Avsnitt 7: Stallet - för oss eller hästen?

Veckans avsnitt handlar om stallet och stallets utformning. Vad är ett bra stall för hästarna och de som arbetar där? Vad ska man tänka på när man planerar eller förbättrar sitt stall? Programledarna Frida Petters och Magdalena Åkerfeldt samtalar med Karin Morgan, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och chef för forskning och utveckling vid Ridskolan Strömsholm och Flyinge.

Berätta om något aktuellt som ni arbetar med inom hästvälfärd?

Riksanläggningarna är resurs- och kompetenscenter för hästnäringen och jobbar med hästvälfärd som en viktig fråga. Linda Kjellberg har doktorerat inom ämnet aktiv grupphästhållning, om beteende och välfärd i de här systemen. Hippologstudenterna gör examensarbeten inom området, bland annat fortsätter vi att filma hästar i ligghallar för att se hur stora ligghallar de behöver ha och vad de gör i ligghallarna och vi har också ett par studenter som tar fram ett hästvälfärdsprotokoll för tävlings- och utbildningsstall. Personalen på Flyinge och Strömsholm gör hästvälfärdsprotokollen på våra hästar och vår anläggning för att vi ska lära oss mer.

Hästvälfärdsprotokoll innebär att man tittar på och följer upp hästarnas hull, muskulatur, stallet t.ex. storlek på boxar, belysning, strö, fodertilldelning osv. Det handlar både om hur hästarna är och mår och hur vi kan ta hand om dem på bästa sätt. Det finns några olika varianter av välfärdsprotokoll i andra länder och vi har tittat på dem och anpassat för svenska förhållanden. Meningen är att vem som helst ska kunna använda sig av dessa protokoll.

I travet finns ett liknande protokoll, Travarhälsan. De är ute och tittar på sina anläggningar och man kan få råd och vägledning. De är föregångare och vi i ridsporten har verkligen något att ta efter.

Vad är ett bra stall?

Ett bra stall tillgodoser hästarnas behov. Det kan vara på olika sätt beroende på förutsättningarna, t.ex. vilka byggnader du har och vilka hagar. Hästen är ett flock- och flyktdjur, utvecklat för att leva på stäppen och söka föda 16-18 timmar per dygn. När de lever på stäppen måste de kunna se långt, så de har ett synbehov, och man bör därför inte stänga in dem för mycket. De behöver vara med sin flock och ha social kontakt. De behöver kunna röra sig mycket över dygnet, så man behöver tillgodose deras rörelsebehov. Hästarna är atleter, de ska prestera och vi ska kunna rida på dem, de ska kunna springa fort framför en vagn eller vad vi begär utav dem. Det påverkar deras andning mycket, så de är beroende av frisk luft. De behöver också få ljus, för ljuset reglerar pälsansättning och styr brunst. Med ljusprogram kan man till och med förkorta dräktighetstiden och få stona att föla lite tidigare. Man behöver också tillgodose hästarnas vilobehov varje dag, att de kan få ligga ned. De behöver ha stöd för huvudet när de ligger ner för att få sin REM-sömn, d.v.s. den djupare sömnen.

Behöver vi ha hästarna i ett stall?

Stallet kom till för att man behövde ha hästen nära sig. Först var ju hästen ett bytesdjur, om vi går väldigt långt tillbaka i tiden. Men människan började med jordbruk kunde vi tämja hästen och använda den som sin arbetskamrat. Då behövde man ha hästen nära och då kom man att hålla hästen i stall. Man använde lantbruksbyggnader som stall, men sen kommer det nya system med grupphästhållning och lösdrift. Det är inte bara att släppa ut hästarna vind för våg utan även en lösdrift kräver ganska mycket. En stallanläggning kan se ut på många olika sätt.

Vad finns det för olika stallar?

