Förebyggande arbete det viktigaste för att hålla korna rena

För Lina Göransson har kor varit en del av livet ända sedan uppväxten på mjölkgård, via några år som veterinär och nu till tjänsten som forskare på SLU på institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd. 

 Under tiden som distriktsveterinär stötte hon ofta på smutsiga djur ute på gårdarna. På frågan om varför hon tror att problemet är så utbrett säger hon att hon bara kan spekulera. 

   ”Kanske finns det en föreställning om att lite smuts inte är så farligt för djuren. Om det dessutom finns utmaningar med att hålla djuren rena är det lättare att rättfärdiga smutsen och kanske tänka att det trots allt är ett naturligt tillstånd.” 

Men smuts försämrar djurens mående och får negativa konsekvenser både för kornas hälsa och lantbrukarens ekonomi. 

   ”Hur allvarliga effekterna blir beror givetvis på hur stor del av kon som är smutsig och hur länge den är smutsig. En ko som har gått ute i hagen i regn och blivit lerig i en dag eller två påverkas mindre än en ko som står i ett stall med dålig miljö där smutsen är konstant.” 

Svårt att reglera temperaturen och risk för bakterier

En viktig negativ påverkan som smuts har på djuren är att de kan få svårt att reglera kroppstemperaturen. 

   ”Kornas päls måste vara torr och ren för att de ska kunna hålla värmen om det är kallt och svettas om det är varmt,” berättar Lina. 

I de värsta fallen där gödsel fått byggas på under lång tid och bildat så kallade gödselpansar i pälsen kan kon få direkta hudskador.

   ”Smuts ökar också risken för andra sjukdomar som är plågsamma för korna. En smutsig ko är troligtvis också smutsig kring juvren vilket ökar risken för t.ex. mastit. Det gör ont, kon kan få feber och dessutom innebär det ett ekonomiskt bortfall för bonden så det finns alla anledningar att vidta åtgärder för att minska risken för det.”

Kor som ständigt går på ett smutsigt underlag riskerar också att få problem med klövarna. 

   ”Klövar som är blöta och smutsiga under lång tid luckras delvis upp och det yttre försvaret bryts ner. Det gör att det är lättare för bakterier att ta sig in och skapa infektioner.” berättar Lina.

Den vanligaste typen av smuts är gödsel och urin, särskilt bland kor som vistas inomhus i en miljö som inte hålls ren. För kor utomhus är lerig och upptrampad mark under regniga perioder ett problem. Oavsett orsak till smutsen kan kon få problem med t.ex. temperaturregleringen eller bakterieinfektioner.  

   ”Intorkad smuts och gödselpansar är ett jätteallvarligt djurvälfärdsproblem.”  säger Lina.

Goda rutiner ute och inne

Vad kan man då göra för att minska risken att djuren blir smutsiga? Lina tycker att det är viktigt att arbeta förebyggande och vara särskilt uppmärksam om man har hög beläggningsgrad i stallet eller om det har varit mycket regn ute. 

   ”Inomhus gäller det att man har goda rutiner, skrapar undan, har ett välfungerande utgödslingssystem och ströar ordentligt så att det alltid finns en torr och ren liggyta.”

  ”Utomhus kan man t.ex. flytta runt utfodringsstationerna för att undvika att det blir upptrampat och smutsigt just runt dem. Och om man noterar att det är vissa ställen i hagen där det lätt blir gropar och lera kan man kanske arbeta förebyggande med underlaget just där.”

Tecken på obehag när djuren är smutsiga kan vara subtila. Det gäller därför att själv ha koll på hur utbredd smutsen är, hur länge kon har varit smutsig och om problemet är återkommande eller en engångshändelse. 

    ”Det absolut viktigaste är det förebyggande arbetet – finns det rutiner för att hålla kornas miljö torr och ren, kommer också djuren hålla sig rena.” avslutar Lina. 

Om Lina Göransson

Lina är forskare vid SLU och arbetar med tillämpad välfärdsforskning hos lantbruksdjur med fokus på fjäderfä, men även nöt. Hon ingår i ett FORMAS-finansierat projekt som inom kort drar igång med målet att undersöka förekomst och bedömning av smutsiga nötkreatur.
Tidigare arbetade Lina Göransson som veterinär för lantbruksdjur.