Avsnitt 3: Smarta steg mot ortopedisk hälsa

Veckans avsnitt handlar om ortopedisk hälsa. Bland annat kommer vi prata om asymmetriska rörelsemönster och belastningar, och digitala hjälpmedel som kan hjälpa oss att upptäcka hälta. Programledarna Frida Petters och Magdalena Åkerfeldt samtalar med veterinärerna Marie Rhodin och Elin Hernlund, Sveriges lantbruksuniversitet, som forskar och undervisar inom ämnet anatomi och framför allt områdena ortopedi, klinisk biomekanik och rörelseapparaten på häst.

Är hältor ett stort problem utifrån ett välfärdsperspektiv? Hur utbrett är det?

Det är högt sannolikt att en häst blir halt någon gång under sin livstid. Vi vet från skadestatistik från försäkrade hästar att hältor är den största skadeproblematiken och det är den som kostar mest pengar. Vi vet från studier att det också är den problematik som ger upphov till flest ”sjukdagar”.

Åker man ut och mäter hästar i träning upptäcker man att det finns många hästar som rör sig asymmetriskt och många är i gränslandet till att vara halta. Medellivslängden för våra ridhästar är egentligen väldigt låg. Många hästar avlivas för tidigt trots att de skulle kunna fortsätta prestera på en hög nivå och största orsaken är ortopediska skador. Vi har en problematik i att vi inte kan hålla hästarna friska, så att de kan leva livet ut utan att ha ortopediska skador.

Hur vet man att hästen har en hälta?

Asymmetrin i rörelsemönstret kan vi mäta och vi kan också se den med ögonen så länge vi är tränade på vad vi ska titta på. Man ska inte tro att man ser hälta bara spontant, utan det är något som man behöver träna på. Det rörelsemönstret som vi kommer prata om idag när vi pratar om rörelseasymmetrier är en väldigt specifik del av rörelsemönstret när hästen i trav ”studsar” upp och ner. Man kan tänka att hästen är lite som en studsboll när den travar och studsar kroppen upp och ned när den landar på marken och sedan trycker sig uppåt igen för att ta sig framåt. Så när vi pratar om rörelseasymmetri idag så menar vi inte att hästen rör sig olika i t.ex. en öppna till höger och en till vänster, det vi kallar sidighet eller lateralitet. Det rörelsemönster vi pratar om är det rörelsemönster som vi biomekaniskt från forskningen vet är en bra spegelbild av vilka krafter som går upp genom hästens ben. Den vertikala rörelsen, alltså uppåt-nedåt studsen som hästen har i trav, speglar väldigt bra hur stora maxkrafter som går upp i benet. Ett vanligt tecken på en frambenshälta är att hästen nickar med huvudet och för bakbenen tittar vi ofta på bäckenets rörelse upp och ned.

Har en häst som har en rörelseasymmetri alltid ont?

Vi vet att när en häst blir halt så är det här en av de första sakerna som den försöker förändra, att få ett asymmetriskt rörelsemönster för att avlasta en viss struktur som den har smärta ifrån. Det är ett väldigt bra mått på när hästen är halt. När vi åker ut och mäter populationer av hästar i träning, så är det en väldigt stor andel som rör sig asymmetriskt, och vi vet inte om man kan vara asymmetrisk utan att det finns en smärtproblematik. Troligtvis är det så. Vi har gjort studier på föl, och visat att rörelseasymmetrier finns redan i tidig ålder, men vi har ingen bra metod att kunna utesluta smärta hos en häst. Vi har ingen möjlighet att testa huruvida asymmetrin är smärtutlöst eller inte.

För en veterinär blir det ofta att tillsammans med djurägaren, tränaren eller den som har en ridskola försöka förstå om hästen har ett beteende som gör att vi kan misstänka smärta. Det är inte så lätt för hästen kan ha beteenden som visar missnöje av en massa andra anledningar än att de har ont. Sen har vi förstås vår kliniska undersökning, där vi känner med fingrarna över hästens kropp, på muskulatur, leder, senor och ligament, och vi kan också göra en hältutredning där vi springer med hästen, tittar på den när den rids och lägger bedövningar på hästens ben för att ta bort känseln från olika delar och se om rörelsemönstret förändras. Vi kan också ta röntgenbilder, ultraljud o.s.v. för att bli klokare. Men trots alla dessa metoder är det ett jättesvårt uppdrag.

