Klimatanpassning och värmestress

Sommaren 2018 lever kvar i minnet hos många och om prognoserna stämmer så kan vi förvänta oss fler somrar med liknande väderförhållanden, vilket SMHI belyser i rapporten Sommaren 2018 – en glimt av framtiden? Ett varmare klimat kan, på våra breddgrader, ha positiva effekter så som längre odlingssäsong, längre betesperiod och möjligheter att kunna odla nya grödor. Men de negativa effekterna behöver vi förbereda oss på redan nu. För djurhälsa och välfärd finns tre områden som är extra viktiga att ta hänsyn till när det gäller klimatanpassning: värmestress, nya smittor samt brist på foder och vatten av god kvalitet.

Värmestress

Värmestress uppstår när djuret inte har möjlighet att reglera kroppstemperaturen genom sina naturliga funktioner (andning och avdunstning från huden). Mjölkkor är känsliga för värme, och redan vid 20 grader kan lakterande kor behöva vidta åtgärder för att inte drabbas av värmestress. Sådana åtgärder inkluderar ett minskat foderintag och förändrat beteende, med kortare liggtider, minskat brunstbeteende och att korna söker sig till mörkare områden i stallet eller till skugga om de är ute på bete. Det minskade foderintaget leder snabbt till minskad mjölkproduktion. Som all stress så har värmestress negativa effekter på immunförsvaret, och så även för djurets välfärd. Om kon inte lyckas hålla sin kroppstemperatur inom det önskade intervallet får värmestressen också direkta negativa effekter på juverhälsa och fruktsamhet. Mångåriga studier i Florida har visat att värmestress hos dräktiga kor får långtgående konsekvenser även för den ofödda kalven. En kvigkalv vars mamma utsatts för värmestress i den senare delen av dräktigheten har lägre födelsevikt, sämre tillväxt och sämre avkastning i minst två laktationer, jämfört med en kvigkalv vars mamma haft tillgång till kylning (fläktar och dusch) under samma period (Dado-Senn et al., 2020). Det finns således mycket goda skäl till att undvika värmestress hos både lakterande djur och sinkor.

På Växas webbsida finns tips kring hur stall och bete kan anpassas för att undvika värmestress, genom exempelvis tillgång till skugga, bra ventilation, fläktar, tillgång till dricksvatten och andra åtgärder. Där finns också förslag på indikatorer som kan användas för att upptäcka när risken för värmestress är hög. En enkel mätmetod är en termometer i stallet där djuren vistas, för att se när temperaturen går över 20 grader.

Nya smittor och bättre förutsättningar för smittämnen

Ett varmare klimat, liksom perioder med kraftiga regn och översvämningar kan gynna överlevnad och tillväxt av flera olika smittämnen. Smittämnen som sprids med insekter eller fästingar blir vanligare och riskerar att spridas längre norrut i landet när klimatet blir mer fördelaktigt för värddjuren. Exempel på sådana sjukdomar är blåtunga som sprids med svidknott, och babesios eller sommarsjuka som sprids med fästingar. Vid översvämningar och höga flöden riskerar också vattenkällor och foder att kontamineras av foderburna smittämnen så som Campylobakter, Salmonella och Kryptosporidier. Att skydda sig mot sådana smittämnen är viktigt för både djurhälsa och folkhälsa, då många av dem är zoonotiska, och därmed kan spridas mellan djur och människor. Att delta i kontroll- och smittskyddsprogram så som Smittsäkrad besättning och Friskko är ett sätt att arbeta förebyggande för att minska risker. 

På Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)s hemsida finns information om olika sjukdomar som kan drabba nötkreatur och även aktuella smittlägen. I rapporten ”Handlingsplan för klimatanpassning 2019” finns information specifikt kopplat till klimatanpassning och olika smittor. 

Brist på foder och vatten av god kvalitet

Extremväder av olika slag kan slå hårt mot skördar och foderlager. Foder av sämre kvalitet eller otillräcklig mängd kan leda till sjukdomar eller förgiftningstillstånd om fel växter, oönskade ämnen eller jord förorenat foderprocessen. Dessutom riskerar en otillräcklig mängd foder av god kvalitet att leda till näringsbrist och nedsatt immunförsvar vilket ökar risken för sjuklighet. Flera publikationer efter sommaren 2018 tar upp dessa utmaningar och kommer med tips kring hur sådana brister kan undvikas. Bland annat har forskare vid SLU tagit fram handfasta rekommendationer för hur foderbrist kan hanteras i rapporten Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist.

Djuren kan alltså drabbas både direkt och indirekt av klimatförändringarna. Utöver de tre områden som nämns ovan finns så klart också andra, mer direkta hot som till exempel översvämningar och stormar som kan drabba gården och medföra behov av akutvård eller evakuering. Att fundera på förhand över möjliga risker och lösningar är av stort värde för en god beredskap.