Från behov till implementation – så inför Skellefteå kommun välfärdsteknik

Skellefteå har använt ett äldreboende, Dammen, som testbädd för de olika lösningarna. Där utför man nu pilotprojekt med bland annat:

Trygghetskameror: Efter att ha gjort en utredning för att se vilka individer som hade behov av nattillsyn har mörkerseende kameror installerats för runt 12 av Dammens 45 inneboende. Kameran har sensorer som känner av när den inneboende passerar en viss gräns eller dörr, och då skickas en pushnotis till personalens telefon, där de kan se via kameran om personen behöver hjälp.

Digitalt planeringsverktyg (PPP): Personalen på Dammen använder nu ett digitaliserat planeringssystem där de kan logga in på sina mobiltelefoner för att se vilka arbetsuppgifter som behöver göras eller har gjorts. I verktyget finns också rutiner inlagda för vad som ska göras i olika scenarier, så som ett dödsfall.

Sensorförsedd blöja: Test med digital inkontinenshantering ska dra igång i september efter att man gör utredningar för att se precis vilken typ av skydd individen behöver. Blöjorna har sensorer som registerar tidpunkten för när läckage sker och skapar automatiskt en rapport som kan användas för att anpassa toalettbesök och storleken på inkontinensskydd.  

Elektronisk medicinhantering: Tester med digital läkemedelshantering ska dra igång i slutet av augusti. Tjänsten gör att signeringslistan för när man har gett ut medicin sköts digitalt istället för på papper, vilket gör uppföljningar enklare och snabbare.

En ekonomisk utvärdering av projektet väntas bli färdig under hösten. Men kommunen förväntar sig att de nya lösningarna ska leda till både trygghetsvinster och ekonomiska vinster.

– Tekniken hjälper oss ha en effektiv verksamhet utifrån en budget i balans. Det är en möjliggörare för att klara framtidens utmaningar, för våra resurser kommer räcka till fler med teknikens möjlighet, säger Ejja Häman Aktell.

För att identifiera vilka lösninar och system som man skulle testa började man i september 2017 med en utförlig processkartläggning av de olika enheterna på äldreboendet. Anna-Maria Andersson ledde workshops där man kartlagde alla aktiviteter och insatser som utfördes av personalen.

– Bara genom det arbetet fick vi upp jättemycket på bordet, allt från små grejer som varmhållning av mat till att vi inte har optimala digitala verktyg. Alla möjliga förbättringsförslag kom fram. Så det tycket jag var en bra grund att bygga vidare på, säger Anna-Maria.

Man gjorde även en digital insatsregistrering där chefer och personal samarbetade för att ta fram en genomförandeplan baserat på varje inneboendes specifika behov. Det arbetet fortsatte med en processgenomgång med många olika förbättringsområden, och ett beslut under hösten att utöka insatsregistreringen till att omfatta det digitala planeringsverktyget för att underlätta arbetet genom att all dagsplanering sker i en app istället för på papper.

Installeringen av trygghetskameror planerades också under hösten och arbetet drog igång i december. Där utgick man från en frågemetod som tagits fram av professor Lars Sandman på Högskolan i Borås för att kartlägga vilka individer som skulle tjäna på att ha digital övervakning, t.ex för att de är lättväckta eller blir oroliga om de blir störda av fysiska tillsyner. Personer med kognitiv svikt kan ha svårt att förstå innebörden av att ha en trygghetskamera, och därför fick både de inneboende och anhöriga fick vara med i diskussionerna.

– Eftersom många av de här personerna har kognitiv svikt räcker det inte med att de bara säger ja till en kamera. Utan man behöver en metod för att klargöra att det verkligen är i deras intresse, säger Anna-Maria. 

För att ta fram fler idéer till möjliga lösningar fick personal på kommunen och Dammen anmäla sig till att resa på MVTe-mässan, Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, i Stockholm i januari där olika typer av välfärdsteknologi presenterades. Villkoret var att alla som åkte på mässan sedan skulle presentera ett förslag på en lösning som kunde testas på Dammen.

– När vi kom hem var de jätteinspirerade och hade jättemycket som de ville prova. Då fick vi börja gallra för vi kunde inte ta med allt, utan vi måste göra rätt prioriteringar, säger Anna-Maria.

Det var utifrån det arbetet som man bestämde sig att testa digital inkontinenshantering och digital läkemedelshantering.

Projektet leds av Anna-Maria Andersson men stor fokus har lagts på att skapa arbetsgrupper där medarbetarna på Dammen fått vara delaktiga i varje steg längs vägen.

När det t.ex. var dags att göra en redovisning av projektet för Socialnämnden fick personal från två enheter och boendechefen på Dammen hålla i föredraget.

– Det är viktigt att lyfta fram dem som verkligen gör skillnad. Det är lätt att komma in som projektledare och göra en tillfällig skillnad. Men sen gäller det att de som är kvar ska leda och driva förbättringsarbetet vidare.

En styrgrupp har skapats för att fatta beslut om vilka av de testade tjänsterna som ska införas i verksamheten. Den består bl.a av verksamhetscheferna för särskilt boende samt kommunens äldreomsorgschef och ekonomicontroller. Det är många faktorer som kommer spela in när besluten fattas.

– Man kommer titta på vad som är bäst för den enskilda individen som bor på äldreboende, och även den ekonomiska faktorn, om man kan räkna hem det. Man brukar prata om tid, pengar och kvalitet. Sen måste man även prata med anställda på alla nivåer i verksamheten för att se om de tror på det här. Det kommer vara olika komponenter som styr olika delar, säger Anna-Maria.  

– Vem vill bli väckt för att fråga om man sover?

Så sammanfattar Ejja Häman Aktell nyttan med trygghetskamerorna. Tidigare användes rörelsesensorer som larmade personal om en individ var uppe och rörde på sig på natten. Men det ställde ibland till problem om det bara gällde toalettbesök.

– Vi har en undersköterska som jobbar natt med en person som ofta går på toa en gång i timmen på natten. Då har man gått in 15-20 minuter efter och då väckte de ju förstås honom när han lagt sig och somnat om. Det skapade en karusell som snurrade hela natten. Nu när den här personen har kamera tillsammans med sensorerna då går larmet till sköterskan som tittar på sin telefon och ser att personen varit på toaletten men går direkt tillbaka till sängen och somnar om. Det är ju helt fantastiskt för då behöver hon inte gå in och kolla om han ramlat eller något. Då får man en bra arbetsmiljö och framförallt sover den här mannen gott om natten jämfört med förut.

Digital inkontinenshantering förväntas också höja livskvaliteten hos de inneboende, och kan t.o.m. hjälpa vissa att leva utan blöja. Om sensorerna t.ex. visar att läckage oftast sker samma tid på dygnet kan man istället planera in toalettbesök vid de tidpunkterna.

Användningen av GPS larm ökar även tryggheten för både de inneboende och anhöriga, då individer lätt kan lokaliseras om de inte återvänder från en promenad eller annan utflykt.

Det ska bli intressant att räkna på polisens minskade kostnader när de slipper leta efter seniorer på vift och istället kan ägna sig åt brottslighet. Där har vi mycket pengar att tjäna.