Kan man se på en häst om den har ont?

Hästar är bytesdjur, så de har en förmåga att dölja att de har ont. Visar de tydligt att de är skadade ökar risken att de blir tagna av ett rovdjur. Det finns till och med studier som visar att även en människa kan göra att hästen döljer sin smärta. Har man en övervakningskamera så kan man plötsligt se betydligt fler smärtbeteenden än om hästen observeras av en person. Man tror att ansiktsmimiken används för att kommunicera inom flocken för att visa olika känslostatus, som kanske inte rovdjuren har lika lätt att upptäcka. Det här är dock också mer komplext än vad man trodde från början, så det är inte ett statiskt ”pain face” som hästen visar hela tiden utan det är en stor kombination av olika ansiktsrörelser som visar olika känslotillstånd.

Något som är väldigt spännande är svårigheten att skilja på olika typer av känslouttryck, till exempel stress jämfört med smärta, och man förstår ju att dessa känslor är nära kopplade för känner man smärta så känner man sannolikt en stor stress, särskilt om man är ett bytesdjur. Vi vet också att hästar som inte har ont också i ögonblick visar det vi traditionellt skulle tycka är ett ”pain face”. Man måste vara ödmjuk när man utvärderar det här och förstå att det finns en dynamik över tid, en enstaka bild räcker inte utan det handlar även om interaktionen med miljön och människor och också att ansiktsuttrycken faktiskt förändras och visas i olika hög grad.

Vad kan man som hästägare eller ansvarig för en hästverksamhet titta efter för tecken på att en häst har ont eller har en asymmetri eller hälta?

Det första som man kan märka i en verksamhet är att hästen inte fungerar, men hästar är olka tåliga så det kan faktiskt vara så att den häst som fungerar väldigt bra är en häst med risk för framförallt hälta. I en ridskoleverksamhet finns det risk att man överanvänder hästar som har ett mjukt psyke eller som är robusta i psyket. Vi som arbetar med smärta kopplat till hälta skulle ju vilja uppmuntra folk som har en hästverksamhet att man har en regelbunden kontroll av rörelsemönstret. För att göra det det kan man ta teknik till hjälp eller en veterinär. Men det blir en kombination av att titta på beteendet och rörelsemönstret hos hästen. Rörelsemönstret är en väldigt tidig indikator på att hästarna har problem.

Finns det digitala hjälpmedel som man som hästföretagare kan använda sig av?

Det första man gjorde när man ville mäta hältor var att använda höghastighetskameror. Det var Jens och Peder Fredricsons pappa Ingvar Fredricson, som var veterinär, som för första gången använde höghastighetskameror och också lät hästar springa på en rullmatta för första gången för att se hur en halt häst ser ut. De kom dock aldrig hela vägen med att lösa gåtan om vad det är man ska mäta eller titta på. Det kom först senare.

I och med utvecklingen av tröghetssensorer, som man kan fästa på hästen, började man kunna mäta rörelsemönstret. Den vertikala rörelsen, upp och ned, och asymmetrier i den visade sig vara ett väldigt bra mått på hälta. En tröghetssensor är en liten sensor som innehåller en accelerometer, gyrometer, som kan mäta hur den här sensorn roterar och hur den accelererar upp och ned. Det finns också höghastighetkamerasystem där man i en kalibrerad mätvolym kan springa med hästen. Ett sådant system använder vi på djursjukhuset UDS när vi gör hältutredningar. Systemen med höghastighetskameror har varit stationära och har inte varit möjliga att flytta på ett enkelt sätt, men med hjälp av tröghetssensorerna har vi möjlighet att mäta ute i fält. Det kräver dock en investering i utrustningen och någon som åker ut och mäter hästarna, och har inte varit så praktisk för enskilda djurägare att använda.

Med dagens teknikutveckling har man kommit väldigt långt med AI (artificial intelligence) för att analysera bilder. Idag kan man med hjälp av datorseende analysera rörelsemönstret från en häst som har filmats med en videokamera. Det öppnar enorma möjligheter att kunna använda enkel teknik, som en mobiltelefon med en kamera i, för att filma sin häst och utifrån filmen kunna göra den här rörelseanalysen. Elin har som först i världen utvecklat ett hjälpmedel för att kunna göra rörelseanalyser och se om hästen är halt med hjälp av en vanlig mobiltelefon.

