Ökad livskvalitet med läkemedels-robot

Personer med minnessvårighet eller funktionsnedsättning har ofta svårt att ta rätt medicindos vid rätt tidpunkt. Ibland glöms det bort helt och hållet. Det medför ett stort problem för vårdtagare, vårdgivare och anhöriga: Vårdtagarens hälsa försämras om medicinintaget uteblir. Anhöriga blir oroad och stressad över att läkemedelshanteringen inte fungerar och det krävs mycket insatser från vårdgivaren.

Detta var ett problem som Anne Brenna och hennes kollegor ville komma tillrätta med. Anne jobbar som sjuksköterska och ansvarar för planeringen av hemvården i Røyken kommun. Hon och tre av hennes kollegor besökte 2015 en konferens i välfärdsteknologi för att lära sig mer om hur digitalisering och automatisering kunde hjälpa dem att effektivisera hemvården i kommunen.

– Inför konferensen fick vi till uppgift att ta fram underlag för att se vilka tekniska hjälpmedel som kunde hjälpa oss att få en bättre hemtjänst och öka livskvaliteten för våra patienter. Då beslutade vi oss för att läkemedelsrobotar kunde ge oss stöd i verksamheten och underlätta medicineringen för våra patienter, säger Anne Brenna.

Just livskvalitet är ett nyckelord för Anne Brenna, hennes kollegor och Røyken kommun. Patienterna ska få välja att vara självständiga och klara sig själva så mycket de kan. Det innebär att patienter brukarna själva ska få välja att testa en läkemedelsrobot i hemmet. Personalen i Røyken vittnar om att robotarna i flera fall har gett patienter med minnessvårigheter ett helt nytt liv.

– En patient som tog hjärtmedicin glömde ofta bort att ta den. Det ledde vid ett par tillfällen till att han lades in på sjukhus. Vi kom sedan överens med honom om att prova roboten. Han började ta medicinen regelbundet och nästan genast fick han ett helt annat liv. Tack vare roboten har han fått tillbaka känslan att klara sig själv – så han är mycket nöjd.

– Det är viktigt att komma ihåg att vi inte ersätter människor med ny teknik. Vi vill använda oss av e-hälsosystem för att stödja personalen och underlätta dialogen mellan vårdgivare och vårdtagare.

Anne Brenna understryker att läkemedelsroboten även minskar oron hos anhöriga:

– Eftersom de anhöriga vet att roboten hjälper patienterna att hålla reda på när det är dags att medicinen känner de sig trygga.

I Arvika stod man inför samma utmaning: Hur ska vi göra läkemedelshanteringen säkrare för både vårdtagare och vårdgivare? Övriga mål var att öka livskvaliteten för de äldre, göra dem mer delaktiga, låta dem som vill vara självständiga och klara av så mycket som möjligt själva.

Mot den bakgrunden driver Arvika kommun inom Vård och omsorg ett projekt som handlar om att använda sig av digitala tjänster för att göra vården effektivare och öka kvaliteten.

Elisabeth Lejroth är sjuksköterska och projektledare för den delen av projektet som handlar om säkrare läkemedelshantering och att göra brukaren mer delaktig. Sju digitala läkemedelsrobotar har därför placerats i hemmen hos vårdtagare i hemtjänstområdena Gunnarskog och Klässbol/Vik. Efter bara två månader hade man redan fått flera positiva utlåtanden.

Sedan drygt ett år tillbaka används 24 stycken läkemedelsrobotar i Røyken kommun. Dessa är utplacerade hos personer med antingen långtidsmedicinering, lättare minnessvårigheter, demens, funktionshinder eller psykiska besvär.

https://www.youtube.com/watch?v=eD1R7n7UJwE

Läkemedelsrobotarna signalerar när det är dags för brukaren att ta sin medicin. Brukaren trycker då på en knapp och får ut en påse med sin läkemedelsdos. Samtidigt skickar roboten ett textmeddelande till sjuksköterskan att patienten tagit medicinen. På så sätt mår både personalen och patienterna bättre, berättar Anne Brenna.

