Sensorer kan minska antalet fallolyckor

Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. I Sverige blir i genomsnitt, varje år, ungefär 70 000 människor så allvarligt skadade i fallolyckor att de måste läggas in på sjukhus. Samhällets totala kostnader för fallolyckor beräknades 2017 till omkring 25 miljarder kronor varje år. Mot bakgrund av detta har Statens folkhälsoinstitut bedömt det nödvändigt att analysera problemområdet mer genomgående. Om inga åtgärder genomförs för att hindra utvecklingen kommer problemet att öka i omfattning i takt med att befolkningen åldras.

En av åtgärderna bygger på att få mer heltäckande kunskap om fallolyckor och fallförebyggande åtgärder. Aleris Omsorg har därför under en längre tid undersökt hur de kan minska risken för fallskador och öka livskvaliteten för de boende. De tror att denna nya e-hälsoteknik kan vara ett steg att hjälpa dem att förebygga fallolyckor genom att lära sig mer om de äldres rörelsemönster och få mer information om användarens hälsotillstånd. 

– Det har alltid funnits behov av att kunna larma om olyckan varit framme eller när vårdtagaren har velat komma i kontakt med personalen. Med den här nya tekniken tycker vi att vi får ännu mer viktig information för att förebygga skador eller upptäcka avvikelser. Den här tekniken blir också mindre iögonfallande och ger en mer hemlik miljö och mer öppna boenden, säger Håkan Hammarbäck och fortsätter:

– Utmaningen med ny teknik är att hitta balansen mellan nytt och gammal beprövad teknik samt att undvika fallgropar som allt nytt kan innebära, inkörningsproblem och buggar. Detta gör vi bland annat genom att driftsätta anläggningarna med några veckors extra marginal.

Systemet bygger på ett rörelsekänsligt armband som sänder signaler, information eller en varning om något oförutsett händer. Informationen sänds till en server i molnet, som i sin tur visar informationen via en app på en mobil, surfplatta eller dator där vårdpersonal och anhöriga ser om något utöver det vanliga inträffar.

Håkan Hammarbäck tycker att det är viktigt att betona att armbandet visar var bäraren av bandet befinner sig, hur användaren rör sig eller om personen inte äter genom att systemet lär sig bärarens rörelsemönster. På armbandet sitter också en larmknapp för att tillkalla vårdpersonalen. 

– Om en person faller omkull skickas ett larm automatiskt till personalen. Andra viktiga funktioner är att vi får information om användaren vaknat, klivit ur sängen, ätit eller i vissa fall promenerat iväg. Det ser vi som ett viktigt hjälpmedel att lära oss mer om användarens rörelsebeteende och öka välbefinnandet, säger han.

Faller projektet väl ut kan e-hälsosystemet komma att installeras på fler boenden inom Aleris Omsorg. 

I slutet av april 2017 lanserades det självlärande e-hälsosystemet. Produkten har testats sedan i slutet av förra sommaren, i såväl privata som offentligt drivna vårdboenden. Till en början ingick ungefär 25 personer i testerna. Sedan nyår har de varit 150.

e-hälsosystemet utgörs av ett armband som registrerar bland annat rörelser och puls, ett antal utplacerade så kallade satelliter i vårdtagarens boende samt en självlärande programvara som kontinuerligt analyserar den insamlade datan och drar slutsatser av den. Om något är onormalt så varnar systemet.

Det tar ungefär två veckor för systemet att lära sig personens individuella mönster. Personen kan exempelvis halta eller ha ett handikapp. Då måste systemet lära sig det innan det signalerar avvikelser.

Företaget bakom e-hälsosystemet vill på sikt bygga in fler avancerade funktioner i systemet, men för vårdgivaren har de enkla funktionerna varit viktigast, som att se när en person går upp ur sängen, äter eller hur den rör på sig i eller utanför lägenheten. 

En viktig fråga för företaget är att bena ut hur den sparade datan ska hanteras. Bolaget samarbetar därför med Microsoft kring detta. Men företaget kan ännu inte svara på vad som sker med datan när en vårdtagare har avlidit, till exempel.

I juni 2017 hade e-hälsosystemet  inte installerats ännu på Aleris Omsorgs boende. Det gör att det inte går att mäta personalnöjdhet, ökad livskvalitet, minskad miljöpåverkan etc. Håkan Hammarbäck är dock övertygad om att systemet kommer att bidra till ett mer öppet, tryggt och boende. Systemet kommer också att hjälpa företaget att lära sig mer om olika beteendemönster för att förebygga skador och snabbare sätta in vårdåtgärder då det ändå inträffar. Han hoppas också på att Aleris satsning på ny teknik kommer att attrahera vårdpersonal att vilja jobba på företaget.