Hur kan hästföretagare i praktiken hålla koll på sina hästars ortopediska hälsa?

Med den här teknikutvecklingen kommer det vara möjligt för hästägare att själva filma sina hästar. I dagsläget kan man med en mobilapplikation filma sin häst och den är kopplad till veterinären som kan få rörelseanalysen och besluta hur man går vidare.

Det vi ser med hästar som har låggradiga asymmetrier där vi inte vet om det är smärtutlöst eller inte, så ger det här en fantastisk möjlighet att se vad som händer med hästarna om vi ökar på belastningen och ökar träning. Är det så att hästen blir bättre i sitt rörelsemönster, kanske den bara behövde stärka sig för att fungera bra, eller är det så att belastningen faktiskt gör att hästen blir mer asymmetrisk eller halt. Att följa en individ över tid ger enormt mycket mer information och framför allt att försöka förstå hur träningen påverkar en individ. Om vi ser att en låggradig asymmetri sticker iväg när hästen tränar mer och den blir mer tydligt asymmetrisk när man ökar belastningen, ska hästen definitivt tas ur en verksamhet och få en veterinärundersökning. Om en låggradig asymmetri å andra sidan inte förändras vid mer träning kan man känna sig tryggare med det.

Hur tänker ni kring det att hästen ska ha tillgång till grupp, gräs och galopp för att må bra i relation till ortopediska skaderisker?

Om man är i en rehabilitering, så är det en stor svårighet som vi lämnar mycket till hästägarna att lösa själva. Kirurgerna vill ju att det inte ska vara någon rörelse för att såret inte kommer att läka, det är det medicinska perspektivet. Hur gör vi det så att inte hästen blir helt kollrig i huvudet? Vi pratar inom medicin om något vi kallar ”complience”, alltså kan patienten gå hem och göra det man ordinerar. Med hästar är vilan det svåraste, vissa hästar tål inte den och hur löser vi det? Jag har haft min gamla hingst, som har varit halt, i en liten rehabruta i gräshagen där de andra hästarna går så att han fortfarande kan ha fysisk kontakt och umgås med de andra hästarna över staketet. Man får också fundera kring utfodringen, för att minska kolikrisken. Vi veterinärer måste ta ansvar för att ha en bra kommunikation med den som bedriver hästverksamheten för att gemensamt prata om lösningar, t.ex. kreativ stängsling.

Att förebygga skada är ett jättestort område som vi önskar att vi visste mer om. Det är inte riskfritt att släppa ihop hästar även om man önskar sina hästar det bästa hästlivet. Hästar har sina sociala instinkter, men måste ha mycket respekt för vad hästarna har lärt sig socialt om de inte är vana att gå i flock. Hur får man till övergången för en häst som har gått i en liten ruta själv och aldrig har gått med andra hästar till att bli välfungerande sociala individer? Man ska inte tro att det är riskfritt att släppa ihop hästar. En risk är det akuta traumat som händer när hästar går i en flock, där det finns mycket att göra med hantering av hästflöden, hästinteraktioner, ont om resurser i hörnor som man vill undvika. Sen är det den långsiktiga risken av att hästen mentalt inte har ett tillräckligt gott liv om den ska gå i en egen liten ruta på grund av risken att bli sparkad av någon annan, eller att den heller inte får en tillräckligt stor mängd naturlig rörelse som vi absolut tror är viktigt för deras långsiktiga hälsa.

Några myter

Myt: Det är lätt för en veterinär att se om hästen är halt och på vilket ben hästen är halt.

Elins och Maries kommentarer: Falskt. Även en veterinär har svårt att se hälta och det är en svår uppgift. Sen beror det så klart på hur halt hästen är. Om hästen är kraftigt halt på ett framben är det tydligt och både oerfarna och erfarna veterinärer kan se vilket ben hältan kommer från. Men vid måttliga och låggradiga hältor och framför allt om de kommer från bakbenen, är det en jättesvår uppgift även för erfarna veterinärer. Det man vet är att vårt synsinne inte är gjort för att se detaljer i rörelsemönstret när en häst travar för det går lite för fort. I slowmotion är det betydligt lättare att se vad som händer. Vi vet att en bakbenshalt häst kan börja nicka med huvudet så att den ser precis ut som en frambenshalt häst.

Myt: Hästar presterar inte om de har ont.

