Växtbaserade mejerialternativ – näringsmässiga styrkor och svagheter

För att genomföra studien samlades information om näringsinnehåll in för totalt 222 växtbaserade mejerialternativ på den svenska marknaden från tillverkarnas webbplatser. Motsvarande näringsdata för mejeriprodukter erhölls från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Den omfattande insamlingen och jämförelsen av näringsinformation ger en överblick över hur växtbaserade alternativ står sig när det kommer till viktiga näringsämnen som protein, fetter, fiber, vitaminer och mineraler i förhållande till traditionella mejeriprodukter. 

Studien tar även hänsyn till olika faktorer som kan påverka näringskvaliteten hos växtbaserade alternativ, såsom smaksättning, berikning, val av huvudingrediens samt ekologiskt ursprung . Genom att inkludera dessa frågeställningar kan forskarna få en mer nyanserad förståelse för vilka faktorer som kan påverka näringsmässiga skillnader mellan olika produkter på marknaden. 

– Sammanfattningsvis har växtbaserade mejerialternativ näringsmässiga styrkor och svagheter jämfört med mejeriprodukter. Denna kunskap är till nytta för konsumenter som vill göra informerade val om sin kost samt för producenter och livsmedelsindustrin för att förstå och möta kraven från en växande efterfrågan på växtbaserade alternativ till mejeriprodukter, säger Hanieh Moshtaghian, som tillsammans med Elinor Hallström, Marta Bianchi och Susanne Bryngelsson genomfört studien inom ramen för forskningsprojektet FINEST. 

Resultaten i korthet:  

• Växtbaserade mejerialternativ hade högre fiberhalt och lägre proteinhalt än mejeriprodukter. 
• Smaksatta mjölk-/yoghurtalternativ hade högre energi- och sockerinnehåll än naturella produkter. 
• Berikade mejerialternativ hade liknande eller högre innehåll av mikronäringsämnen, jämfört med mejeriprodukter. 
• Ekologiska jämfört med konventionella mejerialternativ hade lägre innehåll av mikronäringsämnen, förutom D-vitamin. 

Länk till publikationen →