80 % av alla hästar idag står på box, och 20 % står i någon typ av grupphästhållning. Vi bygger ofta om gamla byggnader och då passar boxstallet bra. Man vill också kunna ha tillsyn på varje individ, och jag tror att det styr mycket varför man vill ha hästarna i box. Är man ovan och inte kan så mycket, är det lättare att se sin häst varje dag om den står i box. Man kan få ett jämnare klimat i stallet, men det kräver också att man har någon typ av ventilation i stallet vilket kan vara dyrt och svårt med styrningen av ventilationen. Det kan också bli ett jämnare klimat för skötaren som ska vara där inne, ofta är det ju anpassat för människan på det sättet. På vintern är det lättare med vattentilldelningen, att man kan ha vattenkoppar och att vattnet inte fryser. Det är många av de fördelar som man ser med boxstall. Men man behöver ha goda rutiner för rengöring och utfodring när man håller hästarna inne och det är mer arbetskrävande med in- och utsläpp, sätta på och ta av täcken etc.

I en grupphästhållning är hästarna ute, men du behöver kanske leda in dem i ett skötselhus när du ska rida och sedan gå ut igen. Det är lätt att mekanisera fodertilldelningen, de tunga arbetsmomenten. De går i en ligghall och de kan välja själva vilka kompisar de vill vara med i sin flock och bilda subgrupper. De har ett väldigt gott socialt samspel. Det sparar tid och arbetsmoment för mockning och utfodring. Vi har sett i studier att det tar knappt 10 min/häst och dag om de går i en grupphästhållning, men det tar 30 minuter/häst och dag att ha dem på box. Så driver du en större anläggning så tjänar du jättemycket pengar på det. Det som räknats in i den tiden är fodring, strö, utgödsling och moment som du har en gång i månaden och varje år. Det är mycket mer passning att ha hästarna på box. Du kan sätta fram en stor höbal till hästar som har en grovfoderautomat, och sen behöver du bara göra det ett par gånger i veckan. I boxstall måste du gå till hästarna och ge mat fyra gånger per dygn och det kräver mycket mer passning. Det här med på och av med täcken och att leda hästarna in och ut till hagen tar också mycket längre tid. 

Man är orolig för att hästarna ska bli förvildade och att det ska vara farligt att gå in i flocken, att det är en massa extra hantering när hästarna gå i flock

Kan vi visa att man kan sköta hästarna på ett säkert sätt i systemen för grupphållning och att vi kan visa på fördelarna så kommer dessa system att slå igenom mer och mer. Men det krävs att du är en hästföretagare eller hästägare som är van vid hästar och har ett gott hästöga. Du måste kunna se om en häst i flocken avviker i sitt beteende och det krävs kunskap och erfarenhet för det.

Hästägare eller hästföretagare som ansvarar för andras hästar kan känna en viss oro för att det kan innebära en högra skaderisk att ha många hästar ihop. Vad säger du om det?

Det är en större risk precis vid omgruppering, när man släpper ihop en större grupp. Därför bör man göra en omgruppering i samband med sommarbetet innan de går in i sitt inhysningssystem. Vi har sett att vi har fler skador när vi släpper ihop en grupp och sen går det ner efter några månader till samma nivå som om du skulle ha dem i box och gå ute i små hagar på dagen. Så med en stabil flock är det inte högre skaderisk.

Sen måste de också ha tillräckligt mer yta. Då har man sett i studier att om man har en yta på ca 300 kvadratmeter per häst får man nästan inga aggressionsnivåer. Det ligger en brytpunkt på 150 kvadratmeter per häst, så har du 100 kvadratmeter per häst så blir det för liten yta. Hästar som är lägre i rang måste ha någonstans att gå undan. Det får inte bli för trånga hörn eller trångt utrymme vid utfodringsautomaten. 

Det är inte så stor skillnad på ytkraven om du har grupphästhållning eller box. Det blir samma yta som om du skulle ha en rasthage att släppa dem i. Om man har mindre tillgång på mark, som i tätortsnära områden, så skulle ett sånt här system med hårdgjord yta och hästarna i en grupphästhållning med utfodringsautomater bli bättre för hästarna. Har du grovfoderstationer och en kraftfoderstation går hästarna mellan olika aktiviteter och rör sig varje dag, så deras rörelsebehov blir automatiskt tillgodosett. När vi följde upp skador på våra skolhästar så var det en lägre andel med träningsrelaterade skador (t.ex. ledinflammation) på hästarna som gick i grupphästhållning . Det var inga koliker på hästarna i grupphästhållning. Men du får andra interaktionsskador som t.ex. en spark, eller bitskador.