Elins och Maries kommentarer: Falskt. Tyvärr är det så att en del hästar är lite för snälla för sitt eget bästa. Vi har tränat dem att de ska göra som vi vill, en del kanske är rädda att inte göra som de förväntas göra, och en del är snälla och vill vara till lags. Vi ser att många hästar kan ha betydande hältor, men fortsätter att prestera även om de kanske inte når elitnivå. Men vi har sett att t.ex. travhästar kan ha betydandehältor och ändå prestera i lopp och vinna lopp. En studie där vi mätt rörelsemönstret på elitpresterande hästar visade att ca 70% av hästarna rörde sig asymmetriskt och en del hade så kraftiga asymmetrier att det inte var en tvekan om att de var halta. Men ryttaren uppfattade inte att hästen har ont och hästarna presterade bra i träningen.

Myt: Hästar har ett smärtminne och fortsätter halta även om de inte har ont.

Elins och Maries kommentarer: Delvis vet vi att det inte stämmer. Vi vet att om man lägger en bedövning vid en hältutredning, så är det möjigt att få bort en kronisk hälta, d.v.s. en hälta som funnits under lång tid. Så är det inte riktigt på människor. Människor styr sina rörelser mer från storhjärnan, medan hästar är lite mer ”automatiskt” styrda (lillhjärnan och ryggmärgen), de har en autopilot när de springer. Hästar som varit halta väldigt länge kan få muskelatrofi, d.v.s. en förminskning av muskulaturen för att de inte använder benet, och det kan vi inte laga. Men just den rörelsen som vi mäter för att mäta hälta är en grundläggande mekanik och när hästen inte känner smärtsignalen längre brukar den momentant återgå till att få en normal belastning. Så det går inte att överföra hur det fungerar på människor direkt på hästar för att vi styr vårt rörelsesystem på helt annorlunda sätt.

Hästar är väldigt duktiga på att spegla rörelsemönster. Däremot har vi inge belägg eller tydliga observationer på att en häst börjar halta för att en annan häst haltar. Ibland kan vi skoja om att en häst ser halt ut för att den inte vill bli riden, sen två sekunder senare sprang den iväg och såg inte alls halt ut. Jag tror inte att de gör det, men det saknas vetenskapliga belägg. Däremot speglar de rörelsemönster. Alla sociala djur har spegelneuron i hjärnan, som ska spegla den en annan flockindivid känner. Så ser man någon gjort illa sig, så får man ett ansiktsuttryck som speglar smärta själv, och det gäller till viss del även rörelsemönstret. Jag tror dock inte att de speglar hälta.

Hur ska man träna en häst för att den inte ska skada sig?

Det är en bra fråga som vi önskar att vi hade alla svar på, men vi vet väldigt lite om det. Det man kan se är att det är svårt att träna en häst. Hur kommunicerar men med en häst för att få den att vilja göra det vi vill att den ska göra? Dels måste man få hästen motiverad, dels måste hästen förstå vad vi menar. Tanken att man hoppar upp på en häst och med teckenspråk ska få den att utföra en massa olika saker är ju extremt svår. Det är samma typ av kommunikation som behövs med en häst som om man ska träna en hund.

Om inlärningen är tillräckligt effektiv i den träningen man gör, om hästen förstår sin uppgift tydligt, då är det mycket lättare att bestämma sig för den volym av träning man belastar hästen med. Om inlärningen är effektiv an vi bestämma oss för vilket underlag vi ska träna häasten på för att hästen ska få rätt belastning för att t.ex. stärka sitt skelett. Vi skämtar exempelvis om de här eviga volterna man ofta rider som dressyrryttare. Om jag är effektiv i inlärningen kan jag välja att lägga delar av träningen på annat, som att träna balans och koordination, t.ex. att rida hästen i en skogsmark med ett mer varierande underlag. Träningen kan riktas mot ett visst syfte i lagom proportioner, utan att behöva ha så mycket repetition, t.ex. att variera underlaget man tränar på, balansutmaningar, muskelutmaningar och utmaningar för det respiratoriska systemet (luftvägar och hjärta).

Med vilken intensitet ska man träna hästen och behöver den vila?

