Tryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar händer – pilotprojekt
Alvesta kommun har testat digital tillsyn vid sina särskilda boenden. I lösningen ingår kameror och sensorer för att titta till omsorgstagarna på natten, undvika fallskador – och hålla koll på dörrar, fönster, spis, kaffebryggare och liknande inne i lägenheterna.
Det startade som ett pilotprojekt på ett nybyggt äldreboende. Ett år senare har mycket hänt. Du kan läsa om det under rubriken: Vad hände sedan?
Nyttoeffekter
Nyttor för omsorgstagarna: Ökad trygghet och möjligheter att leva mer självständigt.
Nyttor för verksamheten: Frigör mänskliga resurser där de gör större nytta. Nyttor för samhället: Bidrar till att undvika risker, olyckor och kostsam sjukhusvård.
”Vi måste ta hjälp av tekniken för att klara det ökade trycket inom hemtjänsten. Tanken är inte att minska personalstyrkan, utan omfördela resurser för att räcka till för dem som bättre behöver oss.”
Britt-Marie Gustavsson, projektledare vid omsorgsförvaltningen, Alvesta kommun.
Verksamhet: Omsorgsförvaltningen i Alvesta kommun
Användare: Personal och omsorgstagare inom hemtjänst och särskilt boende
Behov & Utmaningar
Samhället står inför omfattande välfärdsutmaningar till följd av att medborgarna lever allt längre och därmed behöver mer stöd i form av vård och omsorg i såväl vanliga hem som på äldreboenden. Samtidigt ställs tuffa krav på kostnadseffektivitet, och kommunerna efterfrågar smarta IT-lösningar som ger trygghet för individen och smidigare arbetssätt för personalen.
− Idag lägger exempelvis hemtjänsten stora resurser på nattillsyn hemma hos de äldre. Besöken innebär ofta att den som ska tittas till blir väckt och får sin nattsömn störd. Med tekniska hjälpmedel vill vi kunna erbjuda samma trygghet för omsorgstagarna, utan att hemtjänstpersonalen behöver komma hem till dem mitt i natten, säger Britt-Marie Gustavsson, projektledare för e-hemtjänst vid omsorgsförvaltningen i Alvesta kommun.
Många äldre behöver också hjälp med påminnelsestöd av olika slag, för att komma ihåg att ta sina mediciner, se till stänga av spis och kaffebryggare eller liknande rutiner i vardagen. Även här finns smart sensorteknik att ta till för att öka tryggheten i hemmet.
− Vi behöver ta tekniken till hjälp för att klara av den framtida ökning av omsorgsbehovet som vi vet kommer. Samtidigt gäller det att förankra de förändringar och nya arbetssätt som detta innebär bland såväl personal som brukare och deras anhöriga. Vi har valt att börja i liten skala för att testa och noga utvärdera vilka tekniska produkter vi har mest nytta av, säger Britt-Marie Gustavsson och hänvisar till det pilotförsök hon var med och startade vid ett nybyggt äldreboende i början av 2015.
Lösning och Funktion
Det nya äldreboendet Solsidan är byggt som ett modulhus i anslutning till ett befintligt äldreboende med runt 70 platser. I den tillbyggda delen finns 12 lägenheter som utrustats med smart elektronik – som trådlösa sensorer och kameror – för att öka tryggheten för de äldre. I varje lägenhet finns:
- En kamera riktad mot sängen. Den ställs in så att personalen kan titta på brukaren via datorn eller telefonen vid vissa tillfällen, då man är uppkopplad mot kameran under en kort stund. Därmed kan nattillsynen skötas digitalt på distans istället för med fysiska besök.
- En sensorstyrd funktion kallad ”Nattstig” som aktiveras om brukaren stiger upp ur sängen. Då tänds en belysning utmed golvet fram till toaletten, för att undvika fallolyckor.
- Vid särskilda behov, på ordination av vårdansvarig, finns också en sensormadrass i sängen som känner av om brukaren är på väg att stiga upp. Då skickas ett larm till personalen för att de snabbt ska kunna rycka ut och hjälpa till.