Har du några praktiska råd till hästföretagare hur de ska tänka när det kommer till hästarnas termiska komfort?

Häst och människa är väldigt lika men ändå olika. Vi är ju båda djur som svettas, vi är jämnvarma djur, så vi strävar efter att ha en och samma kroppstemperatur. Mellan 37,2 och 38,2 grader för hästen. Men hästen ska kunna tåla väldigt stora fluktuationer i temperatur, så de har en komfortzon som sträcker sig över 20-25 grader. Det kan vara från -5 upp till 20 grader som är lagom för en häst. Så man behöver inte tänka att man en dag ska ha ett täcke som är 150 g och nästa ett på 300 g, utan hästen kan reglera det väldigt bra och bättre än oss människor. Sen är det viktigt att hästen får tillräckligt med grovfoder, så att den kan få tillräckligt med överskottsvärme så att den kan avge värme till omgivningen och hålla sin temperatur konstant. Hästen balanserar hur mycket värme som den producerar, som är spillvärme från fodret, och hur mycket den avger för att hålla kroppstemperaturen.

Jag brukar säga att man ska försöka hålla hästen torr när det är kallt för att då förlorar den inte så mycket fukt. Man ska tänka på att hästen ska ha lä eller att man lägger på ett täcke eller att den kan gå in i en ligghall. Sen behöver de ha ett strömaterial att ligga på, så de inte förlorar värme ner till marken. Sen kan man tänka sig små ledningsförluster också, när de står upp, men hovarna är ju så små i förhållande till resten av kroppen. Sen är det viktigt med skugga och skydd för insekter. På vintern behöver de kunna gå under ett tak för att minska utstrålningen till himlen när det är väldigt kallt.

Det har gjort ett fascinerande försök i Norge där hästar fick lära sig via klickerträning att trycka på en symbol om de ville ha täcke eller inte täcke på sig. Om det var mycket regn, om det blåste mycket eller om det var under -10 grader så tryckte de på symbolen att de ville ha täcke. Var det ingen nederbörd, soligt och 15-20 grader, då ville de inte ha täcke. Så vi kan lära dem att prata med oss så de kan välja själva.

Den normala nedre kritiska temperaturen för ridhästar ligger någonstans runt noll grader plus minus fem till tio grader. Blir det under -10 grader så behöver vi ge dem ett par kilo extra grovfoder varje dag. Det bör en hästhållare tänka på. 

Några myter

Myt: Hästar på lösdrift blir förvildade och osociala.

Karins kommentarer: Det är en vanlig myt, t.ex. man vågar inte ha unghästar på lösdrift för det kan vara farligt. Men det är absolut inte så. Hästarna blir lättare att rida in och de blir lugnare för att de har lekt av sig med sina kamrater. Vi gjorde ett försök där vi hade unga hästar på lösdriftmed fri tillgång på grovfoder, när de var 2,5 år och vi skulle rida in dem och visa dem på 3-årstest sen. En av de hästarna är Markan Cosmopolit, som Jens Fredricson tävlat i EM och världscupen. Vi hade ett väldigt bra resultat. Hade jag en egen unghäst så skulle jag ha den på lösdrift.

Myt: Hästar på lösdrift blir tröga och sämre att rida.

Karins kommentarer: Jag tror att de blir bättre att rida. Vår erfarenhet är att skolhästarna fungerar lika bra om de går på grupphållning eller inhyses i boxstall. Hästar som har stått på box och kommer ut är ofta lite stallmodiga och far omkring. Det kanske tar 20 min för dem att fokusera på sin uppgift. Hästar som gått på lösdrift är lugna och kan fokusera på sitt jobb redan från början. Hästarna ska ju ridas till att bli gymnastiserade och kunna klara av sitt arbete och inte bara stå inne, matas, bli pigga och fara omkring.

Myt: Häststallar ska vara kalla och dragiga.