Hästarna är atletiska djur och det är vår största användning utav dem. Vi vet från humanatleter att det spelar stor roll hur mycket intensitet man tränar på och hur mycket planerad vila man lägger in i ett träningsprogram. Där vet man ganska mycket om olika sporter, t.ex. exakt hur mycket man ska träna, tekniken, fördelningen högintensiv och lågintensiv träning, beroende på vilken uppgift du ska utföra som atlet. På hästar vet vi mycket mindre om det. Det finns en del studier på galopphästar där man tittar på att det finns en koppling mellan risk för skada och prestation, när man tittar på hur mycket snabbjobb de gör i förhållande till mer lågintensivt jobb. Vi vet från en stdie på svenska ridskolehästar att det spelar roll hur lång sommarvila de får och hur utbildad personalen är som har hand om en ridskola. Så det finns en massa faktorer som påverkar hälsan på lång sikt och som har med träning och vila att göra, men vi vet fortfarande extremt lite.

I studien där man tittade på ridskolehästars hälsa utifrån hälteperspektivet, tittade man på försäkringsuttag och delade upp ridskolorna i två grupper: de som hade ett högt försäkringsuttag för hälta och de som hade ett lågt försäkringsuttag för hälta. Där kunde man se att en längre sommarvila för hästarna var kopplat till gruppen som hade ett lågt försäkringsuttag. Vi har följt hopphästar som tränar på högre nivå i olika länder och tittat på hur mycket de tränar, vilken typ av träning de får, vilket underlag de har arbetat på och där var den största hälsobringande faktorn var framför allt variationen i träning. Variationen i sig var en skyddande faktor för att de inte skulle bli halta.

Är det sammanhängande vila som är viktigt för hästen?

Vi vet väldigt lite om det. Vi har en forskare på Flyinge som ska titta på effekten av sommarvila av olika längd på Flyinges och Strömsholms hästar. Vi vet väldigt lite om hur man ska lägga viloperioderna och det finns biomekaniska aspekter på det, alltså hur belastas kroppen, men också vad hästen behöver mentalt och det är ju lika viktigt att de ska vara motiverade atleter och vilja göra jobbet vi ber dem om.

Man kan också inspirera hästarna att röra sig själva i hagen på olika sätt, vilket det finns studier som tittat på.

Är skaderiskerna olika för olika discipliner?

Det finns en del spontana uppfattningar om det, men sanningen är att vi har för lite data för att kunna svara på det. Försäkringsbolagen har en viss statistik, men där är det vissa discipliner som har mycket färre försäkringar än andra, t.ex. travsportens hästar är mindre försäkrade än ridhästarna, så man får en skev bild. Vi vet att både hobbyhästar och högpresterande hästar blir halta, men vilken typ av skador man får inom en viss disciplin saknas vetenskapliga studier om. Vi skulle behöva veta mycket mer om det för att gemensamt kraftsamla om att göra rätt åtgärder för rätt grupper utav hästar.

Har ni några handfasta tips eller råd till hästföretagare för att förbättra hästvälfärden när det kommer till fysisk träning och risken för ortopediska skador?

Jag tror det är bra att man har en rutin där man regelbundet går igenom hästarna och tittar på dem. Springa med dem förhand, kanske longera dem i båda varven för att se om hästen är halt. Där kan man träna upp sin förmåga att se hälta om man inte har tillgång till något tekniskt hjälpmedel. Vi har gjort ett utbildningsmaterial på HästSverige där man kan gå in och titta på hur man kan se om hästen är halt, man får träna på filmer på halta hästar och se om man kan gissa vilket ben hästen är halt ifrån. Man kan också filma hästarna och titta på dem i slowmotion för att se hältan lite tydligare. Det finns ett quiz också. Träning ger färdighet och slowmotion hjälper ögat jättemycket.

Det är också bra att ha med sig att det inte alltid är den som ”skriker högst” i en verksamhet, alltså som visar motstånd vid träning, som är i störst risk för hälta. Det kan vara en häst som fungerar till synes bra i verksamheten som egentligen i det tysta har problem i rörelsesystemet. Sen ska man såklart fånga upp de hästar som inte trivs också, men det är två helt olika åtgärder för en häst som inte trivs bra mentalt i en verksamhet eller en häst som går runt med en hälta.

