Smarta hjälpmedel ökar självständigheten
Stockholms läns landsting införde årsskiftet 2015/2016 arbetsterapeuter på samtliga 15 öppenvårdsmottagningar samt vid Specialenheten och BUP Heldygnsvård inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Samtidigt började man arbeta med e-verktyg som hjälper de med kognitiva funktionshinder att klara vardagen. Det ena är en mobil lösning som används i t.ex. en smartphone eller en handdator och som på ett enkelt sätt strukturerar och påminner om aktiviteter.
Det andra är en planeringstavla som visar dagens aktiviteter, aktuell tid och hur långt det är kvar till nästa aktivitet. Ett år senare används verktygen i oförändrad omfattning och personalen har fått ökad insikt i hur verktygen bäst kommer till sin rätt.
Handi är en mobil lösning som används i t.ex. en smartphone eller en handdator och som på ett enkelt sätt strukturerar, påminner och ger kontroll för brukarna. Den stärker tidsuppfattningen och kan användas för att lösa många av de strukturbehov som uppstår i användarnas vardag.
MEMOdayplanner är en digital planeringstavla som visar dagens aktiviteter, aktuell tid och hur långt det är kvar till nästa aktivitet. Genom att visa tiden som ljusstaplar stärks brukarnas tidsuppfattning och tavlan bidrar till att ge bättre överblick över vardagen.
Nyttoeffekter
Nyttoeffekter för individen:
Möjliggör ökad självständighet vid t.ex. studier eller arbete och resor till och från dessa
Ger hjälp att strukturera vardagen och minska oroskänslor
Ger ökat självförtroende när man känner att man klarar av vardagslivet
Nyttoeffekter för föräldrar och anhöriga:
Den ökade självständigheten minskar konfliktsituationer och oroskänslor
Minskar tillsynsbehovet
Skapar större möjligheter för yrkesverksamt liv
Nyttoeffekter för samhället:
Bidrar till att minska behovet av andra resurskrävande stödinsatser
Skapar större möjlighet för delaktighet i skola och arbetsliv
Kan bidra till att minska kostnaderna för andra vårdinsatser
Verksamhet: Stockholms läns landsting
Användare: Barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd samt deras anhöriga
Lärare, arbetsgivare och omvårdnadspersonal
Hjälpmedlen bidrar till att göra det abstrakta konkretet säger, Ann-Sofie Lilja, arbetsterapeut på BUP Kungsholmen.
Behov och Utmaningar
Stockholms läns landsting arbetar sedan en lång tid tillbaka aktivt med att använda kognitivt stöd för att förbättra vardagen för de barn och unga med psykisk ohälsa. Med kognitivt stöd menas att man hjälper barnen och ungdomarna att hantera den information de behöver för att klara vardagen. Att få hjälp med att strukturera sina aktiviteter, att kunna planera sin vardag och att få hjälp med tidsbegrepp.
Sedan den 1 januari 2016 finns det 32 arbetsterapeuter på samtliga av landstingets femton öppenvårdsmottagningar samt vid Specialenheten och BUP Heldygnsvård inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och som erbjuder kognitivt stöd till patienterna och deras anhöriga. Verksamheten med arbetsterapeuter inom BUP startade som ett centralt projekt 2013 men har nu byggts ut och arbetsterapeuterna är fysiskt placerade ute i verksamheten på öppenvårdsmottagningarna. Man kunde tidigt se positiva resultat när man startade projektet och samtidigt påvisa ett stort behov av hjälp hos patienterna. Arbetsterapeuterna har utvecklat en egen process som de använder för att kartlägga de behov som finns hos de barn och ungdomar de träffar. En kort och intensiv insats med tydliga mål för att förenkla och förbättra vardagen.
Kognitivt stöd används också inom andra delar av de verksamheter som landstinget driver riktade mot barn och ungdomar med behov av stöd. Ett exempel är Aspergercenters barn- och ungdomsteam, en verksamhet för barn och ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom eller annan diagnos inom autismspektrum med normalbegåvning samt för deras anhöriga. Aspergercenter är en central verksamhet som bl.a. ger föräldrautbildning och annan hjälp till föräldrar och anhöriga.