Karins kommentarer: Nej, det ska de inte vara. Det ska dock vara god luftväxling, d.v.s. att vi får in frisk luft och tar ut den använda luften. Drag räknas vintertid som lufthastigheter över 0,2 m/s, vilket är väldigt liten lufthastighet. På sommarn är det 0,5 m/s, eftersom det är varmare då. Så det kan få vara kallt i stallet om du fodrar efter det, men det ska helst inte dra på hästarna. Är det kallt får man ge mer grovfoder. 

Myt: Det kan vara negativt att automatisera utfodringen eller utgödslingen för att man får mindre tid i stallet och inte ser varje häst individuellt och kan missa t.ex. hälsoproblem.

Karins kommentarer: Man ska aldrig fuska med daglig tillsyn och visitering av hästarna. När man har ett mekaniserat utfodringssystem får alla hästar foder samtidigt och sen kan man gå genom stallet och se att alla äter, att de mår bra. Istället för att lägga tid på det tunga rutinarbetet så kan du lägga tid på att titta på hästarna och lägga tid på skötsel. Genom att avlasta tunga arbetsmoment kan vi få en längre hållbarhet i yrket.

Vi har en mekaniserad utgödsling och den sparar halva tiden per box och dag på mockningen och det blir inte skräp i gången så du sparar också arbetsmoment som sopning och krattning av gången.

Vilken annan typ av mekanisering kan man ha i stall eller i sin verksamhetför att förbättra hästvälfärden eller arbetsvillkoren? 

Vi kan titta mycket på lantbruket, vad som finns där, vilka maskiner och vad som går att anpassa för hästnäringen. Jag brukar skämtsamt säga att den största innovationen de senaste hundra åren är att skottkärran numera har två hjul istället för ett. Som hästägare är det väldigt mycket roligare att köpa ett nytt täcke, ett nytt schabrak eller någon glansspray än att satsa på att vi ska förbättra och göra det lättare för oss i stallet. 

I grupphästhållningen, om man inte har de individuella automaterna, finns det också rullgardiner till en stor höhäck. Då kan alla hästarna äta samtidigt och man styr flockens ättid. Det som är viktigt att tänka på då är att man har tillräckligt med ätutrymme. Det behövs tre ätplatser (80 cm *3) per häst.

Man kan ha de stora mixervagnarna om man har större besättningar. Då kör man runt och lägger ut en giva till varje box. Det kan också vara rälshängda vagnar. Jag såg rälshängda fodervagnar 1970 när jag började rida. Då hade man på ridskolan foderbord och rälshängda vagnar. Det var en gammal mekaniserad lantbruksbyggnad och det tyckte jag var helt suveränt. 

An kan ha olika stora vågvagnar, t.ex. en skottkärra med våg på eller en mycket större vagn som tar en hel bal med våg så man kan väga givorna till hästarna. Man kan förlänga hästarnas ättid genom att sätta upp utfodringsgaller i boxarna. Jag tycker att vi använder foderbord alldeles för lite i hästbranschen. Man kan gå säkert och fodra hästarna och man kan också mekanisera. Inom lantbruket finns tekniken men man får fundera på ur man bäst sätter in och anpassar tekniken för ett stall så att det fungerar.

Man kan även tänka sig skraputgödsling som man har i kostallar. Det finns dammsugare som suger ut gödseln. Vi kan ha sopmaskiner. På Strömsholm har vi spångångar som vi tycker är tyst och halkfritt och det är lättare att kratta än att sopa, och det dammar inte. Våra ungdomar i stallarna tycker det är mycket roligare så fort något är mekaniserat, man kan köra en liten trädgårdstraktor eller en dragare eller ”segway”-skottkärrorna, en eldriven skottkärra där man står på en plattform och kör. De är suveräna om man har en grupphästhållning och man ska mocka hagar och så.

Besök på ridskolan Strömsholm med Karin Morgan och Matilda Hägglöf, som är hippolog och stallansvarig i Kungsstallet. Vi ska titta lite på tekniska hjälpmedel. Matilda, är det viktigt för dig med mekaniska redskap när du väljer arbetsplats?