På webbplatsen HästSverige finns en utbildning och quiz om att lära sig mer om hältor och hur man kan bedöma om en häst är halt: Quiz och utbildning om hälta hos häst - HästSverige Utbildning (hastsverige.se)

Här finns en artikel som berättar mer om forskningen kring veterinärers förmåga att bedöma hältor: Forskning: Svårt att bedöma vilket hästens halta ben är - även för veterinärer - HästSverige (hastsverige.se)

Du kan också hitta mer information om hältor på Hästkunskapssajten: Hältor (sisuforlag.se)

Här finns en kortfattad information om hältutredningar och även en film om hältutredningar: Hältutredning - hur och varför? - SIHS (horseshow.se)

Information om forskning på hälta hos islandshästen: Forskning: Hälta hos islandshästen döljs i tölt - HästSverige (hastsverige.se)

Här finns lite kort information om Pia Haubro Andersen och Johan Lundblad forskning om ansiktsuttryck hos stressade hästar och hästar i smärta: Ansiktsuttryck hos stressade hästar | Externwebben (slu.se) och Hästar i Smärta (Horses in Pain, HiP) | Externwebben (slu.se)

Länk till mer information om SLU:s forskning om ortopedisk hälsa: För ett långt djurliv | Externwebben (slu.se)

Marie Rhodins doktorsavhandling om hur hästens huvud- och halsposition påverkar rörelsemönstret: A Biomechanical Analysis of Relationship Between the Head and Neck Position, Vertebral Column and Limbs in the Horse at Walk and Trot (2008): Microsoft Word - AVMALL-E Kappan 080124.doc (slu.se)

Katarina Asks doktorsavhandling om beteenden och ansiktsuttryck hos halta hästar: The Look of Lameness - Behaviors and facial expressions associated with orthopedic pain in horses (2022): ask-k-20221220.pdf (slu.se)

Elin Hernlunds doktorsavhandling om hur hopphästar interagerar med banunderlag: Sport Surfaces in Show Jumping (2016): Microsoft Word - Kappa_utkast10_provtryckt.docm (slu.se)

Johan Lundblads doktorsavhandling om hur hästars ansiktsuttryck kan användas som ett verktyg för att upptäcka smärta och stress:  lundblad-j-20240502.pdf (slu.se)

Vetenskaplig artikel om rörelseasymmetrier: Rhodin, M., Egenvall, A., Haubro Andersen, P., Pfau, T. (2017) Head and pelvic movement asymmetries at trot in riding horses in training and perceived as free from lameness by the owner. PLoS ONE 12(4): e0176253. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0176253

Vetenskaplig artikel om veterinärer förmåga att bedöma hälta: Hammarberg, M., Egenvall, A., Pfau, T., Rhodin, M. 2016. Rater agreement of visual lameness assessment in horses during lungeing. Equine Veterinary Journal 48, 78–82. Rater agreement of visual lameness assessment in horses during lungeing - Hammarberg - 2016 - Equine Veterinary Journal - Wiley Online Library

Vetenskaplig artikel om ortopedisk hälsa hos ridskolehästar: Egenvall, A., Lönnell, C., Johnston, C., Roepstorff, L. 2010. Orthopaedic health status of horses from 8 riding schools - a pilot study. Acta Veterinaria Scandinavica, 52, Article number: 50. Orthopaedic health status of horses from 8 riding schools - a pilot study | Acta Veterinaria Scandinavica | Full Text (biomedcentral.com)

Vetanskaplig artikel om vilka faktorer som har betydelse för den ortopediska hälsan hos ridskolehästar: Lönnell, C., Roepstorff, L., Egenvall, A. 2012. Variation in equine management factors between riding schools with high vs. low insurance claims for orthopaedic injury: A field study. The Veterinary Journal, 193(1), 109-113. Variation in equine management factors between riding schools with high vs. low insurance claims for orthopaedic injury: A field study - ScienceDirect

Vetenskaplig artikel om högpresterande hästar. Egenvall et al. 2013. Days-lost to training and competition in relation to workload in 263 elite show-jumping horses in four European countries. Preventive Veterinary Medicine 112(3-4). (PDF) Days-lost to training and competition in relation to workload in 263 elite show-jumping horses in four European countries (researchgate.net)

Vetenskaplig artikel om högpresterande hopphästar och koppling mellan träning och skötsel och hästens hälsa: Egenvall et al. 2013. Days-lost to training and competition in relation to workload in 263 elite show-jumping horses in four European countries. Preventive Veterinary Medicine 112(3-4). (PDF) Days-lost to training and competition in relation to workload in 263 elite show-jumping horses in four European countries (researchgate.net)