Kontaktperson
Kostnader för djurförluster
Djur som dör eller avlivas på gården innebär alltid en ekonomisk förlust. Utöver förlorad intäkt av mjölk och/eller kött går investeringar i arbete, tid och pengar förlorade. Ett strategiskt och proaktivt arbete för att minska dödligheten är därför en av dina viktigaste investeringar. Hållbara djur bidrar positivt både till gårdens ekonomi och att minska livsmedelssvinnet.
Ett sjukt eller skadat djur som inte går in i livsmedelskedjan är en förlust både för djurhållaren i form av förlorade intäkter och för samhället i form av livsmedelssvinn. Om unga djur dör innan de börjat producera blir den ekonomiska förlusten extra kännbar.
Ekonomen resonerar
...kring mjölkkor
Den beräknade kostnaden för en mjölkko som inte går till normalslakt är cirka 17 600 kronor, beräknat som inkomstbortfall i form av utebliven slaktintäkt (cirka 15 500 kronor) plus kadaverkostnad (drygt 2 100 kronor). För en mjölkko som dör tidigt i laktationen, till exempel i kalvförlamning, går också mjölkintäkterna från en hel laktation förlorade. Kostnaden varierar beroende på när i laktationen kon dör, ju tidigare desto större förlust i form av mjölkintäkt. Risken för att kor avlivas eller självdör är störst 30 dagar efter kalvning, så extra omvårdnad för de nykalvade korna lönar sig.
Uppskattat inkomstbortfall för en ko som dör i tidig laktation (till exempel kalvningsförlamning)
| Förlorad Slaktintäkt | 15 500 kr |
| Förlorad Mjölkintäkt | 52 000 kr |
| Foderkostnad | -25 000 kr |
| Summa inkomstbortfall | 42 000 kr |
...kring dikor
För att få en tydlig bild av kostnaden för djurförluster i den egna besättningen behöver faktorer som foderstat, inhysningssystem, uppfödningssystem med mera inkluderas i beräkningen. Generellt är den beräknade kostnaden för en diko som inte går till normalslakt cirka 19 900 kronor, beräknat inkomstbortfall i form av utebliven slaktintäkt (cirka 17 800 kronor) plus kadaverkostnad (drygt 2 100 kronor). Om en diko dör i samband med kalvning eller innan kalven är avvand uppstår också kostnader för det extra arbetet med att föda upp kalven. Om en förmedlingskalv dör så uppstår ett uppskattat inkomstbortfall på 9600 kronor för en tjurkalv (320 kg) respektive 7000 kronor för en kvigkalv (280 kg).
Uppskattat inkomstbortfall för dikor/kalvar som dör
| Förlorad Slaktintäkt diko | 17 800 kr (Slaktvikt 350 kg, 0+) |
| Förlorad Slaktintäkt tjurkalv | 9 600 kr (vikt 320 kg) |
| Förlorad Slaktintäkt kvigkalv | 7 000 kr (vikt 280 kg) |
| Kadaverkostnad | 2 100 kr |
...om att ta beslut om slutgödning i rätt tid
Ibland är det nödvändigt att ta beslut om att skicka till slakt i förtid eller avliva. Vid avlivning blir inkomstbortfallet stort, men även en ko som måste skickas till slakt i förtid kan innebära en förlust i form av inkomstbortfall. Om slaktvikten och formklassen inte blir optimal blir både antal kilo och priset per kilo lägre. Av det skälet är det viktigt att våga lägga känslorna åt sidan och ta beslut om slutgödning i tid - för både djurvälfärden och ekonomin. Det finns stor vinning i att planera när korna ska skickas till slakt för att optimera intäkten.
Det lönar sig att planera för slutgödning. En ko som ökar 25 kilo och går upp en formklass ger ett överskott trots foderkostnaden.
Kostnader för den egna besättningen
Ett tips är att ansluta sig till Kokontrollen. Där finns webbrapporten Signaler Djurvälfärd Signaler Djurvälfärd | Växa (vxa.se), där du som lantbrukare kan följa upp dina egna djurhälsokostnader och se hur dessa påverkar din ekonomi.
Ett exempel: För en gård med en besättningsstorlek på 100 kor och andel självdöda/avlivade 4,7% uppstår en uppskattad kostnad på drygt 81 362 kr per år. Dvs drygt 5 kor avlivas varje år, detta medför bland annat kostnader i förlorad slaktintäkt, ökade rekryteringskostnader samt omkostnader såsom kadavertjänst. Om vi tänker att vi minskar andelen avlivade med 1 %, då sänks kostnaderna med ca 17 300 kronor.
Vi tar exemplet att besättningen har problem med fläkningar, det vill säga att en investering för att avhjälpa problemet skulle vara att rilla golvet. För ett stall med 100 mjölkkor så skulle det innebära en investeringskostnad på cirka 30 000 kronor med fem års avskrivningstid. Detta innebär en årlig kostnad på 6 900 kronor. Genom denna investering har vi sparat minst 10 400 kronor. Troligen finns ytterligare kostnader i besättningen på grund av hala golv, som inte resulterar i avlivningar, dessa kostnader har vi inte tagit med i beräkningen.