Det är en enorm fördel för vi ska förhoppningsvis jobba med det här hela livet och stallarbetet sliter mycket på kroppen. Kommer man till en arbetsplats som har eldrivna redskap så främjar det mig och att jag får ett långt och hållbart arbetsliv inom hästbranschen. 

Eftersom vi har elektriska redskap så går det lättare att t.ex. mocka vår aktiva grupphästhållning. Vi kommer ut två gånger om dagen och kan göra ordentligt rent och vi kan se över hästarna. Det gör att de här momenten inte tar för lång tid, så att man kanske bara skulle göra det en gång om dagen. Det blir mer tid över till att faktiskt vara med hästarna.

Vi ska börja med att titta på er eldrivna skottkärra. Ja, här har vi Sigge, som är vår eldrivna skottkärra, som både jag och elever använder flitigt här i stallarna. Framför allt i grupphästhållningen, som ska mockas och skötas varje dag. Vi använder skottkärran genom att vi kan köra in den, vilket går både fortare och är ergonomiskt för eleverna. Då minskar vi slitaget på våra kroppar.

Det är en större typ av skottkärra. Den har en motor som drivs av el, så man laddar den. Sen har man en plattform längst bak, så föraren står på den och kan åka på den. Sen styr man liknande en truck, så det finns knappar som man kör den framåt och bakåt med.

Nu provkör vi sopmaskinen också. Det är som en gräsklippare fast med roterande borste i stället. Vi ska ju ha uppvisningsskick här, så eleverna använder sopmaskinerna varje dag på uteområdena. Det som är skönt med sopmaskiner är att man inte sliter på axlarna som man gör när man sopar manuellt.

Nu ska vi titta på kraftfodervagnen. Det är samma princip som Sigge och det redskap som vi kör spånbalar på. Du kan stå på den, du kör den ungefär som en truck. Den har lock och flera fack, så kan man ha olika typer av kraftfoder i. Vi har inte mekaniserat kraftfoderutfodringen för det är det minst tunga momentet. Ska man mekanisera ska man ha automater i varje box och sedan ett rör som går fram, likt det man har i grisstall.

Den gula maskinen som ser ut som en stor tunna, den drog vi med en trädgårdstraktor. Det var väldigt populärt att köra den. Det är en åkgräsklippare där vi hade gräsklipparaggregatet på sommaren och på vintern plockade vi bort aggregatet och körde inomhus genom stallet. Det är en vanlig dragkrok med handske, som du kan koppla till en släpvagn bak.

Nu är vi i röda stallet på Strömsholm, som är från början av 1900-talet. Här har vi en ganska bred stallgång och vi har högt i tak, vilket gör att vi har förhållandevis bra luft här inne. Men vi har en gammal sliten stallgång. Det är gammal kullersten, småsten och gammal betong. Så vi har lagt en spångång här. Det är bra på så sätt att det är mycket lättare att kratta än att sopa, det sliter mindre på kroppen, och det dammar inte, det är inte halt för hästarna och det är tyst att gå på. Så det ger en bra miljö. Vi lägger in spånet på sommaren och fyller sedan successivt på, och sedan vattnar vi på den för att den ska ligga still. Sen tar vi ut den varje sommar när vi tvättar stallet. Vi har inte haft problem med att det växer mikroorganismer och så i den, antagligen för att det är så mycket vatten i den.

Tillbaka i studion med Karin Morgan. Vad innebär sociala boxar?

Sociala boxar är när du i stället för boxväggarna, så är halva delen av boxen, den bakre delen där hästarna inte äter, där har du lite stående foderbordsgaller. Hästarna kan sticka in huvudet till hästen bredvid och nosa på den, så att de kan ha social kontakt mellan boxarna. Så från det att man skulle ha helstängt mellan hästarna, för att de inte skulle kunna nosa på varandra, till det här nu som kommer att de ska kunna nosa på varandra och kanske gnaga man genom gallret. Det finns många nya spännande lösningar. Men det bygger ju på att hästarna trivs med varandra. Har man stora omflyttningar i stallet så påverkar det också vilken inredning man väljer. Du kan även ha en stabil flock, stabila boxgrannar, även i ett stall precis som vi pratade om en stabil flock ute.

