Avsnitt 1: Gräs, grupp och galopp

Avsnitt 1 handlar om vad hästvälfärd är och hur viktig hästvälfärd är för hästen. Dessutom diskuteras om och hur man kan mäta hästens välfärd. Programledarna Frida Petters och Magdalena Åkerfeldt samtalar med Sofie Viksten Engfors, etolog och doktor inom hästvälfärd, och Petra Andersson, doktor i praktisk filosofi och som forskar om ridsport och hästvälfärd.

Syftet med den här podden är att ta upp ämnet hästvälfärd i verksamheter där man har många hästar, exempelvis större ridskolor eller företagande. Utgångspunkten i hela poddserien är att alla som håller hästar har gjort ställningstagandet att det är ok att använda hästar för de syften som vi använder hästar för idag. Vi utgår också ifrån att majoriteten av alla hästföretagare och hästägare brinner för hästarna och hela tiden strävar efter en god hästhållning och att uppnå en hög nivå av hästvälfärd, vilket är avgörande för ett hållbart hästföretagande.

Vad är hästvälfärd?

Hästvälfärd är ett stort ämne och det finns många olika modeller för att förklara vad hästvälfärd är. Men kort är hästvälfärd hästens upplevelse och reaktion på det som den blir utsatt för, både fysiskt och mentalt. En modell som är väldigt pedagogisk för att förklara vilka delar som ingår i begreppet hästvälfärd är de fem domänerna. De första fyra domänerna, utfodring/nutrition, fysisk miljö, fysisk hälsa och beteendeinteraktioner, ger upphov till en massa positiva och negativa upplevelser för hästen som sedan resulterar i hästens mentala välmående vilket är den femte domänen. Alla domäner interagerar med varandra, vilket innebär att om man har brister i en domän så påverkar det de andra domänerna också. Det är en av anledningarna till att det kan vara svårt att förstå vad som orsakar ett visst beteende hos hästen. Det finns många olika mätmetoder för att mäta de olika områdena kopplat till hästvälfärd för att kunna identifiera brister och förstå om hästarna mår bra.

De fem domänerna kan inte svara på om hästarna har det tillräckligt bra eller inte. Att mäta domänerna talar om för oss vilka områden i hästens liv som vi ska beakta och lyckas vi arbeta med alla de delarna täcker vi in mycket av det en häst möter under sitt liv. Men begreppet talar inte om var ribban går för en acceptabel nivå. Djurskyddslagstiftningen kan tala om vad som är en nedre gräns för vad som är acceptabelt, och att hästen blir sjuk kan också vara ett tydligt tecken på när det inte är god välfärd. Hästens mentala mående är dock mycket svårare att mäta och det är svårt att sätta en gräns för ett acceptabelt mentalt välmående.

Hästvälfärd som forskningsämne har fått mer fokus de senaste decennierna i och med att hästen har blivit ett rekreationsdjur i stället för en del av jordbruket och det militära. Inom forskningen pratar man om ”a life worth living”, alltså ett liv värt att leva. Vi har antagit att för att hästarna ska ha ett liv värt att leva krävs det att de får uppleva saker som är positiva för dem. Men vi vet ju inte alltid vad de tycker är positivt, men det är det vi strävar efter att förstå. Det är en ganska kort tid i historien som vi anser att djur kan uppleva positiva känslor. Det betyder att vi inte har konkreta tydliga sätt att avgöra hur ett djur mår. Vi kan se att ett djur mår dåligt, men frågan är om vi kan dra slutsatsen att djuret har det bra nog bara för att djuret inte har det direkt dåligt?

Vad är en rimlig nivå på hästvälfärd?

Hästen har ett stort behov av grupp, gräs och galopp. Gruppen ska hästen helst ha tillgång till dygnet runt, och då ha fysisk kontakt, inte bara se andra hästar. De ska kunna klia, leka och äta tillsammans med andra hästar, d.v.s. sådant som frilevande hästar naturligt gör med andra hästar. Hästen bör också ha möjlighet att äta stora delar av dygnet och att kunna röra sig fritt, och galoppera. Om man logiskt tänker på hur man kan tillgodose dessa behov, är det genom att låta hästen vara ute mycket och kunna ha social kontakt och kunna äta. Att hålla hästarna i ett lösdriftssystem är ett sätt att kunna uppfylla dessa behov, alternativt planera sitt stall så att det är lätt att ha hästen i hage stora delar av dygnet. Har man en verksamhet måste man också vara rationell och inkludera det ekonomiska perspektivet. Det blir därför en avvägning av flera aspekter så som personal, tid, planering, ekonomi, och hästarnas fysiska och mentala hälsa. En god hästvälförd innebär fördelar som att hästarna blir friskare och trevligare och säkrare att hantera.

Några myter

Myt: En häst skulle inte prestera om den inte mådde bra.

Sofies och Petras kommentarer: Falskt. Prestation är inget bra mått på hästvälfärd. Hästar kan prestera bra även om de mår dåligt både fysiskt och mentalt. Till och med prestationen ”vara snäll”, högaktuellt för många ridskoleponnyer, inte nödvändigtvis betyder att hästen mår bra. Hästen kan i själva verket vara för passiv, på ett sätt som inte uttrycker att den mår bra. Av etologer kallas tillståndet för inlärd hjälplöshet. När en häst utsätts för något stressigt, t.ex. att den pressas för hårt, kan den bli extrovert och visa utåt att den inte trivs (att den nafsar eller blir aggressiv) eller så blir den introvert och ”stänger av”. Det diskuteras mycket nu om hästar som tävlar på hög nivå, men inte mår bra, uppvisar det här introverta beteendet.