- Innanför varje lägenhetsdörr sitter en panel med elektroniskt påminnelsestöd, som brukaren också själv kan bära med sig i en nyckelhållare. Här indikeras om spis eller kaffebryggare står påslagna, liksom om dörrar eller fönster inte är stängda. Samma information ser även personalen i sina smartphones eller datorer på avdelningen.
En av de 12 lägenheterna är tänkt för korttidsboende. Den är extrautrustad med ännu fler funktioner för framtida användning och fungerar som visningslägenhet när ingen brukare är där. Här finns en nätuppkopplad teveskärm för att kunna föra videosamtal med exempelvis läkare på vårdcentral, och därmed slippa göra ansträngande besök och utsättas för smittorisk på plats. Även anhöriga kan delta i sådana vårdsamtal på distans.
Alvesta kommun köper tjänsterna på abonnemang från företaget Aperir, som sköter driften av den tekniska miljön med kommunikation, övervakning och support.
Ekonomi
Kommunen köper de digitala tjänsterna som månadsabonnemang baserat på antal brukare. Därutöver tillkommer investeringen i den tekniska grundutrustningen i varje lägenhet. För Alvestas pilotprojekt vid äldreboendet Solsidan handlade det om en merkostnad på totalt omkring en halv miljon kronor när de 12 lägenheterna byggdes. Här valde dock omsorgsförvaltningen att samarbeta med det kommunala fastighetsbolaget Allbohus, som tog med den utrustning som behövs för e-tjänsterna i sin byggupphandling.
− Det gör att vi slipper ta detta som en engångskostnad, och istället betalar det som en del av månadshyran under flera års tid, förklarar Britt-Marie Gustavsson.
På sikt räknar hon med att investeringarna mer än väl ska betala sig i form av frigjorda tidsresurser, inte minst när tekniken kommer till bredare användning inom hemtjänsten ute i ordinärt boende.
− Alvesta är en avlång kommun, nio mil från ena änden till den andra ungefär, så en enda tillsynsresa kan ta 45 minuter bara för att kolla att brukaren ligger i sin säng. Om vi istället använder sensorer och kameror för en del av dessa besök sparar vi en massa resurser som kan läggas där de gör större nytta, säger Britt-Marie Gustavsson.
Processen
Pilotprojektet vid äldreboendet drogs igång i januari 2015, då personalen fick bekanta sig med utrustningen och lära sig hantera plattformens inloggningsrutiner och liknande. I maj kopplades även larmen på, och idag använder såväl dag- som nattpersonal (totalt cirka 20 personer) smartphones och datorer kopplade till de tekniska hjälpmedel som finns installerade i brukarnas lägenheter.
Organisationen politiken
Än så länge har de nya e-tjänsterna inte lett till några organisationsförändringar, men på sikt räknar omsorgsförvaltningen med att kunna omfördela resurser för att klara det ökade trycket inom hemtjänsten. Initiativet till projektet kom både från politiskt håll och från verksamheten själv. Omsorgsnämnden hade redan i augusti 2013 bett förvaltningen ta fram ett beslutsunderlag om att införa e-hemtjänst i Alvesta kommun.
− Samtidigt hade vi länge haft brist på platser i särskilt boende för äldre. Så när Solsidan byggdes såg vi möjligheten att testa den nya tekniken där först, innan vi går vidare i större skala till hemtjänsten i ordinärt boende och andra särskilda boenden i kommunen, säger Britt-Marie Gustavsson.
Än så länge har de nya e-tjänsterna inte lett till några organisationsförändringar, men på sikt räknar omsorgsförvaltningen med att kunna omfördela resurser för att klara det ökade trycket inom hemtjänsten.
Initiativet till projektet kom både från politiskt håll och från verksamheten själv. Omsorgsnämnden hade redan i augusti 2013 bett förvaltningen ta fram ett beslutsunderlag om att införa e-hemtjänst i Alvesta kommun.
− Samtidigt hade vi länge haft brist på platser i särskilt boende för äldre. Så när Solsidan byggdes såg vi möjligheten att testa den nya tekniken där först, innan vi går vidare i större skala till hemtjänsten i ordinärt boende och andra särskilda boenden i kommunen. Nu är vi till exempel på gång med att projektera ett nytt äldreboende med 80 platser, där vi hoppas kunna spinna vidare på det vi lärt oss i pilotprojektet, säger Britt-Marie Gustavsson.