Angående mekanisering, hur är intresset för mekanisering bland studenterna, den framtida arbetskraften i våra hästföretag?

Jag tycker att de har ett stort intresse för mekanisering, t.ex. utfodringsautomater, grupphästhållning och att vi kommer att ha andra inhysningssystem i framtiden. När vi gör projektarbeten lyfter de ofta fram de här exemplen som de har sett. Det finns ett stort intresse för att förbättra arbetsmiljön och jag tycker det är bra att de får testa olika lösningar hos oss och sedan ta med det ut till branschen.

Berätta lite mer om hur man som hästföretagare kan följa upp sin verksamhet vad gäller stallbyggnader och hästvälfärd.

När man börjar med ett stall behöver man tänka i genom vad man vill ha för funktioner som ska uppfyllas. Då är det att prata med stallägaren för att förstå varför personen vill ha t.ex. en aktiv grupphästhållning eller ett boxsystem. När man har rett ut vilken funktion stallägaren vill ha kan man sen reda ut vad man har för driftsinriktning, vad kan passa för det och vad har jag för befintliga resurser och hur kan jag använda dem på bästa sätt. Det är viktigt att man har ett flexibelt system.

Om man går in på den inre planeringen, måste man uppfylla djurens krav varje dag, att de får sin sociala kontakt, sitt rörelsebehov, sitt grovfoder, att de har möjlighet att hålla sin kroppstemperatur konstant utan att frysa eller bli för varma. Sen ska det vara enkelt att jobba i systemet, att det är raka linjer och att jag ser att arbeta, att jag kan spara steg genom att det inte är för långa avstånd, att jag kan hålla en god hygien. Undvik att ha det för fuktigt i stallet så att det blir kondens på vattenledningar där det sedan samlas smuts. Ansamlas det smuts kan det bli en källa där det kan växa bakterier. 

Jag tittar alltid i taket på ett stall. Vad är det för fläkt, var kommer luften in och är det rent kring de här systemen? Om man har en undertryckssystemventilation med en fläkt som ska blåsa ut luften så måste luft kunna komma in till stallet igen. Om man då öppnar dörren så blir det en autostrada för luften att komma in där, och då kommer luften inte in i boxarna genom fönstret eller tilluftsdonet och då kan det också vara ett problem. Man behöver tänka igenom om man använder systemet på rätt sätt.

Vi ser på hästarna i hagen om de står tätt ihop med rumpan mot vinden kalla, blåsiga dagar, då kanske de fryser och vill komma in lite tidigare. Man kan se om hästarna skakar, och det är också ett tecken på att de fryser. Om det är varmt kommer de öka sin andningsfrekvens. Så man behöver vara uppmärksam på hur hästen står och vad den gör. Är den aktiv är den kanske kall. När jag hämtar min häst i hagen och det blåser och regnar, då ska han leka med mig för att han ska få upp värmen. Då tar det en liten stund innan jag får in honom.

Finns det några enkla saker som man alltid ska ha koll på i stallet?

Jag tittar ofta på hur krubborna och vattenkopparna är. Saltstenshållaren, om saltstenarna sitter i eller om hållarna har gått sönder, vilket innebär stor risk för ögonskador. Förr, när man hade gjutjärnskrubbor, kunde hästarna sparka sönder dem och skära av senorna. Krokarna för vattenhinken är en vanlig risk för sårskador. Man måste tejpa krokarna och tejpa hinkarna vid handtagen för att hästarna inte ska kunna fastna.

Hur ser man på risken att skada sig i hagen jämfört med i ett stall?

Jag tycker att man måste gå igenom hagen och kontrollera att det inte finns några pinnar som sticker ut. Har man ett stenröse i sin hage, måste man sätta ett staket runt det så att hästarna inte kan gå upp där. Jag har haft kamrater som haft stakningsskador orsakade utav pinnar som har varit avätna, 1-1,20 m upp från marken. Så man måste gå igenom sina hagar, det är inte bara att släppa ut hästarna och tycka att man har god hästvälfärd bara för att hästarna får gå ute dygnet runt. Det kan vara brister som leriga hagar, brist på skydd, att man saknar stall helt eller saknar tillräcklig belysning för att kunna visitera hästarna. Får du till exempel en skada och veterinären ska komma, så behöver den ha ett uppvärmt utrymme med tillgång på vatten och tillräckligt med ljus för att den ska kunna behandla hästen.

