi vill ha. Vi för naturligtvis också en dialog med leverantörerna, men förarbete och budgetplanering underlättas av att det finns ett grundförslag som vi kan arbeta vidare med.

Viktigt att få en samlad bild av utvecklingen

Falköpings kommun har påbörjat arbetet med handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering i väntan på att SKLs nationella handlingsplan presenteras 18 mars. SKL har varit tydliga med att kommunerna ska sätta igång planeringsarbetet i förväg. Det har Falköping tagit fasta på, säger Björn Broberg.

– Vi har också riggat ett system som både gör det möjligt att följa utvecklingen på varje förskola och skola och att få en samlad bild av hur det ser ut. Det här blir en del av det centrala kvalitetsarbetet i kommunen. Samtliga förskolor och skolor ska göra en LIKA-skattning vartannat år. Den ska sedan processas centralt och fungera som underlag för en konkret handlingsplan. Det här arbetet leds av en central grupp som består av lärare och skolledare.

Det gäller att skapa ett system som ger en god tillgång på aktuell och relevant information på huvudmannanivå. Barn- och utbildningsnämnden får tillgång till rapporterna när de är klara. De kan sedan resonera kring om de behöver fatta några beslut. Styrkedjan är den allra viktigaste faktorn för att lyckas med skolans digitalisering, menar Björn Broberg. Alla länkar i kedjan, från beslutsfattare till skolledning och lärare, behöver vara involverade i arbetet.

Fortbildning måste bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet

– Kompetensutveckling är en annan central del av det här arbetet. Vi arbetar sedan flera år med nätverk som hanterar det kollegiala lärandet. Det finns även särskilda nätverk för specialpedagogik, modersmål, praktiska och estetiska ämnen samt ett för matematik, naturvetenskap och teknik. Vi har också it-mentorer på förskolan och grundskolan som arbetar kontinuerligt med fortbildning utifrån de önskemål som finns.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling. Det handlar både om att se till att fortbildningen blir en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet och att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas. En annan viktig del är att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet. På sikt är det avgörande att de på egen hand kan hitta nya arbetssätt och digitala resurser som gör det lättare att möta de behov som de ser i klassrummet.

Det krävs mer kostnadseffektiva digitala lösningar

Det är också avgörande att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen, inte minst på grund av att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Det finns till exempel fyra olika lärplattformar i kommunen och elevregistret är gammalt och behöver bytas ut. Falköpings kommun undersöker också om personalen kan börja använda chromebooks istället för pc, berättar Björn Broberg.

– Det skulle förstås sänka kostnaderna rejält. Men här finns det flera utmaningar, både för personlig integritet och säkerhet och när det gäller tekniska begränsningar. Numera går det mesta att göra med webbaserade lösningar. Antagligen är det bara skolsköterskan och administratörerna som behöver använda pc några år till. Tillsammans med it-avdelningen tar vi fram en säker lagringsyta, på en egen server, där känsliga personuppgifter kan hanteras med chromebook. Snart är det mesta på plats för att påbörja övergången.

Från early adopter till innovatör?

En angelägen uppgift under de närmaste åren blir att undersöka om det är möjligt att gå från early adopter till innovatör. För att det ska bli möjligt, behöver man först ta reda på i vilken mån det ges tillräckliga förutsättningar att vara innovativ inom den kommunala organisationen.

– Antagligen är det här svårare för offentlig sektor än vad det är för näringslivet. Mycket begränsas nog också av verksamhetskulturen. Rektorers och lärares självbestämmande är ett annat hinder som vi måste ta oss över. I grunden är självbestämmande naturligtvis bra, men det kan leda till att innovationer stannar på en förskola eller skola istället för att spridas vidare i kommunen.