Menstrosor: Uppgång och fall?

19 september 2023, 17:33

Antibakteriella menstrosor har hamnat i strålkastarljuset på senare tid, både i USA och Sverige. Problemet har varit vilseledande marknadsföring och farliga kemikalier som PFAS och biocider. Dessa bekymmer har lett till åtalsanmälningar och återkallande av produkter. Hur undviker man som företag att hamna i samma situation?

Menstrosor är återanvändbara underkläder och fungerar som mensskydd. Detta genom ett absorberande lager som fångar upp menstruationsblod och kan tvättas och återanvändas. Fördelar med menstrosor inkluderar minskad användning av engångsprodukter som tamponger och bindor vilket i sin tur minskar avfallsmängden. Denna produktkategori har ökat i popularitet de senaste åren på grund av dess miljövänliga profil.

Dock har forskare, NGOs och myndigheter uppmärksammat att menstrosor kan innehålla farliga kemikalier som biocider och PFAS. Tester utförda under 2020-2022 av amerikanska konsumentgrupper visade att en betydande andel av mensksydd innehöll PFAS-kemikalier. Vad som gjorde situationen mer komplicerad var att vissa av dessa produkter marknadsfördes som "ekologiska", ”giftfria”, ”naturliga” eller "utan farliga kemikalier", vilket väckte debatt om greenwashing i marknadsföringen.

Ett företag, Thinx, marknadsförde just sina menstrosor som säkra och miljövänliga trots att de innehöll PFAS och nanosilver. De fick en åtalsanmälan för vilseledande marknadsföring och stämningen avgjordes tidigare i år med en ersättning på 5 miljoner dollar samt krav på ändringar i marknadsföring och produktionsprocesser.

PFAS används för att ge vatten- och smutsavvisande egenskaper åt produkter, vilket gör att företag ibland tillsätter PFAS medvetet i sin produktion. Men ibland finns dessa ämnen i materialen utan att företagen tillsatt det medvetet. Detta kan ofta härledas från hur höga koncentrationer som uppmätts i kemiska analyser.

PFAS-kemikalierna är idag brett spridda i miljön och människors kroppar över hela världen. Men riskbedömningen för PFAS i mensskydd är begränsad. Studier har i högre utsträckning undersökt hur PFAS tas upp i människokroppen genom inandning, intag via munnen och huden. Men det är viktigt att notera att underlivet har särskilt känslig vävnad med en rik försörjning av ytliga blodkärl. Detta kan leda till att PFAS tas upp i kroppen i mycket högre grad jämfört med till exempel huden på armen.

Kemikalieinspektionen i Sverige granskade hygienprodukter 2018 och fann låg risk för negativa hälsoeffekter från kemikalier, men vid det tillfället testades inte menstrosor. När antibakteriella menstrosor nyligen tillsynades resulterade det i åtalsanmälningar och stopp i försäljningen av vissa produkter. Detta eftersom företag har använt biocider och inte märkt produkterna på rätt sätt.

Det är också värt att notera att det inte finns någon global standard för mensskydd, och deras klassificering varierar från land till land. Inom EU klassificeras mensskydd som konsumentprodukter och omfattas inte av den striktare regleringen som gäller för medicintekniska produkter, trots att de används på känsliga områden av kroppen som slemhinnor. Där arbetar RISE med flera för att främja en global standard av mensskydd som är på gång. Det kommer ta ett par år innan standarden är på plats då många representanter från hela världen ska komma överens.

För PFAS-användning finns det nu ett förslag på EU-nivå om ett totalförbud, med vissa undantag för medicintekniska produkter om det inte finns några alternativ på marknaden.

Menstrosor: Uppgång och fall?

Lärdomar:

Källor

Nina Melander