GPS-larm som promenadstöd ger Norrtäljes äldre större frihet

Under våren 2015 bestämde sig KSON för att börja erbjuda GPS-larm till demenssjuka som fortfarande bor kvar i sina egna hem. Ganska snart upptäckte man dock att användandet var problematiskt för just den målgruppen och avslutade försöket inom kort.

- Vi upptäckte att vi riskerade att vaggas in i en sorts falsk trygghet där vi trodde att personen i fråga hade med sig ett fungerande GPS-larm när de gav sig ut, men där vi i praktiken faktiskt inte visste om larmet var laddat, eller om det följt med ut över huvudtaget, berättar Kerstin Stambert.

KSON tänkte snabbt om och beslutade sig istället för att byta målgrupp och rikta sig emot äldre personer som erbjudits ledsagade promenader genom Hemtjänsten, d.v.s. att personalen följer med dem ut och går på i förväg bestämd tid.

- Många äldre tycker att det känns otryggt att på egen hand lämna sina hem. De är rädda för att ramla, eller att tappa bort sig. De är oroliga för att något ska hända och att ingen vet var de är, säger hon och förklarar att denna otrygghetskänsla leder till att många hellre stannar hemma för att vänta in sin ledsagade promenad.

- De ledsagade promenader som erbjuds genom Hemtjänsten innebär att personen kan välja mellan en timmes promenad en gång i veckan, eller två gånger en halvtimme två gånger i veckan. Det är inte särskilt mycket, säger Kerstin Stambert.

Förutom att de ledsagade promenaderna begränsar antalet tillfällen som personen går ut, och därmed också den fysiska aktiviteten, så riskerar det även att isolera personen och framkalla en sorts beroendeställning som kan upplevas som såväl frustrerande som begränsande.

Eftersom den nya målgruppen handlade om psykiskt friska äldre personer som bor kvar i sina egna hem bestämde sig KSON för att genomföra insatsen med stöd av SoL. Den stora skillnaden gentemot Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är att insatser inte skrivs ut av en arbetsterapeut, utan beslutas av en biståndshandläggare.

Medan en arbetsterapeut har i uppgift att prova ut hjälpmedel åt en person och också träna upp denne i användandet av hjälpmedlet vid ett flertal tillfällen, så har biståndshandläggare inga sådana möjligheter. Biståndshandläggaren fattar beslut om insatsen GPS-larm och därefter får användaren en kortare information där man tillsammans går ut och testar att larma.

I Norrtäljes fall föll lagrumsvalet för insatsen på SoL eftersom projekt rörde Hemtjänstinsatser och man därför valde att inte använda arbetsterapeuter. Det beslutet innebar att Norrtälje snabbt kunde erbjuda hjälpmedlet till den nya målgruppen.

- Vi ger personen en kort introduktion om hjälpmedlet vid installation. Efter två veckor hör vi av oss och frågar om de använder sitt GPS-larm. Om de inte gör det tar vi reda på varför. Det kan ju vara att man fått information och sedan glömt den. I så fall uppdaterar vi personen och hjälper dem att komma igång, säger Kerstin Stambert.

- Det är viktigt att man har en tät uppföljning i början eftersom det inte kommer en person hem till dem längre för de ledsagade promenaderna. Nu har de en teknik istället och då måste den fungera.

För att säkra upp trygghetskedjan har man kopplat upp GPS-larmen till den i kommunen redan existerande larmcentralen som finns för personer med trygghetslarm i hemmet. Rent organisatoriskt innebär detta att en larmmottagare ringer upp personen via GPS-larmet för att utröna vad för slags hjälp som behövs. Vid allvarliga fall så kan larmmottagaren lokalisera användaren och ringa efter exempelvis ambulans. Vid mindre allvarliga situationer - men där det fortfarande krävs en insats – kontaktas anhörig eller hemtjänst. Användaren utser själv sin kontaktperson.

Larmet utgörs av en diskret liten dosa med en knapp på som användaren har på sig och kan komma i form av ett armband eller en manick som man har i fickan eller hänger runt halsen. Larmet kan också sättas in exempelvis en skosula.

GPS-larmet kostar 210 kr/månad för den äldre om denne inte har några andra hemtjänstinsatser, annars ingår det som en del av insatserna. KSON står för samtliga kostnader utöver detta, varav bl.a. bemanning på larmcentralen och kostnaden för såväl enhet som uppkoppling. Hemtjänsten ersätts också för sina insatser om de ”rycker ut” på larm.

GPS-larmet är en insats inom Hemtjänsten och kunden ”lånar” larmet så länge de har insatsen.

Norrtälje har idag ett 100-tal äldre som valt att använda sig av GPS-larm istället för ledsagade promenader och responsen har hittills varit uteslutande positiv, säger Kerstin Stambert

- De tycker att det är en helt ny frihet. De känner sig tryggare och tycker det är roligt att kunna gå ut när de vill och med vem de vill. Det öppnar ju upp för mer socialt umgänge också, säger hon.

- Jag är helt säker på att man förebygger ohälsa genom att främja självständighet. Såväl hemtjänstpersonal som anhöriga upplever också att de som använder sig av dem är mycket gladare.

Kerstin Stambert tillägger att man även sett en resursmässig vinst eftersom larmen ersatt, och därmed frigjort, ledsagande hemtjänstpersonal.

- Det är vinst på båda håll kan man säga, säger hon.

GPS-larmen har även gjort att anhöriga rapporterat att de känner sig tryggare eftersom de inte behöver oroa sig lika mycket över personen. 

Ett arbete med att uppdatera alla rutiner runt de tekniska insatserna har nu påbörjats. Arbetet förväntas vara klart till sommaren.

Idag är det runt 160 GPS-användare. Uppföljning av varje användare kommer att göras för att se om GPS-larmen används som det är tänkt.

Med GPS-larmen är att det är viktigt att ha: 

• tydliga genomförandeplaner
• uppföljning av användandegraden
• kontinuerlig uppdatering av rutiner
• utbildning av personal, både för nyanställda och återkommande för befintlig personal