Elisabeth Lejroth berättar om en manlig vårdtagare som har nedsatt kraft i ena handen. Tack vare att medicinerna samlas i påsar som matas fram vid rätt tidpunkt har han dem mer tillgängliga. Inget mer letande eller krångliga dosetter.

– Med läkemedelsroboten blir det enklare att planera hembesöken, för det är inte effektivt för vårdpersonalen att behöva åka många vändor för att påminna brukare om att ta medicinen. Det minskar stressen och gör att vårdpersonalen kan koncentrera sig på själva vårdarbetet och få mer kvalitetstid med vårdtagaren, säger hon.

Liksom i Røyken i Norge är det i Arvika valfritt att testa läkemedelsroboten. Samtliga som valt att testa är mycket positiva, säger Elisabeth Lejroth.

Hemvården i Røyken kommun i Norge har nu 24 automater utplacerade i kommunen. Genom att använda dosdispenserade läkemedel samt automat beräknas kommunen, enligt en egen utvärdering, sparat uppemot 90 000 kr per brukare och år. Detta delvis genom att hembesök har minskat samt att inga onödiga läkemedel har köpts in.

– Nu måste vi verkligen tänka på vad vi behöver köpa in. Och om en dosrulle håller på att ta slut i en robot, kan man lätt se på datorskärmen när vi ska fylla på, säger Anne Brenna. Hon säger att kommunen köper in tjänsten av ett av de ledande företagen som utvecklar läkemedelsrobotar för vårdtagare med långtidsmedicinering. Varje robot kostar ca 2 500 kr per månad och då ingår distansvårdsystem och support. Inköpen täcks av Røyken kommuns omsorgsbudget.

Elisabeth Lejroth säger att både vårdgivare och vårdtagare är positiva till läkemedelsrobotarna. Ännu har ingen mätning av effekterna gjorts, eftersom man bara haft automaterna i två månader, men en utvärdering kommer att göras i slutet av 2017.

Elisabeth Lejroth kan ändå redan nu se positiva effekter hos vårdtagare och vårdgivare. Hon är även nöjd med företagets support:

–Det finns ju alltid utmaningar när man inför nya tekniska lösningar men de gånger vi har behövt support har vi ringt och genast fått hjälp, och annars ser vi inga stora svårigheter, säger Elisabeth Lejroth i Arvika kommun.

Røyken kommun har gjort en utvärdering av de 24 läkemedelsautomaterna, efter att de använts i en månad. Den visar följande resultat:

Generellt har vårdkvaliteten förbättrats.

Vårdtagarna har fått en bättre kontinuitet av medicinintaget och har fått en mer aktiv vardag då de inte är lika bundna till hemmet för att vänta på medicinbesök.
Framför allt multisjuka, som kan ha många olika läkemedel mot olika besvär, säger att de mår bättre. Dock är det för tidigt att se på vilket sätt hälsan förbättrats. Flera vårdtagare vittnar om att läkemedelsautomaten är enkel att sköta.

Personalen är mycket positivt inställd. De flesta uppger att de har fått en bättre arbetsdag med mindre jäkt, då man kan reducera antal besök. Personalen har dessutom frigjort tid till annat, till exempel till det vardagliga vårdarbetet och till att förbättra kontakten med vårdtagaren.

Personalen uppger också att den har fått en bättre överblick över varje vårdtagares medicinering. Det är lättare att följa behandlingen dygnet runt och se om det sker några avvikelser.

Vad gäller besparingar har Røyken kommun fått minskade kostnader för bemanning och transportmedel. Utvärderingen visar ett estimat på att personalen sparar i tid/frigjord tid 3,20 tim varje dag, vilket är räknat på 20 uppdrag per dygn. På en månad blir det en besparing på totalt ca 43.000 kr, efter att kostnaden för läkemedelsrobotarna är betalad . Tidsbesparing per månad blir ca 54 timmar.

Ser man till minskade biluppdrag (13 726 km) beräknas koldioxidutsläppen minska med 2540 kg per år.

Mars 2018-I Arvika kommun har utvärdering gjorts, kontinuerligt under testperioden och vid periodens slut.

