Förslag om brett förbud av PFAS-kemikalier inom EU

15 februari 2023, 13:40

Den 7 februari publicerades förslaget till bred reglering av PFAS som grupp. Kemikalieinspektionen är en av de fem myndigheter i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge som tagit fram förslaget och överlämnat det till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. Om förslaget antas innebär det en begränsning av drygt 10 000 PFAS-ämnen inom EU, vilket då är den bredaste kemikalieregleringen i EU:s historia.

- PFAS är vår tids värstingkemikalier. De är evighetskemikalier som används i hela samhället, alla människor har det i sina kroppar och vi måste stoppa användningen nu för att förhindra fler problem i framtiden, säger Per Ängqvist, generaldirektör för Kemikalieinspektionen i ett pressmeddelande.

PFAS är en grupp syntetiskt framställda kemikalier som används brett i samhället, inte bryts ned i naturen och kan leda till hälsoproblem. Ämnena används i mängder av varor som, kosmetik, smörjoljor, plast, textil, elektronik, fordon, målarfärg och skidvalla. Det finns mer än 10 000 PFAS-ämnen identifierade och nya varianter kan lätt framställas. Några av dem är begränsade sedan flera år tillbaka och vid årsskiftet infördes nya EU- gränsvärden för hur höga nivåer det får finnas av vissa PFAS-ämnen i dricksvatten och livsmedel.

Enskilda begränsningar ger inte tillräckligt skydd

Under de senaste tre åren har de fem nationella myndigheterna sammanställt information om risker med PFAS för människor och miljö, kartlagt PFAS användning och sett på möjligheter och effekter av en reglering och tagit fram förslaget till reglering. Under arbetet har två offentliga samråd hållits för att samla in information om användningen av PFAS ämnen och få in synpunkter.

De begränsningar som har gjorts hittills räcker inte enligt de fem myndigheterna eftersom den vanliga substitutionen när PFAS ämnen reglerats är att de bytts mot andra PFAS ämnen. PFAS sprids till människor och miljö på en mängd olika sätt. Därför vill myndigheterna i stället hindra PFAS från att över huvud taget komma ut på marknaden.

Sverige var ett av de första länderna i världen att uppmärksamma problemen med användningen av PFAS. Kemikalieinspektionen har arbetat med frågan sedan början av 2000-talet och drev arbetet som ledde till att PFOS, en av de tidigaste ifrågasatta PFAS-ämnena, förbjöds internationellt.

Vad händer nu?

Under mars 2023 kommer ECHA:s vetenskapliga kommittéer för riskbedömning (RAC) och socioekonomisk analys (SEAC) kontrollera om förslaget uppfyller juridiska krav i Reach. Därefter börjar kommittéerna sin vetenskapliga utvärdering av förslaget. Den 22 mars börjar en planerad sex månaders konsultation där det ingår en informationssession online den 5 april för att förklara begränsningsprocessen.

Yttrandena från RAC och SEAC är vanligtvis klara inom 12 månader från det att den vetenskapliga utvärderingen påbörjats, i enlighet med Reach. Detta förslag är betydligt mer komplext och kan kräva mer tid för kommittéerna för att slutföra sina yttranden. När yttrandena har antagits skickas de till EU-kommissionen, som tillsammans med EU:s medlemsländer sedan beslutar om en eventuell begränsning.

Substitutionscentrums arbete med PFAS-ämnen

PFAS är en kemikaliegrupp som Substitutionscentrum arbetat med framför allt genom projektet POPFREE, men vi lyfter det också när vi har utbildningar och seminarier.

- PFAS är ett ämne som bör prioriteras i substitutionsarbetet, eftersom det inte bryts ner, och alltså kommer att öka i miljön så länge vi fortsätter producera dem och dessutom kan de ge negativa hälso- och miljöeffekter. En bred reglering av PFAS är ett viktigt steg framåt, genom att reglera får företag en tydlig inriktning för hur de ska prioritera sitt utfasningsarbete, säger Tonie Wickman, rådgivare på Substitutionscentrum.