Myt: Det finns hästar som inte kan gå ihop med andra hästar.

Sofies och Petras kommentarer: Falskt. Många gånger rör det sig om hästar som inte är vana att gå med andra hästar. Det kan vara att de inte gått med andra hästar sedan de var föl. De har inte fått lära sig att socialisera med andra hästar. En sådan häst går att ha med andra hästar förutsatt att man vänjer in den med andra hästar som är tydliga med sitt kroppsspråk så att den får lära sig hur den ska bete sig. Problemet är att dessa typer av hästar ofta blir utåtagerande för att de blir rädda för andra hästar, så det ställer höga krav på oss när vi ska släppa ihop dem med andra. Det finns många positiva exempel på när man har löst det, även om det inte är helt enkelt.

Myt: En häst som vänder rumpan till eller hugger när en person går in i boxen markerar revir.

Sofies och Petras kommentarer: Falskt. Betesdjur skapar inte revir. Om en häst reagerar negativt när vi går in till den är det mer troligt att hästen känner sig trängd. Boxen är en liten yta och hästen kan inte komma undan. Jag som människa måste i en sådan här situation fundera på hur jag kommer på ett sätt som gör att hästen inte får den här upplevelsen.

Myt: Om man tränar hästen med godis som belöning blir hästen ”tiggig”.

Sofies och Petras kommentarer: Falskt. Proroblemet när vi tränar hästar är att vi ofta har för dålig tajming oavsett vilken träningsmetod vi använder. Vi är för långsamma att ge belöningen, vilket gör att vi belönar fel beteende. Om vi ger godis när hästen vänder huvudet och mulen mot oss belönar vi det beteendet. Om vi istället ger godisen när hästen står still och tittar rakt fram belönar vi rätt beteende. Tiggiga hästar är vårt eget fel. 

Behöver hästföretagare anpassa sitt arbetssätt utifrån samhällets sätt att se på hästhållningen idag?

Som hästföretagare bör man alltid vara lyhörd och reflektera över vad debatten handlar om och varför. Det är inte säkert att det vi gör idag är rätt och alltid kommer att anses vara det. Missförhållanden som framkommit inom ridsporten har väckt mycket starka reaktioner och det har lett till aktiva diskussioner. Förtroendet för ridsporten har fått sig en rejäl törn. ”Social license to operate” handlar om att få omvärldens acceptans för det vi gör inom sporten. Vi måste kunna visa att det vi gör är acceptabelt. Social licens är inte något som bara är kopplat till ridsporten, utan det gäller alla sporter och även inom många andra områden i samhället. 

När den sociala licensen blir ifrågasatt är det viktigt att visa transparens och att visa en vilja att ta tag i problemen och förändra. Det räcker heller inte att sporten granskar sig själv utan man behöver öppna upp för externa kritiska granskare och våga tänka i nya banor. Man behöver ompröva vedertagna skick och bruk, vilket är en djupgående förändrings- och läroprocess som många gånger också kan vara obekväm.

Slutligen, de faktorer som är mest relevanta för en god hästvälfärd är: grupp, gräs och galopp. Kan man tillgodose dessa behov har man kommit en bra bit på väg mot en hästhållning med hög hästvälfärd. 

På webbplatsen HästSverige finns bra information om vad hästvälfärd är och där kan du göra ett quiz för att testa dina kunskaper om hästvälfärd: Hästvälfärd - HästSverige (hastsverige.se)

Hästkunskapssajten har information om hästvälfärd och de fem domänerna: Hästvälfärd (sisuforlag.se)

Svenska ridsportförbundet skriver om hästvälfärd och där finns även en film om ridsport på hästens villkor.: Hästvälfärd | Svenska Ridsportförbundet

Här hittar du information om Sofie Viksten Engfors forskningsprojekt om hur man kan mäta hästvälfärd: Forskning: Protokoll för ökad välfärd - HästSverige (hastsverige.se)

Petra Andersson medverkar i en artikel om olika syn på vad som är bra hästvälfärd Olika syn på vad som är bra välfärd – Stiftelsen Hästforskning (hastforskning.se)

Svensk travsports utbildningsmaterial om hästvälfärd: hastvalfard_sida-for-sida.pdf (travsport.se)

Sofie Viksten Engfors avhandling med titeln Improving Horse Welfare through Assessment and Feedback: viksten-sm-160814.pdf (hastsverige.se)

Welfare assessment of horses: the AWIN approach Welfare assessment of horses: the AWIN approach | Animal Welfare | Cambridge Core

Equine on-farm welfare assessment: a review of animal-based indicators Equine on-farm welfare assessment: a review of animal-based indicators | Animal Welfare | Cambridge Core

Petra Andersson har genomfört en studie, ”Hästvälfärd, intressekonflikter och normativ etik”, som diskuterar och analyserar den aktuella debatten om hästvälfärd. Slutrapporten finns att hämta här: Forskningsprojekt – Stiftelsen Hästforskning (hastforskning.se)

En vetenskaplig review-artikel som sammanfattar state-of-the-art vad gäller forskningen inom indikatorer för hästvälfärd (publicerad 2020): Indicators of Horse Welfare: State-of-the-Art (mdpi.com)