Brist på information för alternativ till PFAS i livsmedelsförpackningar

PFAS är en grupp högfluorerade ämnen som alla består av en kolkedja där väteatomerna är helt eller delvis utbytta mot fluoratomer. Det är en stor grupp av många tusen ämnen med varierade egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS är att de är mycket svåra att bryta ned och vissa PFAS kan ha skadliga effekter för både människa och miljö, därav finns det ett stort intresse för att substituera PFAS som grupp. I livsmedelsförpackning av papper och kartong används PFAS för att ge pappret fett- och vattenavvisande egenskaper. 

OECD/UNEP har tidigare kartlagt alternativ till PFAS i livsmedelsförpackningar. En slutsats då var att de PFAS-fria alternativen i många fall var lika funktionella, men att en barriär för substitution kunde vara att alternativen är dyrare. Nu har man kompletterat med information om fara för människa eller miljö i rapporten; ”PFAS and Alternatives in Food Packaging (Paper and Paperboard): Hazard Profile”. De tidigare identifierade alternativen delades in i två kategorier: Fluorfria ämnen (13 stycken), varav vissa var mekaniska alternativ, och kortkedjiga PFAS (45 stycken).

Resultaten visar att det finns en väsentlig brist på toxikologisk information för alternativen, särskilt de fluorfria. I undersökningen har man främst samlat in data och undersökningar om fara för människa eller miljö från globala myndigheter och i viss mån beaktat information från industrin. Det visade sig att endast 16% av alternativen var registrerade enligt REACH, vilket indikerar  att alternativen inte används i stor utsträckning i Europa.

• För 17% av alternativen fanns information om faroklassificering från en myndighet
• För 50% av alternativen fanns information om faroklassificering från industrin i tex. Säkerhetsdatablad

Då oroväckande egenskaper med PFAS är persistens och bioackumulering, är det rimligt att också alternativen utvärderats för de egenskaperna. Men endast 15% av de fluorfria alternativen var utvärderade av en myndighet för persistenta och bioackumulerande egenskaper.
Av de kortkedjiga PFAS-alternativen var runt hälften undersökta av en myndighet och 63% av dessa visade sig vara persistenta eller väldigt persistenta och 20% visade sig vara bioackumulerande.

Slutsatsen av undersökningen var att varje alternativ bör övervägas individuellt beroende på hur det ska användas och åtgärder krävs för att minska den betydande databristen. De myndigheter, organisationer och företag som sitter på vetenskaplig information bör dela den offentligt för att stödja övergången till säkrare alternativ. Papper och kartong bör även hållas fritt från PFAS för att befria cirkulerat material och  minska exponeringsrisk för konsumenter och miljö.

Läs undersökningen här

OECD/UNEP Global Perfluorinated Chemicals (PFC) Group har som mål att underlätta substitution av PFAS och stödja den globala övergången till säkrare alternativ.