Äntligen var det dags för FINEST första projektmöte i Göteborg!

Fokus för dagen var att fortsätta bygga på den gemensamma kunskap om de utmaningar som FINEST ser i de tre värdekedjorna som projektet initialt arbetar med. Under dagen tittade representanter från företag, forskning och akademi på möjliga vägar för att ta sig an utmaningarna med hjälp av nya innovativa lösningar i värdekedjorna.

”Inom FINEST vi tar oss an frågor som är för stora för att ta sig an på egen hand.”

- Karin Östergren, forskare och koordinator för FINEST

Karin Östergren, koordinator för FINEST, inledde dagen med att hälsa forskare och företagspartners varmt välkomna till det första partnermötet sedan projektet startade för två år sedan.

Karin inledde med en reflektion över FINEST och om projektets arbetssätt och påminde oss om att FINEST i många delar inte är ett traditionellt forskningsprojekt då vi valt att arbeta med metoder som går ut på att bygga kunskap tillsammans. Detta innebär att vi måste arbeta agilt och skapa vår egen unika verktygslåda.

Karin poängterar att lära oss att samskapa praktiskt kommer att kräva både tålamod och mod att misslyckas. Vi kanske inte kommer hela vägen i dessa delar, men kommer vi en bit på väg i detta projekt så kan vi bygga vidare på detta i nya projekt i framtiden

Att forska för att möta en framtid som vi inte vet hur den ser ut medför också utmaningar. För att stärka värdekedjorna behöver FINEST arbeta med de faktiska behov av omställning som finns eller som skulle kunna vara aktuella. Även om det är svårt att sia om framtiden menade Karin att forskare och företag behöver arbeta tillsammans för att förstå den.

I FINEST behöver vi alla medverkandes olika kompetenser för ta fram den kunskap som krävs för att accelerera innovation i de tre värdekedjorna som projektet fokuserar på.

Avslutningsvis presenterade Karin FINEST verksamhetsberättelse 2021. Här ser man vart FINEST står idag, vad som hänt under året och vad som är planerat framöver.

”Livsmedelsinnovation som möjliggör hållbar omställning – Det är precis det vi behöver göra. Dels stötta enskilda företag, dels visa på lämpliga förändringar som skulle kunna underlätta omställningen. Vi måste våga tänka nytt och vi måste våga tänka annorlunda.”

- Klara Båth, avdelningschef RISE Jordbruk och Livsmedel

Det bubblar om livsmedel på ett helt annat sätt idag än vad det gjort tidigare, sa Klara Båth avdelningschef på RISE Jordbruk och livsmedel. Klimatfrågan, fågelinfluensa, Coronapandemi och kriget i Ukraina, samtliga har på mer än ett sätt gjort att vår matförsörjning och livsmedelsfråga hamnat i fokus.

Enligt Klara har livsmedelssektorn nu en unik möjlighet att gå samman och arbeta för att bland annat minska klimatpåverkan genom nya innovationer. Livsmedelssektorn är redan innovativa och vi kan bli ännu mer innovativa än vad vi redan är, sa hon. Sett ur RISE perspektiv så anser Klara att RISE har den tekniska  kompetensen och systemkunskapen för att accelerera och stötta livsmedelsföretagens hållbara omställning. Centrumbildningen FINEST är ett fint exempel på extern och intern samverkan i praktiken.

” FINEST vill utveckla bärvärdekedjan och en väg framåt kan vara nya storyer kring bär!”

Thomas Lennerfors, professor på Uppsala universitet

”Tyskarna härnere var lika kriminella som de uppköpare som farit till Dalarna för att göra affärer. De ville knäcka honom.”

Med detta citat ur boken Lingonkungen av Jan Henrik Swahn inleder Thomas Lennerfors, professor på Uppsala universitet, sitt föredrag där han målande berättar om de svenska skogsbären och bärindustrins utvecklingspotential. Lingonkungen Oscar Johansson var en framgångsrik bär-entreprenör i början av 1900-talet. Han framställs som en riktig trader – som tar risker, köper, säljer, pressar kunder för att öka priserna, och blir pressad av kunder. En underbar berättelse, men är det inte dags för nya historier om våra bär som går bortom handeln med bär?

I FINEST tror vi att det finns en stor utvecklingspotential kring bärindustrin. Ofta säger vi att det är 5% av bären som plockas. Men hur många procent av våra bär som på ett ekonomiskt försvarbart sätt plockas är mer osäkert. Vissa påstår att det är långt mer.

För att förstå flödena i bärvärdekedjan arbetar vi med Umeå Universitet, berättar Thomas Lennerfors. Tillsammans med dem har vi samlat in data från bärindustrin. Lärdomar så här långt, förutom den spännande datan som kommer att redovisas framöver, enligt Thomas, är att aktörerna är positiva kring att dela med sig av data som vi kan använda i forskningen. Det märks att aktörerna också är reflexiva och brottas med bilden av branschen som finns och de vill gärna förändra den, säger Thomas. Man kan säga att de letar efter nya storyer om sin bransch, säger Thomas.  