Det finns krav enligt föreskrifterna att du ska kunna få fram varmt vatten till veterinären och att det ska finnas ett uppvärmt utrymme med sjukbox, eftersom hästarna när de är sjuka kan få en sämre temperaturreglering.

Den dagliga tillsynen är jätteviktig. Vad ska man tänka på när man gör den dagliga tillsynen och vilka förebyggande åtgärder kan man jobba med?

Självklart behöver man ha goda foder- och utgödslingsrutiner, och att man skiljer på smutsiga och rena ytor. Man behöver byta lampor och hålla rent. Det är väldigt viktigt att hålla rent glödlampor och armaturer och elinstallationer för att förebygga brand i stallet. Man kan också tänka på att stänga foderluckor eller -dörrar om man har separata rum för foder och för djuren, så att om det börjar brinna kan det inte komma in rök. Hästar dör på 2-3 minuter av koldioxidförgiftning. Sådana saker är väldigt viktiga.

Man bör också tänka på att hålla en god hygien. Att de har rent vatten. Vi kollar vattenkopparna varje dag för att se att de är rena. Att hålla rent fläktar och fläktgaller. Ordning och reda och att man håller rent är bra.

Om man har anställda har man ett arbetsgivaransvar samtidigt som man jobbar med hästar och man har ansvar enligt djurskyddslagstiftningen. Ibland blir det kanske en avvägning vad som är bäst för djuren och bäst för en arbetstagare. Hur kan man arbeta med detta?

Man kan inte säga att den ena eller andra har företräde, utan man får hela tiden jobba med bättre rutiner. Till exempel de här slowfeeding-näten kom ju för att hästarna skulle få en lång ättid, men sen var de väldigt jobbiga att fylla och det blir tungt att hantera. När vi testade det satte jag upp block och talja så att man kunde hissa upp dem i boxarna. Men det tog tre gånger så lång tid att använda slowfeeding-näten och fylla dem  än att fodra hästarna fyra gånger per dygn med fodervagnar. Det roliga vara att skötarna tyckte det var ett bättre system, som passade dem, även om det tog längre tid. Jag tror att man ska vara öppen för att testa nya saker och man ska vara nyfiken och läsa på om det är någon som testat det här. Vi har haft bra framgång med att sätta in galler, stora hökrubbor, i boxarna. Då kan vi ge hästarna längre ättid och vi kan fylla dem omväxlande med halm och ensilage så att vi får en ännu längre ättid för hästarna. Det har blivit bättre för skötarna som inte måste fodra lika många gånger. Jag tror man kan göra tidsstudier för att se hur lång tid olika moment tar om man gör på det ena eller andra viset. Bara att skaffa små, enkla hjälpmedel, t.ex. en eldriven skottkärra, gör ju att momenten blir roligare och enklare. Man får göra en förbättring i taget.

Sen att man tänker på vad man använder för arbetsställningar, att man inte fuskar för att det ska ta kortare tid. Att ett moment som ska göras av två personer faktiskt görs av två personer. Det är viktigt att man tänker igenom arbetet så att man får en bra arbetsrutin tillsammans. Att man alltid hanterar hästarna på ett konsekvent vis, minskar skaderisken för både människa och häst.

Vilka fem handfasta tips vill du ge hästföretagare för att förbättra hästvälfärden ur ett stallbyggnadsperspektiv?