Läkemedelsautomaten gör det möjlighet för personer att klara av att ta sina läkemedel själva och att få dem vid rätt tidpunkt. Automater har använts hos brukare som haft mellan 2 och 11 medicintillfällen pr. dag. De flesta som testat har varit positiva till automaterna.

I och med att det finns en kommunikation mellan distansvårdssystemet och läkemedelsautomaten så kan brukaren även få en påminnelse om övriga läkemedel som inte är dosdispenserade och man kan kommunicera för övrigt genom meddelanden som brukaren kan svara ja/nej på eller svara med symboler.

Personal som administrerar distansvårdsystemet och läkemedelsrobotarna upplever att tjänsten är enkel att använda och att den är patientsäker. Det ger mer luft i planeringen för omvårdnadspersonal när inte alla som har medicintilldelning vid samma tidpunkt på morgonen behöver ett besök.

Huvudsyftet med att använda läkemedelsrobotarna är att bidra till ökad självständighet hos våra brukare och att frigöra tid för att använda händer där de behövs. Vi ser idag problem med att rekrytera personal och alla nationella prognoser visar att det bli än svårare i framtiden och nya arbetssätt och digitala lösningar måste införas för att möta detta problem.

Vi har också kunnat se en ekonomisk vinst i att använda läkemedelsrobotarna säger Elisabeth Lejroth.

Har ni kommit längre med införandet och har fler nyttor uppstått med lösningen under senaste året?                                                                                                    Vi har efter testperioden 161101 – 171031 fortsatt införandet. I projektperioden hade vi 9 automater i verksamheten och nu har vi 32.

Några lärdomar att komplettera med?                                                                         Man måste våga prova. Fler än man tror kan ha en läkemedelsautomat. Det är viktigt att ha en utsedd, ansvarig person som arbetar med införande och uppföljning.

Har någon analys av nyttan gjorts?

För den enskilde så betyder en automat att man kan vara självständig och klara sitt läkemedelsintag helt eller delvis själv.

Exempel: Någon klarar sitt läkemedelsintag helt själv, även med påminnelse om andra läkemedel från automaten, till och med Insulin. Någon har 1 besök för hjälp med insulin men tar övriga 3 doser under dagen själv.

Läkemedel tas vid rätt tidpunkt, särskilt viktigt med depotpreparat och läkemedel vid Parkinsons sjukdom t.ex.

För den som enbart har hjälp med läkemedel så innebär en automat en minskad kostnad då vi här hos oss enbart tar betalt för påfyllningen.

Vi ser att en del blir mer självständiga även på andra områden när de klarar sitt läkemedelsintag själva.

För verksamheten innebär det att man får mer luft i planeringen. Det är många som ska ha läkemedel vid samma klockslag. Även om en person har hjälp med t.ex. personlig omvårdnad och personal ändå ska dit så kan detta besök göras av ickedelegerad personal, vilket underlättar planeringen av besök – inte minst i semesterperioden.

Vi får en säkrare läkemedelshantering. Patienten får läkemedel vid rätt tidpunkt, vid missad dos går ett larm så att någon kan åka dit och ge dosen.

Vi ser en minskad administration då inga avvikelser över missade doser behöver skrivas eller handläggas

En ekonomisk beräkning har gjorts och på bakgrund av den så spar Arvika kommun på årsbasis in 3,1 milj. Sek. på de 30 automater som var igång i verksamheten i augusti 2019.

I ett samhällsperspektiv så innebär lösningen mindre belastning på miljön när man kör färre mil för att dela ut läkemedel.

Vi vet redan nu att vi inte har tillräckligt med personal i framtiden och då är det viktigt att införa lösningar som gör att man kan använda händerna där de behövs.

Har ni satsat på fler digitala lösningar?                                                                             Vi har olika digitala lösningar såsom tillsynskamera, digitala lås m.m och håller på att införa digital signering.

Hur tänker ni framåt? Har ni tankar på fler lösningar?                                           Ja vi tror på fler digitala lösningar.

Har leverantören av lösningen/lösningarna utvecklat lösningen vidare?       Flera förbättringar har gjorts sedan vi började använda tjänsten. Vi är mycket nöjda med den.