I sitt examensarbete gjorde masterstudenterna Felicia Wallden och Rebecca Markgren en analys och jämförelse med bärbranschen i Finland. I Finland finns tillgång till bra stöd för bärindustrin och det är enkelt att samarbeta om bären. Den nationella diskursen kring vikten av att äta bär är stor i Finland vilket skiljer våra länder åt, säger Thomas. De har kanske en story som kan vara en inspiration för Sverige.
 

- Detta är det som FINEST nu tar sig an. FINEST vill utveckla bärvärdekedjan och en väg framåt kan vara nya storyer kring bär! 

"Spännande diskussioner i branschen om framtidens proteiner och industrins utmaningar!" 

- Evelina Höglund, forskare inom Livsmedel Produktdesign på RISE

Evelina Höglund, forskare inom Livsmedel Produktdesign på RISE, tog oss med på en spännande utblick över det växtbaserade området.

I juni medverkade Evelina på en nätverksträff i Nederländerna där runt 400 deltagare från livsmedelsföretag och ingrediensföretag, institut och universitet, branschorganisationer och teknikföretag träffats för att prata om framtidens proteiner och industrins utmaningar. Här är ett par frågor att hålla lite extra koll på för de företag som arbetar med proteiner från växtriket: 

• Går det jämföra måltider med varandra? Till exempel, hur jämförs köttanaloger med riktigt kött? Var finns bra data för att kunna göra jämförelser?
• Vad väljer konsumenten, kött- och mejerianaloger eller helt nya produkter? Idag är det de analogprodukterna som säljer bäst.
• Flexitarianer är den viktigaste målgruppen att rikta produkter mot i framtiden. Flexitarianerna driver proteinskiftet. 
• Kommunikation är ett viktigt fokus för startups framöver om de vill nå konsumenten.
• Sociala medier är en viktig kanal i framtiden men, traditionell marknadsföring kommer fortfarande behövas.
• Det nya livsmedlets placering i livsmedelsbutiken kommer vara viktig även i framtiden om konsumenterna ska hitta till den.
• Ultraprocessat, hur ska industrin hantera den diskussionen? Inga tydliga lösningar diskuterades men vi behöver ha koll!
• ”Vegan” är på väg och ”Plant Based” på väg in. Men Clean Label spås att bli nästa stora grej!
• Taste is king! Det måste smaka gott annars väljer konsumenten något annat att äta.

”En av FINEST viktigaste roller är att räta ut frågetecken som finns genom forskning och samverkan. Hur kan vi tillsammans identifiera innovationer som påverkar värdekedjorna i projektet?”
 

- Fredric Norefjäll, projektledare för FINET Systeminnovationslabb

Fredric Norefjäll, innovations och processledare på RISE och projektledare för FINEST Systeminnovationslabb, presenterade en modell för att arbeta med innovationer i de värdekedjor projektet initialt arbetar med.

Därefter delades deltagarna in i mindre grupper där målet var att hitta intressanta och hållbara innovationer som gör hela värdekedjan hållbar. Nästa steg för grupperna var att jobba vidare med projektidéer och se hur vi kan ta det vidare i en så kallad projektverkstad.

En viktig del inom FINEST är att skapa sidoprojekt som kan ge större spridning och effekter i systemet.

”Mycorena vill revolutionera livsmedelskedjan genom hållbara lösningar och bidra till snabbare förändringar.”

- Frida Persson, CTO på Mycorena

Mycorenas proteinråvara Promyc produceras som ingrediens till produkter som säljs till konsumenter. Promyc är en filamentös svamp som kan ersätta andra proteinråvaror. Ingrediensen produceras i en fermenteringsprocess där hela ingrediensen tas tillvara på utan något större behov av processning, vilket gör produkten klimatvänlig och kostnadseffektiv. En annan stor fördel är att proteinets textur gör sig bra i veganska produkter då den har en trevlig textur med tuggmotstånd , berättar Frida Persson, CTO på Mycorena.

Att producera Promyc kräver inte så stora resurser, säger Frida. Idag produceras den i stora tankar på Mycorenas anläggning i Göteborg. Men efterfrågan är stor och 2023 inviger företaget en ny fabrik i Falkenberg. Förutom att producera själva ingrediensen är Mycorena också intresserad av produktutveckling av nya produkter som innehåller ingrediensen. Bland annat har de internt utvecklat både nuggets och vegobollar för att demonstrera möjligheterna med produkten.

 Varför vill industrin ha vår produkt? säger Frida. Jo, Promyc har många fördelar! Den innehåller inte några allergener så den kan användas av alla. Den produceras hållbart och är i stor grad oberoende av klimat och omvärlden. För att utveckla produkten och livsmedelsbranschen medverkar Mycorena gärna i samarbeten med andra aktörer.