Kommunikation
Projektledaren har skrivit brev till brukare och anhöriga om vad kameratillsyn och e-hemtjänst innebär. En broschyr har också tagits fram som biståndshandläggaren kan ha med sig vid personliga möten inför beslut om hemtjänst eller särskilt boende. Alla berörda personalgrupper har informerats och fått lämna synpunkter, liksom kommunens pensionärsråd med representanter från olika pensionärsorganisationer.
Effekt – vad hände sedan?
Vid sidan av pilotprojektet på äldreboendet Solsidan har Alvesta kommun fortsatt sin satsning på digitala tjänster inom andra områden. Våren 2016 upphandlades ett nytt modernt trygghetslarm med olika tillbehör till kommunens särskilda boenden, så att det nu finns möjlighet på fem av sex av dessa att ge tillsyn med kamera. Under våren 2017 kommer denna möjlighet också att införas på alla kommunens servicebostäder inom LSS. Leverantör av tjänsten är företaget Viser.
− Pilotprojektet på Solsidan hjälpte oss att se vad vi behöver, så att vi visste vad vi ville upphandla när vi började införa den nya tekniken på bredare front. Nu inlemmas fler äldreboenden och servicebostäder i systemet, och vi testar även kameror ute i hemtjänsten, berättar Britt-Marie Gustavsson.
Grunden i lösningen är ett digitalt trygghetslarm. Till detta kopplas sedan med hjälp av sensorer och kameror olika typer av tillbehörsfunktioner allt eftersom behov uppstår. Det kan till exempel vara rörelselarm, sänglarm, passagelarm, rökdetektorlarm, dörrlarm, ledljus och kameratillsyn. De ska kunna anslutas trådlöst till systemet, och det måste var en sjuksköterska som ordinerar dem utifrån brukarens behov.
− Än har vi inte sett nyttan med alla tillbehör, men den nya tekniken lägger grund för att i framtiden kunna erbjuda allt fler funktioner. Möjligheten att få tillsyn med kamera på våra boenden var ett viktigt delmål, som vi nu har uppnått. Men en viktig lärdom är att det tar tid att införa ny teknik. Det blir nya rutiner och nya arbetsuppgifter som ska läras in, säger Britt-Marie Gustavsson.
På sikt räknar hon med att investeringen ska leda till tidsbesparingar, som dock är svåra att omräkna i pengar:
− Vi har inte dragit in på några personalresurser, men däremot kan göra andra saker på den tid som blir över. Det har aldrig varit vår tanke att dra ner på bemanningen, utan mer att räcka till inför kommande omsorgsbehov.
Tidslinje:
- Januari 2015: Pilotprojekt startar vid nybyggt äldreboende. Personalen bekantar sig med utrustningen.
- Maj 2015: Larm och tekniska hjälpmedel i lägenheterna kopplas på.
December 2015: Kommunen går ut med upphandlingsförfrågan om nya moderna trygghetslarm.
- April 2016: Avtal undertecknas med leverantör av trygghetslarm som ger möjlighet att koppla på olika digitala tilläggstjänster.
- Hösten 2016: Lösningen införs på kommunens tre största äldreboenden med sammanlagt runt 170 lägenheter.
- Våren 2017: Resterande äldreboenden samt servicebostäder inom LSS inlemmas i systemet. Beslut väntas om att kameratillsyn på natten ska införas som förstahandsval inom hemtjänsten.
Lärdomar & Tips
- Informera alla berörda för att undvika missförstånd och oro.
- Börja i liten skala för att se till att tekniken fungerar och förankra nya rutiner och arbetssätt.
- Var lyhörd för brukarnas reaktioner – om man inte vill ha den nya tekniken är det bättre att avvakta.
- Var beredd på skepsis från personalen. En vanlig invändning är att det känns opersonligt att ersätta den fysiska kontakten med kameror och sensorer.
- Tydliggör därför syfte och mål – att tekniken gör det möjligt att omförda mänskliga resurser så att de sätts in där de gör mest nytta.
Kontakt
Monika Carlberg, Alvesta kommun
monika.carlberg@alvesta.se
Leverantörer
Aperir: Plattform för digital tillsyn http://aperir.se/Vaelfaerd
Tjänstens namn: Digitala trygghetslarm