Ersättningsfoder till får

I situationer med brist på vanligt grovfoder så finns andra möjliga foder att komplettera med. Här introduceras några exempel på växter som får kan äta och som fungerar som komplement till vallfoder eller vanliga betesväxter.

Ensilage på helsäd eller majs

Helsädesensilage behöver oftast kompletteras med kraftfoder. Helsäd har olika kvalitet beroende av vilket spannmål som odlats. Då spannmål samodlas med en baljväxt så påverkar det också kvaliteten så att råproteinhalten höjs. Oavsett så behöver helsäd skördas tidigt i spannmålets mjölkmognadsstadium. Vid utfodring med helsädesensilage är det en risk för foderspill då fåren ratar grova växtdelar.
Ensilage på majs kan fungera som enda grovfoder, men behöver kompletteras med protein via kraftfoder. Ett vanligare alternativ är att utfodra både majs och proteinrikt vallfoder, vilket ger en balanserad och smaklig foderblandning. Majs är ett energirikt alternativ för får, men kräver noggrann planering och kontroll för att undvika hälsoproblem och näringsobalans.

Grovt vallfoder med blad

Sent skördat vallfoder fungerar som alternativt foder till lågdräktiga tackor. Fåren förädlar fodret själv genom att äta bladen och lämna stjälkar och strån, så foderspillet blir större. Fåren behöver dock komplettera med annat foder för att få tillräckligt med näring och energi.

Sådd av snabbväxande grödor

Snabbväxande grödor ger en snabb tillgång på foder eller bete. Det är viktigt att fåren får en gradvis tillvänjning till nya grödor för att undvika mag-tarmstörningar. Här är några förslag:

Vårsådd havre och korn: Kan skördas som helsäd och ger snabbt ett näringsrikt foder, särskilt om de sås tidigt på våren eller sommar. Havre kan också betas.
Höstsådd råg och rågvete: Kan skördas året efter på våren innan axgång, som helsädesensilage. Ett energirikt foder som behöver kompletteras med proteinfoder.
Vårsådd höstråg kan fåren beta första gången när rågen är 10-12 cm hög, efter cirka 50 dagar. Senare på säsongen kan rågen betas intensivt i ett rotationsbetessystem, där rågen får växa till mellan avbetningar. Fåren tycker att råg är smaklig. Genom att så in italienskt rajgräs i höstrågen förlängs betesperioden och fåren har bete under hösten.
Foderbeta eller rovor är rotfrukter som är energirika där både bladen och rovorna kan betas eller användas som foder. Rovor växer snabbare än foderbeta och det finns både sommar- och vinterrova. Sommarrovan kan betas 60-80 dagar efter sådd och ger fåren bete under hösten. För att styra fårens tillgång till rovor eller foderbeta låter man djuren beta i en smal remsa med flyttbara stängsel, så kallad strip-betning. Rovor eller foderbeta behöver kombineras med stråfoder, exempelvis vallfoder eller kombineras med bete på åkermark/betesmark.
Raps tycker fåren om att beta. Fåren behöver vänja in sig långsamt på rapsfodret och genom strip-betning kan du styra fårens tillgång över tiden. Raps är ett blött foder så det behöver kompletteras med ett stråfoder eller kombineras med ett torrare bete.

Torktåliga växter som alternativt foder

Torktåliga växter erbjuder ett bra komplement till traditionella foderväxter och ger en mer säker foderförsörjning i områden med återkommande torka. Här är några exempel:

Lusern: En näringsrik baljväxt som är torktålig. Lusern är utmärkt som ensilage. Fåren betar gärna lucern och plockar då bladen.
Käringtand: En näringsrik baljväxt som växer på sandiga jordar under torra förhållanden. Käringtand går att skörda som hö samt passar bra att beta. För att käringtanden ska hinna återhämta sig bör den ingå i ett skördesystem där man först tar en skörd och fåren betar återväxten mjukt. En för hård avbetning kan hålla tillbaka käringtanden.
Svartkämpar: En torktålig flerårig ört med djupt rotsystem som passar bra på beten med periodvis torka. Växten är mineralrik och fåren tycker bladen är smakliga.
Cikoria: En två-årig högrest ört med djup pålrot. Fåren tycker om att beta bladen. Nya blad av god kvalitet bildas hela säsongen.

Halm

Får kan äta halm, men det är ett kompletterande foder eftersom halm är fiberrikt men näringsfattigt. Halm behöver kompletteras med näringsrikt foder, som gräsensilage, lusern eller kraftfoder för att ge en balanserad foderstat. En mindre del halm kan däremot passa bra till feta tackor, första tiden efter avvänjning.

Löv

Får kan äta löv och särskilt under torra perioder när annat foder är begränsat. Löv från vissa träd är rika på mineraler och fibrer. Löv håller också jämn kvalitet över säsongen. Löv bör användas som ett tillskott i foderstaten. Får gillar både färska löv direkt från träden eller löv som torkas och lagras som hö. Placera grenar med löv i hagen så kan fåren själva beta av dem.

Vilka löv är lämpliga för får?

Alm, pil, ask, rönn och lönn: Dessa träd producerar löv som ofta är smakliga och näringsrika för får.
Fruktträd som äpple och päron: Löv från fruktträd är också smakliga och ofarliga i måttliga mängder.

Referens

Majsensilage: Helander, C., Nørgaard, P., Zaralis, K., Martinsson, K., Murphy, M. och Nadeau, E. 2015. Effects of maize crop maturity at harvest and dietary inclusion rate of maize silage on feed intake and performance in lambs fed highconcentrate diets. Livestock Science 178, 52-60