Verktyg som visar hur du mår mellan vårdbesöken

Ett bra sätt att ”komma igång” med användandet av digitala kanaler och lösningar för sjukvården är att förbättra de processer som redan finns med hjälp av existerande digital teknik. Den mest självklara processen att börja med är mötet mellan vårdgivaren och patienten. Målet är att göra dessa möten så effektiva och precisa som möjligt för behandlande personal och för patienten.

Många digitaliseringsprojekt kräver en rejäl omdaning av verksamheten. Det är inte fallet med detta digitala uppföljningsverktyg.  Det blir ett operativt verktyg i nuvarande verksamhet utan att skapa nya sätt att bedriva vården på.

En förutsättning för att lösningen skall användas är att den är både begriplig och ytterst användarvänlig. Begripligheten ligger i att både vårdgivaren och patienten ser klara fördelar med lösningen och att användarvänligheten är intuitiv. Inlärningsprocessen ska vara kort. I det här fallet maximalt 15 minuter.

Medipal arbetar med det som kallas för ”descriptive analytics” dvs: ”Vad hände?”. Det viktigaste är förstås att data är så korrekta och relevanta som möjligt. Frågorna måste vara lättbegripliga samt initiera ett svarsbeteende.

Alla frågor behöver inte ställas vid varje svarstillfälle. (Jämför förhållandevis statiska data med föränderliga, exempelvis ”Vad är din vikt/Hur mycket har du rört dig idag”?)

Det är viktigt att komma igång snabbt (samla in data) och justera frågorna fortlöpande under tiden. Det är bättre att ha ”ofullständiga” data vid första mötet än inga data alls.  Jämförelsen blir klarare om man ser exemplet där läkaren vid ett återbesök frågar patienten ”Hur har du mått sen vi sågs senast?” Nu kan läkaren istället säga: ”Jag ser att trenden går åt rätt håll. Du mår bättre generellt, och du tar din medicin när du ska, vilket resulterar i mindre smärta”.

Data som samlas in uppdateras i realtid och gör ”begripligt anpassad” för både patienten och vårdgivaren. Dock är inte datan modellerad eller processad utan det som presenteras är rakt av de data som matas in.

För att ingen utomstående skall komma åt patientdata använder vi vedertagna, av sjukhusen godkända, skyddssystem. Vi nyttjar SITHS (e-legitimation för vårdpersonal), Mobilt BankID samt OTP (One Time Password). All data mellan applikationen och servern är krypterade. Allt är gjort på ett sätt som, i möjligaste mån, inte begränsar användarvänligheten.

Praktiskt fungerar användandet av verktyget på följande sätt:

Vårdgivaren väljer vilka frågor som är aktuella för den individuella patienten, och när de skall besvaras.
Patienten laddar ned appen, antingen i samband med ett besök hos vårdgivaren eller vid annat tillfälle.
Patienten svarar på frågorna i applikationen vid givna tillfällen genom att appen skickar meddelanden med uppmaning om svar.
Vårdgivaren har tillgång till svaren i realtid och kan när som helst logga in och titta på dem.
Vid besök så används de sammanställda frågorna och svaren som underlag för diskussionen mellan patient/vårdgivare, eventuellt i kombination med given medicinering under tiden.
Datan sparas och kan användas för vårdgivarens och patientens räkning.

Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala använder MediPal sedan augusti 2016. Här hjälper man patienter med kvarstående smärtor efter till exempel diskbråck med hjälp av en elektrod mot ryggen som ger svaga elektriska impulser. Elektroden placeras i det så kallade epidurala rummet, samma ställe där man ger ryggbedövning vid förlossning. Det görs med ett stick med en speciell kanyl.

– Vi registrerar patientens smärta en vecka före ingreppet, en vecka med elektroden och en vecka efter att vi tagit bort elektroden, för att se om det ska vara en permanent lösning, berättar sjuksköterskan Eva Leljevahl.

Genom verktyget får patienten regelbundet frågor, som hur många timmar sov du i natt? Hur ont har du nu på en skala 0-10?  Tidigare fick patienten fylla i ett formulär före och efter insatsen.

– Nu får vi mer detaljerade uppgifter som gör det lättare att utvärdera effekten av vår insats, säger Eva Leljevahl.

Mellan augusti och november 2016 hade Medipal använts på ett 50-tal patienter.

Verktygets nyttoeffekter varierar beroende på vilken vård som ges och till vem.

Generellt kan sägas att det ökar kunskapen om vårdinsatsens effekter och medvetenheten hos patienten om sitt tillstånd och sin livsföring. Vårdgivarna får ökade möjlighet att ta beslut baserade på individspecifika fakta.

Att kunna följa upp patientens tillstånd i realtid och kunna justera sådant som dosering av medicin i kombination med behandling möjliggör för vårdgivaren att förbättra vårdinsatsen och övervaka kvalitet och effekt av de individuella behandlingarna.

En annan nyttoeffekt är att patienten får ökad självinsikt och en ökad förståelse mellan beteende/medicinering och förväntade medicinska effekter. Detta ökar patientens förståelse för sin sjukdom och om vad som händer med kroppen, vilket kan resultera i ändrad livsstil så som mer träning, bättre mat, regelbunden sömn etc.