Behovet av kognitivt stöd till barn och ungdomar blir allt större. Många barn och ungdomar känner stor stress inför alla vardagsproblem man ställs inför och får problem med att klara skola och familjeliv. Tidigare fanns bara enklare stöd i form av t.ex. pappersbaserade enkla planeringslistor men de senaste åren har ett flertal digitala lösningar utvecklats som markant förbättrar och förenklar vardagen för barnen och deras familjer.
För många av de unga inom de aktuella målgrupperna och deras familjer är det ett stort problem att få vardagen att fungera. De enklaste vardagsuppgifter blir till stora bekymmer som ofta kan skapa irritation och gräl inom familjen. Man bråkar om tidspassning och att barnen kanske glömmer bort att äta mellanmål eller att göra sina läxor. Familjelivet blir lidande och relationen till omgivningen påverkas starkt.
Lösning och Funktion
Landstinget i Stockholms län har bl.a. valt att kunna förskriva de kognitiva verktygen Handi och MEMOdayplanner.
Handi är en mobil lösning som används i t.ex. en smartphone eller en handdator och som på ett enkelt sätt strukturerar, påminner och ger kontroll. Den kan beskrivas som en välutvecklad kalenderapp där man skalat bort sådant som tar onödig uppmärksamhet och förtydligat det som behöver förstärkas. Den stärker användarnas tidsuppfattning, bl.a. genom att visa tiden som en tydlig stapel och kan användas för att lösa många av de strukturbehov som uppstår i brukarnas vardag.
Handi är en väldigt mobil lösning som alltid kan finnas med under dagen. Den kan anpassas efter användaren och det är enkelt att ta bort stressskapande informationsflöden. För de lite äldre ungdomarna är det dessutom viktigt att det är ett hjälpmedel som inte sticker ut, alla deras kamrater använder också olika former av appar under sin vardag.
MEMOdayplanner är en digital planeringstavla som visar den aktuella dagens inplanerade aktiviteter, aktuell tid och hur långt det är kvar till nästa aktivitet. Genom att visa tiden som ljusstaplar stärks brukarnas tidsuppfattning och tavlan bidrar till att ge överblick över vardagen.
MEMOdayplanner får barnen att förstå dygnet. Man får hjälp med att förstå när det t.ex. är natt och när på dygnet olika aktiviteter ska ske. För att kunna få en dygnsrytm måste barnen få hjälp med att förstå hur lång en timme är och hur lång en dag är. Den digitala planeringstavlan bidrar till detta.
Fördjupning i nyttoeffekter
Användandet av de digitala hjälpmedlen bidrar till att barnen blir självständiga och börjar få en känsla när olika saker ska ske. De aktuella grupperna, barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättning t.ex. Aspergers syndrom, ADHD/ADD eller som är inskrivna på BUP, är grupper som ofta är motivationsstyrda. De uppskattar när de kan få vara med och bestämma, med hjälpmedlen kan de själva få vara med och planera sin dag. De känner att de får möjlighet att påverka och att hjälpmedlen ser till att minska vardagsproblemen. Hjälpmedlen bidrar till barnens frigörelseprocess och väg mot vuxenlivet.
För föräldrar och andra anhöriga bidrar hjälpmedlen till att minska stressen och oron de känner för sitt barns vardag. Barnen kan klara av fler saker själva och de anhöriga kan frigöra tid för att t.ex. ta hand om hem, syskon eller sig själva. Många anhöriga måste annars hela tiden hålla igång sina barn och vara med i varje vardagsmoment. Hjälpmedlen kan i vissa fall också innebära att föräldrar kan gå upp i arbetstid eller återvända till arbetslivet.
För samhället innebär hjälpmedlen främst att barnen blir bättre förberedda inför framtiden och att behovet av framtida stödåtgärder i olika former kan minska. De får förutsättningar att klara sig igenom skolgången på bestämd tid och med bättre resultat. De anhörigas förbättrade möjligheter att delta i arbetslivet är också en samhällsekonomisk vinst.
Ekonomi och Process
De digitala lösningarna förskrivs som hjälpmedel efter en genomförd analys och behovskonstaterande. Man tittar på vilka produkter som finns och som passar den aktuella användaren. Hjälpmedlen lämnas tillbaka till landstinget efter användandet och en noggrann uppföljning genomförs.