• Ordning och reda och hålla rent. Att lagra foder och strö på ett hållbart sätt så att man kan ha en god foderhygien så att hästarna får ett så bra foder som möjligt. Då måste man lära sig hur foderlagring fungerar och vad som händer med foder under lagring och skörd och vad får det för påverkan. Kunskap är viktigt.
• Varde ljus. Vi måste ha tillräckligt med ljus för att se och arbeta. Vi behöver ljus för trivseln och att hästarna ska må bra och vi ska kunna se att de är friska.
• Hygienen i hagar. Att vi skiljer på vinter- och sommarhagar. Vinterhagarna bör vara hårdgjorda, så att vi kan hålla rent hästarna och det är också bättre för hästarnas hovar. Vi kan också mocka hagarna, så att vi inte får ett fosforläckage som påverkar vårt vatten på ett negativt sätt.
• Avlastning och förenkling av arbetsmoment. Tänka igenom sina rutiner så att man gör arbetet på ett enklare sätt och undersöka vad det finns för hjälpmedel.
• Man ska välja ett system efter den kunskap och erfarenhet man har. Då blir det att man sköter hästarna på bästa sätt och man trivs. Jag tror att en glad skötare kommer att hålla glada hästar.

Har du några praktiska råd hur man kan tänka kring det här med täcke eller inte?

Jag brukar säga att vi använder täcket för att hålla hästen torr och vindstilla, så att vi minskar förlusterna. Vi klipper hästarna för att underlätta deras prestation, eftersom de får en mycket bättre verkningsgrad. De behöver inte använda lika mycket energi för att göra samma jobb om de är klippta, eftersom vi har underlättat värmeavgivningen. Om du klipper hästen ska du ersätta pälsen med täcke och då är det lagom med ett halvtjockt 150-200 g täcke. Om hästen har päls, är det lagom att lägga på täcke vid noll grader och om den är klippt behöver den ha ett täcke vid tio plusgrader. Vi brukar lägga stalltemperaturen på ca 5 plusgrader för då kan vi hålla det frostfritt i stallet men det blir svalare så hästarna avger inte lika mycket fukt till omgivningen. Vi får då en lite torrare luft i stallet på vintern.

Om hästen står i ett utestall, en utebox eller lösdrift, behöver vi öka utfodringen när det blir kallt. Man kan ge dem extra grovfoder, ett par kilo, om det är nollgradigt om hästen är klippt med täcke, och vid minus tio grader om hästen har päls och täcke.

Ska en häst med päls klara sig utan täcke i under tio minusgrader, behöver man öka fodergivan med ungefär 1,5 gång. Tidigare trodde man att hästar hade bättre isolering. Kor är bättre isolerade än hästar, för de har tjockare skinn. Korna har också förhållandevis mindre yta till omgivningen som gör att de klarar sig bättre. Om man tar samma värden som för kor för häst, så får man fel värde för hästens nedre kritiska temperatur. Hästar är inte så klimattåliga som man trodde förut, men kommer du till en ardennerhäst som arbetar som har stor ämnesomsättning, en förhållandevis liten yta till omgivningen, då klarar den minus tjugo. Men ett nyfött fullblodsföl behöver extra värme när det är plus tjugofem grader. Så det är stora skillnader. Utfodringen och hur mycket grovfoder de får är det avgörande.

Läs mer om aktiv grupphästhållning på HästSverige: Aktiv grupphästhållning - HästSverige

Här går det att läsa en artikel som sammanfattar resultaten i Linda Kjellbergs doktorsarbete om aktiv grupphästhållning: Hästar som går lösa haltar mindre och tycks slippa kolik - forskning.se

Här hittar du mer information om travarhälsan med filmer, checklista m.m.: Travarhälsan

Svenska ridsportförbundet har tagit fram en guide för hästanläggningar där de samlat många frågeställningar som den som ska driva anläggningen bör tänka på innan bygget startas: 2020-SRF-guide-hastanlaggning.pdf

På Jordbruksverkets webbplats finns information om de regler som gäller för skötsel, utfodring, stallmiljö, utevistelse, avel, träning och tävling av hästar: Skötsel och stallmiljö för hästar - Jordbruksverket.se

Här finns alla kandidatarbeten skrivna av hippologstudenter samlade: Bläddra på Program - Epsilons arkiv för studentarbeten

Linda Kjelbergs avhandling Horse stables in the 21st century : aspects of management, behaviour and health (2022): kjellberg-l-20221111.pdf