Man använder länets hjälpmedelscentral som stöd och samtliga hjälpmedel uppfyller Läkemedelsverkets hjälpmedelskrav.
Organisationen och politiken
Inom BUP finns arbetsterapeuter på samtliga öppenvårdsmottagningar som kan hjälpa till att hitta rätt hjälpmedel. Kunskapen om vilka hjälpmedel som finns på marknaden är oerhört viktig och flera av arbetsterapeuterna finns med i en speciell sortimentsgrupp som bevakar utvecklingen inom området.
Vad hände sedan?
Stegvis introduktion
Cirka ett år efter implementation av arbetsterapeuter på BUP mottagning föreskrivs fortfarande både MEMOdayplanner och Handi i ungefär samma utsträckning som man gjorde i början. Det exakta antalet användare är dock svårt att beräkna eftersom det helt beror på personens egna individuella behov av sådana hjälpmedel – medan en användare kanske bara behöver ett enda verktyg under en relativt kort tidsperiod, kanske en annan behöver nyttja båda under en längre tid. Inom BUP har man heller inte satt upp några mål på antalet Handi eller MEMOdayplanner man tror sig förskriva eftersom målsättningarna enkom är kopplade till individens egna behov och utveckling. Eftersom MEMOdayplanner är ett enklare hjälpmedel att implementera, väljer ibland BUPs arbetsterapeuter att förskriva det som ett första steg i hjälpmedelsanvändandet. Handi implementeras vanligtvis vid ett senare skede när användaren redan vant sig vid att använda MEMOdayplanner eller andra mer analoga verktyg.
Bra verktyg vid läggning
Under året som gått sedan man började med verktyget beräknar Ann-Sofie Lilja, arbetsterapeut på BUP Kungsholmen, att hon föreskrivit mellan 8-10 MEMOdayplanners och omkring 5 Handi-produkter. Hon säger att hjälpmedlen, där individen själv känner sig bekväm med att använda dem, har i stor utsträckning haft en positiv inverkan på användarnas vardagsliv.
– Jag har flera barn som exempelvis haft problem med med att gå och lägga sig, särskilt som många får upp farten sådär på kvällskvisten och har svårt att avsluta det de väl satt igång med då. Men i och med att de då själva kanske har ett larm som ringer och påminner dem om att ’dags att släcka skärm’, och där steg som att packa gympaväskan och borsta tänderna kommer naturligt som efterföljande steg gör att det blir mindre konflikter. Föräldrarna behöver inte tjata och barnet känner i en mycket större utsträckning att det är de som har kontrollen, säger hon.
Ytterligare lärdomar
En av lärdomarna man tagit med sig under året är hur pass viktigt det är att familjen och anhöriga både förstår och accepterar hjälpmedlen som stöd i barnens vardag.
– En förälder kanske har en särskild bild av hur barnet ska lära sig klockan, att det ska gå till på det traditionella sättet, och då kanske man måste jobba lite med den inställningen och visa alternativ till tidsuppfattning och att träna upp den, säger Ann-Sofie Lilja.
Andra hinder och utmaningar man stött på handlar om att det råder mobilförbud på allt fler skolor idag. Detta gör att användare sticker ut ändå mer om de använder sig av hjälpmedlen vilket kan få dem att känna sig obekväma med att exempelvis behöva få särskilt tillstånd att använda sig av dem.
Tidslinje gällande typisk användning
Vecka 1-2: Kartläggning av behov tillsammans med barnet och deras familj
Vecka 3: Bedömning/Kartläggning av särskilda områden där hjälpmedlen kan vara till hjälp, exempelvis aktiviteter eller tider som måste passas
Efter vecka 3: Val av insatser:
Utprovning/förskrivning
Anpassning
Implementering
Kontinuerlig anpassning, samt utvärdering
Efter 2-3 månader: Utvärdering, ärende avslutas
Mer information
Abilia: Information (http://www.abilia.com/sv/taxonomy/term/34/minnas) om bl.a. Handi och MEMOdayplanner
Kontakt kungsholmen.bup@sll.se
Stockholms läns landsting
Tjänstens namn: Handi och MEMOdayplanner
Leverantör: Abilia AB info@abilia.se
Emilie Gerde, emilie.gerde@abilia.se